ALMEDALEN. Konkurrenskraft och djurskydd. Det var temat på ett intensivt seminarium i Almedalen. Lantbrukare, dagligvaruhandeln, bransch-, konsument-, natur- och djurskyddsorganisationer var på plats. På frågan om en slopad betesrätt skulle innebära försämrad välfärd för korna, svarade alla ja, utom LRF och Arla.
Djur är kännande varelser, individer som ska respekteras.
– De är inte bara viktiga ur ett instrumentellt perspektiv, för miljön, klimatet eller livsmedelskedjan, utan viktiga i kraft av sig själv. Hönan är mer värd än ett vändstekt ägg. Kon mer värd än en liter mjölk.
Så inledde Roger Pettersson, World Animal Protection Sveriges generalsekreterare, seminariet Svenska mervärden för stärkt konkurrenskraft, djurskydd, biologisk mångfald och antibiotika, som Vi Konsumenter arrangerade tillsammans med Sveriges Konsumenter, World Animal Protection Sverige och Världsnaturfonden WWF förra veckan i Almedalen. Intresset var stort, salen fullsatt.
– Det finns mycket att prata om i den här frågan och det är roligt att vi har hela kedjan hos oss här i dag, från bonde till konsument, när vi nu ska diskutera vilka mervärden som värdesätts, sa Gunnela Ståhle, ordförande i Vi Konsumenter.
Både hon och Roger Pettersson sitter med i den pågående utredningen Konkurrenskraft för svenska livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd, som regeringen tillsatt. Den berördes flera gånger under seminariet. Farhågor finns att betesrätten, som ger svenska kor lagstadgad rätt till sommarbete, kan komma att offras i konkurrenskraftens namn. LRF har fört fram att beteskravet gör det dyrare för svenska lantbrukare att hålla kor jämfört med kollegorna i Europa, där det inte är lagstadgat att alla nötkreatur över sex månader, utom tjurar, ska gå på sommarbete.
– I utredningen blir betesfrågan viktig, sa Roger Pettersson, som passade på att reda ut några av de vanligaste missförstånden som florerat under den senaste tidens betesdebatt:
– Det finns inga detaljregler som tvingar ut kor i dåligt väder. Beteslagstiftningen är så flexibel att man inte behöver ta ut korna de dagar det inte är lämpligt. Dagens betesregler är heller ingen kvarleva från 1988, utan har uppdaterats vid ett antal tillfällen sedan dess. Senast 2016/2017. Det finns alltså redan stora möjligheter att vara flexibel – ingen behöver tvinga ut kor i dåligt väder, underströk han.
Djurskyddsperspektivet riskerar alldeles för ofta att försvinna bakom ekonomi och konkurrenskraft.
– Djur är individer som ska respekteras. Det säger lagstiftningen också. Djur ska inte bara inte utsättas för lidande, utan de ska uppleva positiva saker, det som är bra för dem.
Bete är viktigt för just kor. De mår bra av det. Roger Pettersson citerade Jordbruksverket som skrivit att ”Bete är en alltför viktig djurvälfärds- och djurhälsofråga för att det ska kunna tas bort och ersättas” och EFSA, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerheten, som i sitt vetenskapliga yttrande från 2023 skrev att ”Kor ska få tillgång till bete på grund av fördelarna för djurvälfärden”.
– Forskningen är övertygande. Korna rör sig mer ute på bete. De vilar naturligt, får utlopp för sina sociala beteende och de kan ha den här hierarkiordningen som är svår att skapa inne i stall. De får en ökad rörlighet i ben och leder. Spentramp och juverinflammationer blir lägre under utevistelse.
Korna har dessutom, utöver att få mer stimulans av ljud, ljus, dofter och miljön ute på betet, visat sig få färre klövsjukdomar.
– Det finns även demand-studier, där man undersöker vad kon själv vill. De visar att hon väljer bete.
Dagligvarubolaget Axfood stöttar kornas rätt till sommarbete. På den punkten var hållbarhetschefen Åsa Domeij glasklar. Axfood ska till och med gå i bräschen för den.
