Dumma djur – eller märkliga missuppfattningar? Så hette Djurskyddet Sveriges djurskyddskonferens som hölls i våras. Vi frågade föreläsare och besökare: Vilka är de vanligaste, värsta eller märkligaste missförstånd du möter som rör djur?
”Att djur saknar känslor”
– Att djur inte har känslor. Jag tycker ofta man möter människor i samhället som säger ”det är ju bara en katt” eller det ”är ju bara en hund”. Som att djur på något sätt skulle vara mindre värda.
Kerstin Linde, Djurskyddet Sveriges kassör
och ordförande i Djurskyddet Karlshamn.
”Förväxlar stress med glädje”
– Ett missförstånd som jag själv hade, men tack vare att jag arbetar på Djurskyddet Sverige har lärt mig, är att förstå när en hund blir stressad. Ta hundmöten, jag trodde att hundar tyckte om att hälsa på andra hundar och att de ville göra det. Många hundar viftar ju på svansen och det är lätt att tolka som att hunden är glad. Men det kan också innebära att hunden är stressad. Det är ju långt ifrån säkert att en hund vill hälsa på en främmande hund. Att se, tolka och förstå de tecken som hundar visar har jag lärt mig på Djurskyddet, säger Helena Risinger, ansvarig för värdegrundsmaterialet REDE.
Helena Risinger, ansvarig för
värdegrundsmaterialet REDE.
”Missar att djur är egna individer”
– Att djur har ett inneboende behov att utföra det människor vill att de ska göra. Som att djuren inte har en egen lust eller nyfikenhet utifrån sig själv. Missförståndet brukar gå upp för dem när det uppstår problem och de söker hjälp att lösa problemen, först då inser många att djuret är en egen individ.
Emelie Deboussard,
Kognitionsetologerna.
”Tro att katter klarar sig själva”
– Att djur klarar sig själva. Låt dem gå ute. Det gäller särskilt katter, och det missförståndet eller man kanske ska kalla det ursäkten möter jag ofta. Men det stämmer ju inte. Katter klarar sig inte själva. Det märker ju vi inte minst genom vårt katthem.
Kicki Holmberg,
Djurskyddet Strängnäs.
”Att fiskar inte skulle känna något”
– Fiskar är kännande varelser, det är belagt och märkligt att inte alla kan ta till sig det. Jag tänker också på snabbväxande broilers i kycklingindustrin. De behandlas som om inte heller de kunde känna något.
Paula Kanberg,
läkepedagog.
”Med berått mod avla på djur med defekter”
– I mitt vanliga liv med hästar, katter, höns och hundar möter jag faktiskt inga stora missuppfattningar. Det är nog för att de är insatta personer, men en av de värsta märkligheter – eller vad jag ska kalla det – är när personer med berått mod avlar på djur med defekter. De som inte kan ta till sig att hundar och katter behöver kunna andas normalt för att leka och springa, eller till och med tycker det är ok hundar blir blå och svimmar i sommarvärmen. Att avla fram nya individer till ett medfött lidande, bara för att de vill eller kan göra så, det är för mig ett ofattbart märkligt sätt att förhålla sig till djur – som man dessutom ofta säger sig älska.
Helena Röcklinsberg,
lektor i djuretik, SLU.
”Testa djur i tester som utgår från människan”
– Att tro att djur är dumma. Vi designar ofta tester som helt utgår från människan i stället för från djuren. Vi måste sätta oss in i deras värld: hur upplever djuret sin omvärld? Våra begränsningar är verkligen deras förlust. Ta spegeltestet, ett sätt att mäta djurs medvetenhet eller intelligens, där man satt en prick på djurets panna och om det ser sig i spegeln och försöker ta bort pricken är det ett tecken på att djuret är medveten om sig själv. Det testet är inte rättvisande för alla arter. Hund är en av de arter som bevisligen är självmedvetna men först då frågan ställdes på ett relevant sätt för en hund, när spegeln i testet ersattes av en doftspegel så fick man en rättvis bild av hundens medvetande, utifrån arten hunds villkor. Det som gör mig mest upprörd är att vi människor tar oss rätten att döma ut vissa djur som dumma, när vi själva inte ens satt oss in i hur ett djur upplever världen.
Karolina Lasses, nationell
pedagogikansvarig Hundstallet.
”Höns skulle vara virriga”
– Det finns en märklig missuppfattning om höns att de är virriga och ointelligenta. I själva verket är det fåglar med ett rikt språk, förmåga att lösa problem, empati och smarthet. Jag tror att det är en skyddsmekanism, många skulle nog ha svårt att försvara hur vi behandlar kycklingar och höns i ägg- och köttproduktionen om man erkände hur kännande och smarta djur det faktiskt handlar om.
Per Jensen,
professor i etologi
aktuell med boken: Världens
vanligaste fågel – en kärleks-
förklaring till höns.
”Tro att fjäderfä vill inte gå ut”
– Något som jag hört både forskare och lantbrukare säga är att höns och slaktkycklingar i kommersiell produktion inte är särskilt benägna att lämna stallet trots att de har tillgång till utevistelse eftersom de ´´ har allt de behöver inomhus det vill säga mat och vatten, en ströbädd och skydd över huvudet. Med tanke på att vi vet att fjäderfä är nyfikna och gärna utforskar sin omgivning, hellre utför födosöksbeteenden utomhus om de har möjlighet, och går ut betydligt mycket mer om de har en utomhusyta med växtlighet och andra skydd, känns det ändå rimligt att dra slutsatsen att de nog gärna vill men kanske snarare inte vågar.
Lina Göransson, veterinär,
och forskare vid SLU.
Enkät Katarina Hörlin
Foto iStock, Grant Durr/Unsplash (katten), Katarina Hörlin, Micke Hanås och privat
