TEMA: DJURSJUKVÅRDENS PRIS. Veterinärbranschen har varit väldigt undfallande i prisfrågan. Det säger veterinären Sara Molin. Möt henne i ett samtal om rimliga önskemål från djurägare och vikten av att vara transparent.
Varje dag möter veterinärer djurägare med sina sjuka djur ute på klinikerna. Hur tänker de om debatten kring de höga priserna? Vi har talat med flera veterinärer verksamma på olika arbetsplatser. Först ut är Sara Molin, som arbetar som konsult hos olika privatägda djurkliniker med kirurgi och ortopedi.
– Veterinärbranschen har varit otroligt undfallande i den här frågan. Ganska mangrant har man antingen slutit upp och sagt att det inte varit någon prisökning eller så säger man att den prisökning som skett har varit helt relevant och rimlig, säger veterinären Sara Molin, som ofta lyfter just prisfrågor på sitt Instagramkonto @veterinarmolin.
Under ett seminarium i Almedalen i somras betonade hon att man måste skilja på extrem spjutspetsvård och mer rutinmässiga behandlingar.
– Ska man göra ett ingrepp som max en halv procent av alla djurägare är intresserade av då kommer det att kosta mycket pengar – det tror jag alla kan köpa. Men att till exempel en livmoderinflammation, som är en av de vanligaste sjukdomarna på tikar, att det under de år som jag har jobbat gått från att kosta runt 20 000 – 25 000 kronor på dagtid till att kosta 60 000 – 80 000 kronor dagtid: den prisökningen finns det varken fog för sett till inflation, veterinärernas eller djursjukskötarnas ökade löner, ändrad behandling eller att det tillkommit ny forskning. Vi gör inte på något sätt annorlunda nu än för femton år sedan.
Det finns definitivt saker där branschen behöver ha självrannsakan, understryker hon.
– Man kan alltid säga att det finns flera aktörer, djurägarna är en del, försäkringsbolagen en annan, men jag tycker att veterinärkåren som är en välutbildad välmeriterad kår ska kunna stå rakryggad och säga att här har det faktiskt skett en prisökning som i alla lägen inte är relevant. Man kan faktiskt få väldigt bra vård som inte når de här kostnaderna.
Hur tänker du kring att många djurägare önskar få reda på vad olika behandlingar kostar innan djuret blir inlagt?
– Det är en helt rimlig önskan. Många djursjukhus är duktiga på att uppdatera vad priset ligger på när djuret är inlagt, men då är ju djuret redan under vård och det är inte så lätt – och ofta också direkt olämpligt av många skäl – att flytta ett sjukt djur till en annan klinik om man känner att priset blir för högt.
Djurägaren ska långt innan djuret behöver vård ha kunnat kollat upp vilken typ av vård man vill kunna ge sitt djur och var i närområdet det går att få.
– Då räcker det inte att skriva ut att det kostar 1 500 kronor att kastrera en honkatt, det är inte den typen av behandlingar djurägaren vill veta priset på, man vill veta vad en behandling kostar när djuret skadas eller behöver opereras.
Är det då så att djurägaren känner att han/hon i alla lägen är beredd på att lägga i stort sett obegränsade summor på vården och alltid vill ha tillgång till all den utrustning som kan upptäcka allt i vårdväg, då är det såklart till det närmaste specialistvårdsdjursjukhus med man ska vända sig, betonar hon.
– Men det finns också många andra alternativ. Det behöver inte alltid vara specialistsjukvård som krävs och det är inte givet att den vård som ges på mindre kliniker innebär en sämre vård. Det är en annan vårdnivå, men det är inte, som det ibland låter i debatten, bara på specialistsjukhusen djuren kan få en bra vård. Specialistdjursjukhusen har andra möjligheter i de mer avancerade fallen, men en livmoderinflammation opereras ju inte annorlunda på en mindre klinik.
Det är sällan som det bara finns en bra metod i kirurgi. Vilken metod veterinären väljer beror på vilken patient man har, vilken ekonomi ägaren har och vilken prestation man vill ha efteråt.