– Vi kommer fortsätta driva frågan att bete är väldigt viktigt, sa Åsa Domeij och berättade att hon begärt ett möte med utredaren Elisabeth Nilsson, som leder arbetet med den statliga konkurrenskraftsutredningen.
– Vi har ett förslag som vi vill att utredaren ska titta på. Det handlar om att lantbrukare som låter sina kor gå på en något förlängd betesperiod jämfört med vad föreskriften kräver ska betalas riktigt rejält. Vi har velat att det ska ingå i ett landsbygdsprogram att man betalar mer för betet.
I dag kan inte svenska lantbrukare ta mer betalt enligt EU-rätten för sin mjölk eftersom sommarbete för kor är ett nationellt svenskt lagkrav.
– Men går man utöver lagkravet, alltså har korna på ett något längre bete, då kan man betala mycket mer för det. Vi vill specifikt prata med utredaren om detta, sa Åsa Domeij och förklarade att indirekt blir resultatet att genom att lantbrukaren får väldigt mycket extra för den lilla förändringen att hålla korna på något förlängt bete, får lantbrukaren i praktiken ersättning för hela betesperioden.
– Det blir ett sätt att lösa att man inte får mer ersättning för det som är ett lagkrav. Hela systemet är ju fel, att bara för man har nationell lagstiftning som går utöver EU:s regler går det inte att få mer ersättning, konstaterade Åsa Domeij.
Världsnaturfonden WWF:s, sakkunniga Jenny Jewert lyfte fram de betande djurens viktiga roll för naturlandskapet.
– Vi har en helt outnyttjad resurs i form av de tjurar som inte alls kommer ut idag, men som skulle kunna kastreras, bli stutar och komma ut på bete. 25 procent av allt svenskt nötkött kommer från djur som inte fått beta alls under sin livstid.
I Sverige finns många olika typer av betad natur.
– De betade ljunghedarna på västkusten, de fantastiska alvarmarkerna på Öland och Gotland, det betade eklandskapet, skogsbete, strandängar utmed kusten och insjöarna, busk- och trädbärande betesmarker i Roslagen – det är bara sex exempel på de 22 gräsmarksnaturtyper som finns i Sverige! Det är också den naturtyp det går sämst för. Alla är helt beroende av bete för att den biologiska mångfalden ska bevaras, sa Jenny Jewert.
Gräsmarkerna är ett arv från mammutstäppen, som bredde ut sig i de isfria delarna av norra Europa för 25 000 år sedan. Här gick tundramammutar, myskoxar och bisonoxar omkring och betade. Många av dagens vilda växter i svensk natur har evolverat tack vare de här stora vilda gräsätarna. Dagens tamboskap har tagit över samma funktion.
– Men vi har mindre än fem procent kvar av naturbetesmarkerna i Sverige. Vi har trettonhundra rödlistade arter, de flesta hotas av just igenväxning, sa Jenny Jewert.
Naturen behöver restaureras. Naturvårdsverket beräknade i sitt regeringsuppdrag att mellan 100 000 hektar och 370 000 hektar måste återställas. Nu har Sverige, enligt den EU-förordning som klubbades 17 juni, två år på sig att presentera en nationell restaureringsplan.
– Oavsett var vi landar är detta en rejäl ambitionshöjning. Vi behöver fler betande djur! Skulle vi kastrera alla tjurar som i dag står inne i stallar året om och göra dem till stutar som går ute skulle 290 000 hektar mer naturbetesmark kunna betas. En fördubbling av arealen redan där, sa Jenny Jewert.
SLU:s Artdatabank har beräknat att 2,2 miljoner hektar behövs restaureras om man bara tar naturvårdsbiologiska hänsyn.
– Då skulle vi behöva minst hundrafemtiotusen fler dikor. Det är mycket! Man kan också uttrycka det lite annorlunda, det skulle kunna vara 3 000 företag med 50 kor var. Det vore ju fantastiskt för den svenska landsbygden, sa Jenny Jewert, som gav många konkreta förslag på hur ännu fler kor skulle kunna komma ut på naturbete:
Kor som i dag används inom mjölkproduktionen skulle kunna pensioneras för att få gå ut på naturbetesmark.
