TEMA: DJURSJUKVÅRDENS PRIS. Sverige ligger inte högst i pris för alla veterinärbehandlingar, men priset har stigit mycket på kort tid. Det säger forskaren Agneta Egenvall.
Inte bara djurägare märker av de stigande priserna. För Hundstallet är veterinärkostnader den utgiftspost som ökar mest, berättade verksamhetschefen Per Leander i somras, och när Djurskyddet Sverige jämförde 13 lokalföreningars sammanlagda veterinärutgifter hade de stigit från 1,1 miljoner 2017 till 3,1 miljoner 2022.
Prisstegringen kopplas ofta till de stora kedjorna Anicuras och Evidensias intåg på den svenska veterinärmarknaden. De kom 2011 och 2012, ägdes av riskkapitalbolag, och båda hade en intensiv förvärvsstrategi. De första åren förvärvade Evidensia 30 kliniker och djursjukhus. I dag har de 61 kliniker och 18 djursjukhus i Sverige och Anicura har 33.
Tillsammans står de två kedjorna för över 40 procent av omsättningen på den svenska veterinärmarknaden. Båda bedriver också djursjukvård i flera andra länder. Riskkapitalbolaget EQT är en av ägarna som varit med på Evidensias resa.
Under en Almedalsdebatt i somras sa Evidensias representant Marlene Areskog att det inte sker några vinstuttag från Evidensia.
– Allt återinvesteras i verksamheten.
Olivia Schell, som driver sajten VetPris, replikerade att hon inte tror att ägarna skulle vara kvar i en verksamhet utan att få avkastning.
– Då skulle det vara ideell verksamhet och det tror jag inte riskkapitalister sysslar med. De gör ju en investering!
När vi bad en konsult vid BKY Accounting följa pengarna konstaterade han att eftersom båda bolagen
”valt att inte slå samman sina årsredovisningsrapporter mot sina svenska moderbolag blir det svårt att få en helhetsbild av koncernens finansiella ställning och resultat, vilket i sin tur begränsar transparensen kring hur resurser och vinster fördelas inom koncernen”. I Anicuras fall har insynen komplicerats än mer i fjol då de 33 svenska bolagen slogs ihop.
– Allt administrativt arbete som tidigare behövdes göras 33 gånger behöver nu göras en gång då vi endast har ett bolag att hantera, AniCura Sweden AB, vilket har blivit smidigare att hantera internt, förklarar Rebecca Lindh, Head of Marketing and Communications på Anicura.
Anicura ägs av Mars Petcare. Evidensia Djursjukvård AB är dotterbolag till IVC Acquisition Limited, med säte i Storbritannien. Koncernens moderbolag Islay New Group Holding har säte i Luxemburg.
Samtidigt som Anicura och Evidensia förvärvade delar av svensk veterinärmarknad, minskade den genomsnittliga månadslönen för veterinärer inom privat sektor, jämfört med de statligt anställda, enligt Konkurrensverkets rapport från 2018. Före 2012 hade de privatanställda i snitt högre lön än de statligt anställda. 2016 hade de privata i snitt 2 000 kronor mindre. I dag tycks skillnaderna i snitt ha minskat.
Exakt hur mycket kostnaden för djursjukvården ökat är svårt att få grepp om. Siffrorna skiljer sig åt beroende på vem som räknar. Enligt försäkringsbolaget Agria har medelskadan för katt i snitt ökat med 55 % hos Evidensia, 41 % hos Anicura och 25 % hos övriga aktörer mellan 2018 och 2023. SCB visade i fjol att priserna i djursjukvården ökat med 25 % mellan 2022 och 2023. SCB utgick från priserna för id-märkning, kastrering och vaccination.
Arbetsgivarorganisationssektionen Svensk Djursjukvård informerade om en ökning på 6 % mellan 2022 och 2023 baserat på en enkät hos deras 144 medlemsföretag, som driver 250 kliniker och djursjukhus. Bland dessa ingår Anicuras och Evidensias. 1 418 647 patientbesök gjordes i fjol hos Svensk Djursjukvårds medlemsföretag och den genomsnittliga omsättningen per patientbesök var 3 509 kronor, enligt dem.
