Djurskyddsfrågornas viktiga plats i EU-parlamentet

EU-VALET. Intergruppen för djurvälfärd sätter djurskyddsfrågorna på agendan i EU. Vid terminens avslutningsmöte såg gruppen tillbaka på en mandatperiod fylld av framgångar och bakslag.

Den 25 april höll Europaparlamentets Intergroup on the welfare and conservation of animals sin terminsavslutning. Gruppen grundades 1983 och fungerar som en tvärpolitisk plattform där parlamentariker från alla politiska åskådningar möts för att driva arbetet med djurskyddsfrågorna framåt.

Arbetet sker på flera plan. Medlemmarna tar fram rapporter, resolutioner och ändringsförslag. Ständiga insatser pågår i något av de sju arbetsutskotten som inriktar sig på försöksdjur, djurtransporter, sällskapsdjur, pälsdjursuppfödningsförbud, djurvälfärdsmärkning, grisvälfärd och avskaffande av burhållning. Gruppmedlemmarna ställer även formella parlamentariska frågor, sänder brev till myndigheter och skapar evenemang kring de mest angelägna djurskyddsfrågorna. Och de är många: Utfasningen av djurförsök i EU. Skärpta regler vid djurtransporter. Artspecifik lagstiftning för alla djurslag. Hundsmuggling. Lagstifta bort rätten att hålla suggor, kaniner, kalvar och höns inspärrade i burar.

De svenska parlamentarikerna Malin Björk (V) GUE/NGL, Pär Holmgren (MP) Greens/EFA och Alice Bah Kuhnke (MP) Greens/EFA är medlemmar i intergruppen. Ordförande är Luxemburgs Tilly Metz, Greens/EFA.
   – Vi lyckades hålla arbetet för djurvälfärden igång trots pandemin genom våra on-linemöten. Vi har uppnått mycket och haft en nyckelroll för att lyfta in djurvälfärdsfrågorna både i debatten och i EU-parlamentets utskott, sa Tilly Metz under avslutningsmötet när hon summerade den snart avslutade mandatperioden 2019-2024.

Bland framgångarna lyftes resolutionen om förbättrade regler för vilda och exotiska djur som sällskapsdjur genom en EU-gemensam positiv lista. En positiv lista räknar upp de djur som är tillåtna att hålla som sällskapsdjur. Några länder, som Nederländerna, har redan infört en. Det tillfälliga djurtransportutskottet ANIT, som tog fram förslag på hur reglerna för transporter av djur inom och ut ur EU skulle förbättras var en annan framgång, liksom resolutionen om att påskynda utfasningen av EU:s djurförsök inom forskning, lagstadgade tester och utbildning. Tilly betonade även gruppens bärande roll i att kritisera EU-kommissionen när den plötsligt under hösten 2023 svängde helt angående tidigare utfärdade djurvälfärdslöften, som det om att en total översyn av EU:s djurskyddslagstiftning skulle presenteras.

– Det har varit fem intensiva år av kamp för bättre djurvälfärd. Vi har sett en överväldigande civil mobilisering, vilket visar EU-medborgarnas vilja att djur ska få bättre skydd på EU-nivå. Vi behöver lagstiftning som skyddar alla djur, inklusive vattenlevande, som för närvarande är oskyddade. Vi har ännu inte heller sett något förbud mot burar eller mot pälsfarmer och pälsprodukter i EU, konstaterade intergruppens vice ordförande franska Caroline Roose, som representerar gruppen de Gröna/EFA.

Även intergruppens hedersordförande, den finska parlamentarikern Sirpa Pietikäinen, EPP, lyfte fram civilsamhällets engagemang.
 – Vi måste fortsätta arbeta för djurens välfärd. I dag är vi inte bara skyldiga att skydda dem från lidande utan också att ge dem en god välfärd. Vi ska kräva artspecifik lagstiftning för djur som inte är skyddade av EU:s lagar, sa hon och nämnde specifikt att den bläckfiskuppfödningsfabrik som planeras i Spanien måste stoppas.
– Djur är kännande varelser, det gäller i högsta grad även vattenlevande djur.