– I stället för att slakta de ofta magra korna kan de få en säsong på naturbete. Det blir mer kött när de slaktas, de får högre djurvälfärd och gör stor naturnytta. En tripple win, sa Jenny Jewert.
WWF anser att det är viktigt att behålla betesrätten för kor som hålls i lösdriftsstallar.
– Roger har redan tagit upp djurvälfärdsfördelarna, vi delar den analysen och vill också varna för att om man tar bort betesrätten för mjölkkor ökar det på den redan snabba strukturomvandlingen som går mot färre men större gårdar, eftersom det är mycket svårare för de stora gårdarna att leva upp till beteskraven, sa Jenny Jewert.
Under de senaste femtio åren har antalet mjölkgårdar minskat från 96 000 till 2 600. En minskning med nästan 97 procent.
– Frågan är: Vart är vi på väg? Ska vi ha 300 000 mjölkkor i Sverige fördelat på 300 gårdar med 1 000 kor per gård? Är det dit vi ska? Vad vill vi? Vi tror på de små och mellanstora mjölkgårdarna som är spridda över hela Sverige, sa Jenny Jewert som avslutningsvis gav den väntande panelen med representanter från dagligvaruhandeln, lantbruket och branschorganisationer ett medskick på hur stärka mjölkgårdarnas ekonomi utan att urholka djurskyddet:
– Man skulle kunna införa jordbruksavdraget. Det är redan utrett. Man skulle kunna sänka skattetrycket för jordbruksföretagen. Genom hållbarhetsersättningar skulle Arla kunna ge mer betalt till producenterna för bete och biologisk mångfald. Här är lite slagsida åt klimat fortfarande, så där behöver man skruva i modellerna.
”Från Sverige-märkningen” kan bli bättre på att synliggöra betet, ansåg Jenny Jewert.
– Det är egentligen en ursprungsmärkning, men kläm dit en ko på bete i symbolen: ni kan få låna den vi på Världsnaturfonden tog fram inför naturbetesdagen som vi har börjat fira, erbjöd hon och föreslog även att hela jordbruksstödpaketet skruvas så att det blir mer fokuserat på att belöna betesbaserad drift.
– Det nationella restaureringsstödet för betesmarker kan också höjas avsevärt!
WWF erbjöd Från Sverige-märkningen att låna deras betande ko-symbol.
Svårigheten för de små och mellanstora mjölklantbruksgårdarna att ta ledigt under sommaren kan lösas genom att blicka österut.
– Vi kan inspireras av det finska statligt finansierade avbrytarsystemet, där staten står för 70 procent av kostnaden. Det plockade vi bort i Sverige, men borde kunna återinföra för att göra det mer attraktivt att fortsätta verka som mjölkbonde och för att värdera branschen högre, sa Jenny Jewert avslutningsvis.
Panelen på plats.
Panelen bestående av Gunnela Ståhle från Vi Konsumenter, Åsa Domeij, Axfood, Andreas Nypelius, LRF, Magnus Därth, Kött- och charketuriföretagen, Viktoria Olsson, Arla Sverige och Mattis Bergquist, Coop, steg fram. Moderatorn Johanna Hållén, ordförande för Sveriges Konsumenter, frågade: Innebär ett borttaget beteskrav för korna i lösdriftstall en försämrad välfärd?
– Ja, svarade alla utom Andreas Nypelius, ordförande LRF Gotland, som sa nej, och Viktoria Olsson, hållbarhetschef Arla, som inte ville svara alls med motiveringen att ”det är väl det som utredningen ska visa”.
– Men du kan väl ha en egen uppfattning? frågade moderatorn.
– Nej, faktiskt inte. Jag väntar på fakta, svarade Viktoria Olsson.
Andreas Nypelius förklarade, när moderatorn frågade om det inte är viktigt för honom att när djurvälfärd är så betydelsefullt för såväl djuren som konsumenterna satsa på att behålla konsumenternas förtroende, att ”som producent vill jag producera det som konsumenten vill ha” och pekade på att det finns ett glapp mellan vad konsumenterna vill ha och vad de är villiga att betala för.
