Djurskyddsfrågornas viktiga plats i EU-parlamentet

EU-VALET. Intergruppen för djurvälfärd sätter djurskyddsfrågorna på agendan i EU. Vid terminens avslutningsmöte såg gruppen tillbaka på en mandatperiod fylld av framgångar och bakslag.

Den 25 april höll Europaparlamentets Intergroup on the welfare and conservation of animals sin terminsavslutning. Gruppen grundades 1983 och fungerar som en tvärpolitisk plattform där parlamentariker från alla politiska åskådningar möts för att driva arbetet med djurskyddsfrågorna framåt.

Arbetet sker på flera plan. Medlemmarna tar fram rapporter, resolutioner och ändringsförslag. Ständiga insatser pågår i något av de sju arbetsutskotten som inriktar sig på försöksdjur, djurtransporter, sällskapsdjur, pälsdjursuppfödningsförbud, djurvälfärdsmärkning, grisvälfärd och avskaffande av burhållning. Gruppmedlemmarna ställer även formella parlamentariska frågor, sänder brev till myndigheter och skapar evenemang kring de mest angelägna djurskyddsfrågorna. Och de är många: Utfasningen av djurförsök i EU. Skärpta regler vid djurtransporter. Artspecifik lagstiftning för alla djurslag. Hundsmuggling. Lagstifta bort rätten att hålla suggor, kaniner, kalvar och höns inspärrade i burar.

De svenska parlamentarikerna Malin Björk (V) GUE/NGL, Pär Holmgren (MP) Greens/EFA och Alice Bah Kuhnke (MP) Greens/EFA är medlemmar i intergruppen. Ordförande är Luxemburgs Tilly Metz, Greens/EFA.
   – Vi lyckades hålla arbetet för djurvälfärden igång trots pandemin genom våra on-linemöten. Vi har uppnått mycket och haft en nyckelroll för att lyfta in djurvälfärdsfrågorna både i debatten och i EU-parlamentets utskott, sa Tilly Metz under avslutningsmötet när hon summerade den snart avslutade mandatperioden 2019-2024.

Bland framgångarna lyftes resolutionen om förbättrade regler för vilda och exotiska djur som sällskapsdjur genom en EU-gemensam positiv lista. En positiv lista räknar upp de djur som är tillåtna att hålla som sällskapsdjur. Några länder, som Nederländerna, har redan infört en. Det tillfälliga djurtransportutskottet ANIT, som tog fram förslag på hur reglerna för transporter av djur inom och ut ur EU skulle förbättras var en annan framgång, liksom resolutionen om att påskynda utfasningen av EU:s djurförsök inom forskning, lagstadgade tester och utbildning. Tilly betonade även gruppens bärande roll i att kritisera EU-kommissionen när den plötsligt under hösten 2023 svängde helt angående tidigare utfärdade djurvälfärdslöften, som det om att en total översyn av EU:s djurskyddslagstiftning skulle presenteras.

– Det har varit fem intensiva år av kamp för bättre djurvälfärd. Vi har sett en överväldigande civil mobilisering, vilket visar EU-medborgarnas vilja att djur ska få bättre skydd på EU-nivå. Vi behöver lagstiftning som skyddar alla djur, inklusive vattenlevande, som för närvarande är oskyddade. Vi har ännu inte heller sett något förbud mot burar eller mot pälsfarmer och pälsprodukter i EU, konstaterade intergruppens vice ordförande franska Caroline Roose, som representerar gruppen de Gröna/EFA.

Även intergruppens hedersordförande, den finska parlamentarikern Sirpa Pietikäinen, EPP, lyfte fram civilsamhällets engagemang.
 – Vi måste fortsätta arbeta för djurens välfärd. I dag är vi inte bara skyldiga att skydda dem från lidande utan också att ge dem en god välfärd. Vi ska kräva artspecifik lagstiftning för djur som inte är skyddade av EU:s lagar, sa hon och nämnde specifikt att den bläckfiskuppfödningsfabrik som planeras i Spanien måste stoppas.
– Djur är kännande varelser, det gäller i högsta grad även vattenlevande djur.

Att få EU-kommissionen att presentera sin utlovade översyn av hela EU:s djurskyddslagstiftning står högt på agendan inför nästa mandatperiod. Flera talare tog upp detta.
 – När 300 miljoner djur inom lantbruket årligen sitter inspärrade i sina burar måste EU-kommissionen leverera på medborgarinitiativet End the Cage Age, vilket kommissionen lovade att göra redan hösten 2023, betonade den danske parlamentarikern Niels Fuglsangs (S&D) inhoppare Rasmus Beim å Fuglsangs vägnar.
  
Mötet avslutades med uppmaningen att inför EU-valet 9 juni skriva under och sprida Eurogroup for Animals djurskyddslöfte, som alla parlamentariker som kandiderar i EU-valet den 9 juni har möjlighet att skriva under.

Läs mer och se hela avslutningsmötet här: Intergroup on the welfare & conservations of animals

Text Katarina Hörlin
Foto Montage, bilder från iStock

HÄR ÄR DE TIO PUNKTERNA SOM UTGÖR DJURSKYDDSLÖFTET

Paraplyorganisationen Eurogroup for Animals har tagit fram tio löften vilka utgör det djurskyddslöfte som kandidaterna i EU-valet kan förbinda sig att följa.

JAG FÖRBINDER MIG ATT:

1. Driva på kommissionens arbete i djurfrågor Läs mer

2. Arbeta för att stoppa lidandet som transport av levande djur medför

3. Skydda djurvälfärden för vattenlevande arter

4. Arbeta för en bättre livsmedelsproduktion, för oss, för djuren och för vår planet

5. Arbeta för striktare regler för importerade animaliska produkter

6. Arbeta för att påskynda övergången till vetenskap utan djurförsök

7. Arbeta för bättre förutsättningar för vilda djur

8. Arbeta för ett förbud mot pälsdjursfarmning och mot att placera pälsprodukter från uppfödning på den europeiska marknaden

9. Arbeta för förbättringar för våra sällskapsdjur

10. Verka för en djurskyddskommissionär i EU

Läs vilka svenska kandidater som ställer upp i EU-valet som skrivit under djurskyddslöftet: Så ska de svenska kandidaterna arbeta för djurskyddet i EU

Därför ska du rösta i EU-valet

Hur många sitter i EU-parlamentet? Vad gör parlamentarikerna egentligen? Varför ska jag rösta? Här kommer en snabbguide.

EU-parlamentet i Strasbourg, Frankrike. Entrén till Louise Weissbyggnaden. Ibland hålls möten i Bryssel.