Malin Björk (V): ”Enormt motstånd mot progressiva djurskyddsreformer i EU”

EU-VALET. Det enorma motståndet från agroindustrin, det industriella jordbruket, visar att djurvälfärdsansträngningarna från nästa periods parlamentariker måste vara ännu ihärdigare. Det säger den avgående parlamentarikern Malin Björk.

Malin Björk (V) som tillhör gruppen GUE/NGL, vänstergruppen, i parlamentet ställer inte upp i det kommande EU-valet.

Hur har den gångna mandatperioden varit för dig vad gäller ditt arbete för ett ökat djurskydd för EU:s djur?
– Både bra och dålig. Det var jättebra att vi fick igenom en särskild undersökningskommitté för djurtransporter och en bra position från EU-parlamentets sida när det gällde Jord till bord-strategin. Men det blev också tydligt vilket starkt motstånd det finns mot progressiva djurskyddsreformer.

Många viktiga djurskyddsförslag – som översynen av hela EU:s djurskyddslagstiftning – gick aldrig igenom helt, tvärtom blev många besvikna på uteblivna förändringar. För transporter av djur inom EU blev de slutliga förändringarna inte så stora. Vilka är det största besvikelserna enligt dig?
– Besvikelserna är just dem du nämner, den uteblivna översynen och det magra resultatet när det gäller djurtransporterna. Jag är också besviken över att parlamentet inte tog chansen att ställa rejäla djurskydds- och biodiversitetskrav inom den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken, som klubbades i början av mandatperioden. Det är också en besvikelse att djurskyddskraven nu verkar komma på skam ännu mer när EU-kommissionen går de stora lantbrukarprotesterna under våren 2024 till mötes. – Största framgångarna är att vi fick igenom en särskild utredningskommitté om djurtransporter under början av perioden, och att EU-parlamentet klubbade ett förslag till Jord till bord-strategi där djurskyddet hade en någorlunda framskjuten plats.

Var finns bromsklossarna för att djurskyddsfrågorna ska få det lyft de behöver i EU?
–  På nästan alla nivåer inom EU finns det företrädare för och anhängare av de industriella jordbruksintressena, som inte sällan går i rakt motsatt riktning när det gäller djurskyddskrav, precis som när det gäller miljö- och klimatkrav. I EU-parlamentet samlas många av dem i jordbruksutskottet AGRI. Att EU under alla dessa år inte lyckats reformera sin storindustritillvända jordbrukspolitik, trots att motståndet mot den från olika civilsamhällssektorer är massivt, är ett tydligt tecken på det. Det som krävs är vi lyckas vända på detta, och också är tydliga med att vi vill se ett rejält stöd för de lantbrukare som vill ställa om till mer hållbarhet och bättre djurvälfärd. 

Har du någonsin känt att det varit tröstlöst att kämpa för ett ökat djurskydd och fiskskydd under den gångna perioden?
– Nej, tröstlöst är nog ändå inte ordet, tvärtom tycker jag att vi lyckats föra samman djurrätts- och djurvälfärdsfrågor, klimat politik och politiken för den biologiska mångfalden, och därmed öka stödet för mer långtgående förändringar. Men det enorma motståndet, inte minst från agroindustrin, visar att vi måste vara ännu ihärdigare.

Text Katarina Hörlin Foto Vänsterpartiets presstjänst

Därför röstade Malin Björk så här i två djur- och fiskskyddsomröstningar

15 februari 2022 hölls en omröstning i EU-parlamentet kring AGRI:s, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, genomföranderapport om produktionsdjurens välfärd, (Implementation report on on-farm animal welfare), där bland annat förslaget om en gemensam djurvälfärdsmärkning ingick.
Förslaget antogs med 496 röster för, 140 mot och 51 ledamöter avstod.

Malin Björk var en av de fyra svenska parlamentariker som röstade emot.
– Detta betänkande var tänkt att ta sig an frågor som rör tillämpningen av EU-lagstiftningen på djurskyddsområdet när det gäller lantbrukets djur. Men trots de föresatserna präglas det slutgiltiga förslaget snarare av ett oproportionerligt stort fokus på lantbrukssektorns ekonomiska intressen och desto mindre på djurens situation. Betänkandets ambitioner på djurskyddsområdet är alldeles för låga. Tyvärr föll också försöket att ersätta detta betänkande med EU-parlamentets miljöutskotts yttrande. Därmed fanns inget annat alternativ för mig än att rösta nej till detta betänkande i slutomröstningen, förklarade Malin Björk.

Ta del av betänkandet här: A9-0296-2021
Här är den antagna texten: TA-9-2022-0030

18 januari 2024 röstades det om ett betänkande, som gällde en handlingsplan i EU för att skydda och återställa de marina ekosystem för hållbart och motståndskraftigt fiske. En knäckfråga var bottentrålningen. Förslaget antogs med 402 röster för, 95 emot, och 57 la ner sina röster.

Tolv svenska parlamentariker röstade för och fem mot. Två, ECR:s Johan Nissinen (SD) och Charlie Weimers (SD), la ned sina röster.

Malin Björk (V) i gruppen GUE/NGL motiverade sitt nej såhär:
– Jag röstade nej till detta betänkande eftersom dess huvudlinje är att försvaga det skydd av den marina havsmiljön som kommissionen föreslagit. Framför allt måste den destruktiva bottentrålningen fasas ut som fiskemetod, och linjen i detta betänkande är att försvåra den utfasningen, förklarade hon i parlamentet efter omröstningen.
Läs mer om sakfrågan: A9-0437/2023