– Det måste ju finnas en betalningsvilja, att konsumenterna betalar för vad det kostar att producera på det sättet.
Vilka mervärden anser du som representant för LRF är viktigast?
– Det absolut viktigaste är att man väljer svenska livsmedel. Då bidrar man till svensk välfärd. Då får vi ett land som fungerar. Hela välfärden är uppbyggd på att vi ska ha arbeten i landet. Vi behöver skatteintäkter för att finansiera vården. Vi behöver skola och omsorg. Nu talas det mycket om beredskap och har vi ingen produktion i landet fredstid kommer vi definitivt inte ha det när det blir kristid. Vi kan ju inte starta en djurproduktion från scratch.
Viktoria Olsson, du ville inte ta ställning förrän utredningen är klar. Men Arla lyfter ju fram betande djur på er hemsida som ett mervärde för oss konsumenter. Hur kommer Arla att ställa sig om det blir så att beteskravet avvecklas?
– Vi vet att konsumenterna uppskattar betande djur och djurvälfärd, men inte bara de månaderna när korna är ute och betar, utan hela året. Jag kommer från Norrland, där pågår sommarbetet i två månader. Det är ju tio månader till på året och vi är väldigt måna om att djuren har det bra varje dag – vi har inte bara fokus på den här kortare sommarperioden. Vi avvaktar utredningen, men Arla som kommersiellt företag driver inte den här frågan. Vi är ju ett kooperativ som ägs av medlemmar i sju länder, varav 2 000 bönder här i Sverige. Inom den gruppen finns det såklart olika åsikter, varje bonde är sin egen företagare och har olika förutsättningar. I fall att lagstiftningens utformning i dag utgör ett hinder för bonden så behöver vi lyssna på det och respektera att det kan finnas anledning till förändringar. Om en bonde behöver lägga ner sin verksamhet för att den inte får till sin lönsamhet då har vi förlorat en gård. Ska vi då i stället öka importen eller hur ska det lösas? Alla förslag på olika typer av stöd för finansiering är jättebra. Vi behöver titta på helheten.
Betesrätten är ju ett viktigt mervärde för oss konsumenter. Finns det andra mervärden för er på Arla för att stärka konkurrenskraften i svensk mjölkproduktion?
– Absolut, vi håller med om att alla mervärdena, som exempelvis minskad antibiotikaanvändning, är viktiga. Självklart är även allt som har med öppna landskap att göra också viktigt för oss. Naturbetesmarken som Jenny talade om är också något vi fokuserar mycket på: Hur ska vi få fler djur som betar just naturbetesmarker? Djurvälfärden är absolut superviktig och det viktigaste för konsumenten.
Arla har fått kritik för sin hållbarhetsersättning till svenska bönder. Jenny Jewert tog upp att hållbarhetsersättningen borde öka och ta med beteskravet. Finns det möjlighet från er sida att premiera det svenska beteskravet?
– Absolut. Hållbarhetsersättningen utvecklades för att minska klimatutsläppen, vilket visat sig varit ett kraftfullt verktyg. Vi minskade tre procent, vilket är jättemycket i det här sammanhanget. Vi vet att biologisk mångfald inte har varit lika stark i utvecklingen, men modellen utvecklas hela tiden och vi jobbar just nu på att se hur vi kan premiera biologisk mångfald och bete, sa Viktoria Olsson och förklarade att hållbarhetsersättningen är gemensam för alla Arlas medlemsländer.
– Den måste vara rättvist rent ekonomiskt, även för de länder där man inte har samma möjlighet till naturbete. Men det är klart att det finns lösningar och något som vi jobbar med just nu.
Vd:n för Kött- och charketuriföretagen Magnus Därth betonade att beteskravet är ett av de starkaste mervärden som svenskt kött har.
– Vi behöver fler betande djur, oavsett om det är för djurens eller den biologiska mångfaldens skull. Men det är inte bara av tradition som tjurarna inte är ute på bete, utan också av arbetsmiljöskäl.