Att få EU-kommissionen att presentera sin utlovade översyn av hela EU:s djurskyddslagstiftning står högt på agendan inför nästa mandatperiod. Flera talare tog upp detta.
 – När 300 miljoner djur inom lantbruket årligen sitter inspärrade i sina burar måste EU-kommissionen leverera på medborgarinitiativet End the Cage Age, vilket kommissionen lovade att göra redan hösten 2023, betonade den danske parlamentarikern Niels Fuglsangs (S&D) inhoppare Rasmus Beim å Fuglsangs vägnar.
  
Mötet avslutades med uppmaningen att inför EU-valet 9 juni skriva under och sprida Eurogroup for Animals djurskyddslöfte, som alla parlamentariker som kandiderar i EU-valet den 9 juni har möjlighet att skriva under.

Läs mer och se hela avslutningsmötet här: Intergroup on the welfare & conservations of animals

Text Katarina Hörlin
Foto Montage, bilder från iStock

Därför ska du rösta i EU-valet

Hur många sitter i EU-parlamentet? Vad gör parlamentarikerna egentligen? Varför ska jag rösta? Här kommer en snabbguide.

• Så fungerar EU-parlamentet – klicka för en snabbguide

  Hur många parlamentariker sitter i EU-parlamentet?
  Under nuvarande mandatperiod finns 705 parlamentariker, som väljarna från EU:s 27 medlemsstater har utsett. En mandatperiod är fem år. Inför kommande mandatperiod ska antalet platser öka till 720 för att bättre återspegla de befolkningsändringar som skett i EU. Nederländerna, Spanien och Frankrike kommer att få två fler platser och nio andra länder en plats till. Sverige behåller sina 21 platser.

  Varför har Sverige just haft 21 platser i parlamentet den här mandatperioden?
  Antalet platser varje land har fördelas efter landets folkmängd. Ett land kan som mest ha 96 platser och minst sex. Sverige med sina 10,5 miljoner invånare har 21 platser. Dock var det vid EU-valet 2019 endast 20 platser men efter att Storbritannien lämnat EU fick Sverige en plats till. Den gick till Miljöpartiets Jakop G. Dalunde.
  Tyskland med sin befolkningsmängd på 84,6 miljoner människor har 96 platser i EU-parlamentet. Cypern, Luxemburg och Malta har sex platser var och därmed minst antal platser av medlemsländerna. Cypern har 1,2 miljoner invånare, Luxemburg har 660 000 invånare och Malta har 536 000 invånare.

  Platserna varje land får under en mandatperiod bestäms inför varje val till EU-parlamentet. Enligt EU-lagstiftning får antalet ledamöter vara högst 750, exklusive talmannen.

  Vilka politiska grupper finns i EU-parlamentet?

  • • Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) EPP. Den största gruppen med 176 platser. Moderaterna och Kristdemokraterna hör hit.

  • • Progressiva förbundet av socialdemokrater S&D. Den näststörsta gruppen med 139 platser. Socialdemokraterna hör hit.

  • • Renew Europe RE, med 102 platser. Centerpartiet och Liberalerna hör hit.

  • • De gröna/Europeiska fria alliansen Greens/EFA med 72 platser. Miljöpartiet hör hit.

  • • Europeiska konservativa och reformister ECR med 68 platser. Sverigedemokraterna hör hit.

  • • Identitet och demokrati ID med 58 platser. Inga svenska partier är med här.

  • • Vänstergruppen i Europaparlamentet GUE/NGL med 37 platser. Vänsterpartiet hör hit.Slutligen finns 53 parlamentariker som inte tillhör någon grupp.