En som vetenskapligt undersökt hur mycket priserna stigit är forskaren Agneta Egenvall, professor vid Institutionen för Kliniska vetenskaper vid SLU.
– Man måste vara väldigt medveten om vilka priser man jämför och hur det görs statistiskt hållbart. Tar man till exempel med kampanjpriser på vaccinationer så sänks ju snittet väldigt mycket. Det går inte att bara ta uppgifterna i SCB:s register rakt av, förklarar hon.
Veckan innan intervjun gick en nättidning ut med nyheten att veterinärpriserna sjunkit det senaste året.
– Men det stämmer inte med de uppgifter jag har tillgång till. Eftersom det är dåliga tider inom veterinärbranschen har flera dumpat priserna på vaccinationer och vaccinationer är en av de stora posterna i SCB:s statistik. Här har man med stor sannolikhet tagit med kampanjpriser och i så fall blir det missvisande.
![](https://tidningen.djurskyddet.se/wp-content/uploads/2025/02/Agneta-Egenvall-683x1024.jpg)
Försäkringsbolagen saknar underlag för förebyggande åtgärder, eftersom de inte ger ersättning för det.
– Så när Agria ser ökade kostnader är det bara relaterat till de här mer akuta skadorna som man inte kan planera inför, det är ett annat sätt att räkna. Men det är ju ett bra sätt, eftersom det är de priserna som inte är transparenta, säger Agneta Egenvall, som ser en risk i att tala om ökningar i procent i stället för faktiska priser.
– Det intressanta för djurägaren är ju summan som ska betalas. En ökning med 6 % kan ju vara mycket om priset redan var högt.
Nyligen publicerade hon sin första studie av tre i tidskriften Frontiers. Mellan hösten 2022 och vintern 2023/2024 steg kostnaden för en livmoderinflammationsoperation på en tik med 27 % under dagtid och 15 % under jourtid.
– En oerhört stor ökning på kort tid och något som naturligtvis blir väldigt kännbart för de djurägare vars hundar råkar ut för detta.
– Att vården blivit bättre räcker inte som förklaring. Marknadsuppbyggnaden förklarar mycket. Flera stora veterinärbolag har krav på sig att göra ordentligt med vinst. Det har drivit på en prisökning som både försäkringsbolag och konsumenter accepterat, trots att kostnaderna för dem skenar, säger Agneta Egenvall.
I sin nästa studie ska hon jämföra kostnaderna för svensk djurvård med utländsk.
– Det är inte så att Sverige ligger högst vad gäller alla behandlingar, men kostnaderna har stigit väldigt mycket på kort tid.
I framtiden måste priserna bli mer transparenta, anser hon.
– Det ger så oerhört mycket att leva med djur och det ska inte vara ångestladdat att tänka på att man kanske inte kan ge den vård om den behöver.
Vad tycker du borde ske?
– Det förvånar mig faktiskt att det blivit så här i Sverige. Att vi har fått ett samhälle som är så väldigt styrt av pengar. Fri företagsamhet! Gör så mycket pengar som möjligt! Jag tycker att arbetet från de svenska politikerna i den här frågan är väldigt lamt om man jämför med Frankrike. Det är konstigt att politikerna här inte diskuterar det mer på ett sakligt sätt tillsammans med djurägarna och de andra intressenterna.
I sin forskning samarbetar Agneta Egenvall med VetPris, som genom att samla in veterinärkvitton bygger upp en databas för att kunna jämföra kostnader. I den publicerade studien utgick hon även från priserna som uppgavs på hemsidorna för att behandla olika diagnoser.
Olivia Schell på VetPris efterlyser mer transparens för vad behandlingen av just sjuka djur kostar.
– De två stora kedjorna visar priset för profylaktisk, förebyggande, behandling av friska djur: Vaccinering. Kastrering. Id-märkning. Det intressanta är ju vilka kostnader det rör sig om när djuren är sjuka, det är där priserna drar i väg, säger Olivia Schell.
Text Katarina Hörlin
Foto iStock
Detta är den andra av flera artiklar på temat Djursjukvårdens pris. Delar av artiklarna har tidigare publicerats i Tidningen Djurskyddet nr 4, 2024.