– Det är svårhanterat att ha ungtjurar ute på bete, sett till kynnet på djuren. Visst kan man kastrera dem, men det kräver säkerligen en ganska lång omställning för att klara en sådan förändring. Men det är definitivt värt att diskutera, sa han, som på frågan hur hans organisation arbetar med att premiera bönderna att ha sina nötkreatur ute på bete svarade:
– Olika koncept premierar olika typer av djurhållning. Det kan vara KRAV. Det kan vara ekologiskt. Det kan vara olika gårdskoncept, som de enskilda företagen jobbar med. Hur mycket bete det är krav på i de olika koncepten varierar ju naturligtvis, sa han och tillade att Kött- och charketuriföretagen som branschorganisation inte har något medvetet arbete kring betesfrågan i nuläget.
– Men rent generellt; ju fler betande djur på naturbetesmarken desto större fördelar. Det stärker svenska mervärden.
Moderatorn frågade Coops hållbarhetschef Mattis Bergquist hur Coop arbetar med att lyfta fram naturbetesköttet.
– Vi försöker hitta fler producenter för fler projekt på andra betesmarker. Att det behövs fler djur på bete är självklart och inte något koncept som vi äger på Coop bara för att vi satsat på det länge, utan det är ett koncept som vi ska sprida. Vi har en konstellation som heter Hållbar livsmedelskedja, där vi, Arla, andra företag, organisationer och de största livsmedelsproducenterna är med. Där har vi sagt att vi ska öka naturbetesköttet – så den frågan drivs vidare där.
Moderatorn Johanna Hållén: Även om vi är många som vill betala lite mer för hållbart livsmedel så är ju ändå priset viktigt för oss konsumenter. Vad gör ni för att underlätta för konsumenter?
– Jag brukar sticka ut hakan och säga att det behöver bli dyrare. Det är det det handlar om, men då måste vi ju också kunna förklara mervärdena. Vi har missat att förklara vad som är mervärdet i beteskravet. Man bara förutsätter att konsumenterna vet, men vi måste förklara vad skillnaderna innebär för djuren. Roger visade några bra bilder på varför betet är så viktigt för korna, det måste vi få ut mycket tydligare till konsumenterna. Vi handlare har en väldigt viktig uppgift i att berätta om det.
– Och att våga ta ut mer i prissättningen så att det går tillbaka till bonden så att det inte behövs läggas ner en enda mjölkgård till.
Handelns och konsumenternas val spelar stor roll.
Konsumenternas val är viktigt. Men handelns val är minst lika betydelsefullt, sa Åsa Domeij.
– Betesrätten är ett oerhört starkt argument när vi väljer svensk råvara till våra EMV-produkter. Handelns val räknas, sa Åsa Domeij, som även vill se ett omställningsstöd till de lantbrukare som föder upp tjurar inomhus och ställer om sin produktion till att kastrera tjurarna så att de blir stutar som kan gå ut på bete.
– Vi har fina betesmarker i Sverige och man kan få mer högkvalitativt kött. Det är en successiv process att komma dithän, men en fråntagen betesrätt för mjölkkor är också ett hot mot den svenska nötköttsproduktionen, varnade hon.
Magnus Därth inflikade att det redan finns ungtjurar ute på bete, av raser som lämpar sig för detta.
– Den här diskussionen, kopplat till restaureringsplanen, kommer att pågå länge. Men det är viktigt att betet går att lösa för producenterna i dagliga arbetet.
I slutminutrarna fångades frågan om hur mycket konsumenterna egentligen vet om hur djur har det upp.
– Det är klart att går du ut på gatan och frågar så är de säkert många som säger att de inte vet. Men i konsumentstudier, där vi frågat konsumenterna vad de tycker är viktigt vid val av livsmedel, kommer djurvälfärden upp som en av de starkaste frågorna vi har. Beteskravet är ett jätteviktigt argument för att köpa svenskt, sa Gunnela Ståhle, ordförande för Vi Konsumenter.
Hon lyfte även fram hur stora skillnaderna var mellan hur producenterna av kött- respektive mejeriprodukter kommunicerar kring sina livsmedel.