  Vad gör EU-parlamentet?
  Europaparlamentet har tre huvudsakliga uppgifter: lagstiftning, kontroll och budget. Parlamentet har 20 utskott och tre underutskott som ansvarar för varsitt politikområde. Utskotten granskar lagförslag. Ledamöterna och de politiska grupperna kan föreslå att förslaget ska ändras eller förkastas. Det utskott där flest djurskyddsfrågor hanteras är AGRI, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling.

  Vilken roll har parlamentet i förhållande till EU-kommissionen, EU:s ministerråd och Europarådet?
  EU-kommissionen arbetar bland annat med att föreslå nya lagar som presenteras för EU-parlamentet och ministerrådet. Parlamentet kan också uppmana kommissionen att föreslå lagstiftning. Parlamentet och ministerrådet förhandlar sedan och antar lagar tillsammans. Kommissionen och EU-domstolen ser till att EU-lagstiftningen följs på ett korrekt sätt i alla medlemsländer.

  Kommissionen, parlamentet och ministerrådet fastställer tillsammans vilka utgifter som ska prioriteras. Årsbudgeten antas av parlamentet och rådet vilken utarbetas av kommissionen. Parlamentet godkänner kommissionens förvaltning av budgeten.

  EU-parlamentet granskar alla EU-institutioner för att kontrollera att de utför sitt arbete på ett demokratiskt sätt. De väljer även ordförande i kommissionen samt godkänner hela kommissionen, som består av en kommissionär från varje EU-land, alltså 27 kommissionärer.

  Varför ska vissa djurskyddsfrågor efter att de röstats om i EU-parlamentet gå vidare till ministerrådet för ett slutligt beslut medan andra går direkt till EU-kommissionen?
  Det finns ett ordinarie lagstiftningsförfarande och ett särskilt lagstiftningsförfarande. I det ordinarie tar kommissionen fram ett lagförslag som sedan läggs fram till parlamentet och rådet som går igenom texten och även kan ändra i den. Vanligtvis möts kommissionen, rådet och parlamentet för att enas om ändringsförslagen. Kommissionen kan dra tillbaka sitt förslag om den anser det vara alltför stora ändringar. Skulle de tre institutionerna inte enas kring förslaget görs en andra behandling. I denna kan ytterligare ändringar föreslås av parlamentet. Om parlamentet inte är enigt med rådet har parlamentet möjlighet att blockera förslaget.

  När rådet och parlamentet har enats kring ändringarna kan förslaget antas. Skulle de inte enas under den andra behandlingen tillsätts en så kallad förlikningskommitté som hjälper till att hitta en eventuell lösning. I denna sista behandling har både rådet och parlamentet möjlighet att blockera förslaget.

  Kommissionens förslag kan antas när rådet och parlamentet har enats. Det ordinarie lagstiftningsförfarandet används för att anta de allra flesta av EU:s lagar.

  Det särskilda lagstiftningsförfarandet används bara i vissa fall, när rådet är lagstiftare. Här behövs bara parlamentets godkännande eller yttrande om lagförslaget.

  Vissa djurskyddsfrågor kan vara medborgarinitiativ (ECI). Fur Free Europe, FFE, som kräver ett förbud av pälsdjursuppfödning och import av produkter från pälsdjursuppfödning i länder utanför EU. Om ett medborgarinitiativ får mer än en miljon verifierade underskrifter ska detta behandlas av EU-kommissionen. Parlamentet granskar de åtgärder som kommissionen vidtar som svar på initiativet.

  Varför ska jag rösta i EU-valet den 9 juni?
  Det bor över 448 miljoner medborgare i EU. Alla över 18 år har rätt att rösta. Det är viktigt för såväl demokratins som djurens skull att du röstar och lägger din röst på den kandidat du tror kan göra den största insatsen för ett starkt djurskydd i EU. Djuren har ingen valsedel i detta val, heller, de behöver din röst.

  Sammanställning Isabella Karlsson Källor EU-parlamentet, SCB, Statistiques.lu, Eurogroup for Animals, Worldpopulationreview.com, Destatis.de, Worldometers.info och Europa.eu