– Det viktiga är att vården alltid måste vara evidensbaserad och uppfylla ett gott djurskydd. Men om vi tar benbrott på katt som exempel kan en ”golden standard” innebära att vi använder vissa typer av specialplattor för att stabilisera. En mediumvariant kan innebära att man använder en enklare typ av stabilisering, som stift. Det kommer inte att vara samma höga tekniska nivå och det kommer kanske inte att ge exakt lika bra resultat, men det ger ett så gott resultat att katten ändå får ett bra liv, säger Sara Molin.
Korsbandsskada är den absolut vanligaste orsaken till hälta hos hund. Även här finns många olika operationsmetoder.
– Med lite olika resultat och definitivt olika kostnader. En ettårig rottweiler som kanske ska träna bruks har ju helt andra behov än en trettonårig chihuahua som ska gå korta promenader. De måste kanske inte ha exakt samma typ av behandling.
Vad tänker du om prisstegringen som skett de senaste tio åren, där förklaringen ofta är att djurägarna vill ha mer avancerad vård och därför kostar det mer?
– Det har ju generellt skett en attitydförändring hos många ägare, där man är ganska villig att betala mycket för sitt djurs vård, och det är också det som gjort det möjligt att höja priserna. Det finns en stor betalningsvilja i dag jämfört med förr, även om vården var mycket billigare förr. Men det är absolut också så att djur i dag blir avlivade för att vården är för dyr. Det finns otroligt stora tekniska och kunskapsmässiga resurser – men folk har inte råd att betala.
Djurägarnas höga betalningsvilja utnyttjas också in absurdum, betonar hon.
– Det spiller över i att folk i dag inte har råd i samma utsträckning och då får man köra kampanjer med lockpriser på olika undersökningar eller vaccineringar för att locka in människor igen. Jag tycker inte att det är rätt att säga att det är djurägarna som driver på och vill ha en väldigt hög specialiserad vård och därför har vi de här höga kostnaderna. Jag tycker att man som bransch ska vara rakryggad och transparent med vad det kostar, vill man få tillbaka folks förtroende ska man vara öppen och berätta att exakt det här kostar det. Man ska kunna ha en prislista och säga att så här mycket kostar ett korsband att operera. Det ska inte vara några konstigheter.
Det märkligaste är att å ena sidan sägs att djurägarna efterfrågar den här avancerade vården, så det är därför priserna ökat. Å andra sidan sägs att priserna inte har ökat mer än inom ramen för den vanliga inflationen.
– Det går inte ihop. Det finns ingen logik i detta, säger Sara Molin, som under de senaste åren har sett att det skett en tilltagande skuldbeläggning av djurägare.
American bully är en ras där många hundar redan som unga drabbas av korsbandsskador.
– Som djurägare är det viktigaste att välja en ras som är sund och håller man sedan sin hund i form, ser till att den inte blir överviktig och ger en bra foderstat, så finns det inte så mycket mer man kan göra. Men jag tycker generellt att det läggs för mycket ansvar på den individuella djurägaren varför den inte gjort tillräckligt mycket för att hunden inte skulle bli sjuk. Om alla hundarna i släkten är allergiska, vad skulle du gjort för att din hund inte skulle bli det?
Som kirurg och ortoped möter hon inte ett tvärsnitt av hundraserna, utan vissa är extremt överrepresenterade. Förutom trubbnosarna med sina andningsproblem, är korsbandsskador och diskbråck vanliga hos vissa raser.
– American bully, som är djupt osunda i sina kroppar, och staffarna får inte korsbandsskador när de är tolv år som andra raser, utan när de är två.
Text Katarina Hörlin
Foto Privat & iStock
Detta är den tredje artikeln på temat Djursjukvårdens pris. Delar av artiklarna har tidigare publicerats i Tidningen Djurskyddet nr 4, 2024. Fler texter på temat kommer att publiceras på webbtidningen inom kort.