– Grisföretagarna har till exempel med framgång kommunicerat att grisarna har knorr i Sverige, större utrymme och suggorna står inte i bur. Medan – av någon underlig anledning – mjölkbönderna inte tycker att det går att tala om att lagstiftning är bra!
– Sedan har en stor aktör som Arla ett stort inflytande på hur mejerimarknaden utvecklar sig. Det går åt tio liter mjölk till ett kilo ost och det är ju ostmarknaden som är den stora utmaningen! Här har Arla en viktig roll. Vi vill ha mer svensk ost. Det har vi tjatat om i flera år. Osten är knäckfrågan när det gäller mejerisidan och den tycker jag att man måste ta i – inte minst från Arla som kan påverka det här.
Arlas hållbarhetschef Viktoria Olsson intygade att Arla arbetar med ostfrågan.
– Vi har planer kring svensk ost, men jag kan inte säga mycket mer än så just nu, utan hoppas kunna dela mer längre fram.
Gunnela Ståhle svarade att det förvisso var bra att något är på gång.
– Men jag vill se resultat. Vi tycker att det är bättre att ni tillverkar svensk ost på svensk mjölk från betande kor än använder mjölkpulver från andra länder. Svenska konsumenter efterfrågar och är beredda att betala för svenskt. Bara som ett exempel; svenskt har stora marknadsandelar när det gäller griskött. Det har gått från 60 procent till 80 procent. Det visar ju att konsumenterna väljer svenskt när man får chansen! I dag har Jenny Jewert gett en massa konkreta bra förslag på hur man kan öka lönsamheten, vilket ju också gynnar oss som konsumenter.
Publiken var synnerligen aktiv med flera frågor och när Gunnela Ståhle avslutade det intensiva seminariet berättade hon att den statliga konkurrenskraftsutredningen kommer att presenteras i slutet av augusti.
– Jag kommer att lägga ett särskilt yttrande till utredningen, och vi kommer alldeles säkert att höra mer i denna fråga i slutet av augusti. Innan jag tackar för dagens seminarium vill jag säga att det är ju aktörerna härinne, som representerar hela ledet från lantbrukarna och branschorganisationerna till handeln och konsumenterna som sitter på lösningarna om hur vi ska skapa en stark svensk konkurrenskraft med bibehållet djurskydd. Tack alla! Debatten kommer definitivt inte att vara slut!
Text Katarina Hörlin
Foto iStock, Katarina Hörlin & Elsa Frizell.
Om svensk beteslagstiftning
Den 10 maj 2016 trädde uppdaterade betesregler i kraft. Det tidigare kravet på att betesdagarna måste vara sammanhängande hade då tagits bort. Dagens betesregler för mjölkkor säger att de ska vara ute 6 timmar/dygn under betessäsongen (vilken infaller 1 maj–31 oktober i södra och mellersta Sverige, 1 maj–1 oktober i norra). Denna tid ska korna vara på bete 120 dygn i minst 6 timmar i sträck/dygn i södra Sverige, 90 dygn i mellersta och 60 dygn i norra.
Kalvar (yngre än sex månader) behöver enligt reglerna inte släppas på bete och för svenska tjurar finns inga lagstadgade krav på bete.
Stor kampanj för betesrätten
76 160 personer har i skrivande stund, 5 juli 2024, skrivit under för en bibehållen betesrätt för mjölkkor i Sverige. Kampanjen, som är ett samarrangemang mellan flera djurskydds- djurrätts- och naturorganisationer, heter Jag vill beta och finns på jagvillbeta.nu
Namninsamlingen ska överlämnas till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) efter sommaren.
Läs mer om konkurrenskraft, starkt djurskydd och restaurering!
Utredningen om stärkt konkurrenskraft och starkt djurskydd skulle först redovisas 30 juni men redovisningen har flyttats fram till senast den 30 augusti. Läs direktivet här: Utredningen om stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd (LI 2023:01)
Mer om restaureringsförordningen i EU som det hänvisades till under seminariet kan läsas hos Naturvårdsverket här: EU:s förordning om restaurering av natur är beslutad
