I veckan presenterade regeringen en uppdaterad livsmedelsstrategi, Livsmedelsstrategin 2.0.
– Den motsvarade det man förväntade sig: beredskap, robusthet, ökning av produktionen, ökad lönsamhet, ökad konkurrenskraft, ökad export och framförallt regelförenklingar, konstaterar Gunnela Ståhle, ordförande Vi konsumenter och styrelseledamot i Djurskyddet Sverige.
Den nya strategin utgår från samma grund som den förra, vilket innebär att det regeringen presenterat inom ramen för 2.0 är mest uppdrag till myndigheter och delvis andra inriktningar, framhåller Roger Pettersson, generalsekreterare för organisationen World Animal Protection Sverige.
– På djurskyddsområdet nämns inte mycket nytt, men man sätter upp marknadsandelsmål för såväl kött som mejeriprodukter. Växtförädlingen ska stärkas och även produktionen av gröna proteiner. Det gäller för såväl foder till djur som mat till människor, säger han.
Strategin har tre fokusområden som regeringen kallar:
Ökad robusthet i livsmedelskedjan
Exportfrämjande
Svensk kvalitet och gastronomi
– Livsmedelsstrategin 2.0 innebär att vi växlar upp arbetet med den tydliga ambitionen att produktionen av svensk mat ska öka. Den vidareutvecklade strategin är ett ambitiöst arbete med att stärka livsmedelskedjans konkurrenskraft, förbättra lönsamheten och se till att produktionen av svensk mat växer, säger landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) i ett pressuttalande.
Gunnela Ståhle är kritisk till att tidigare miljömål från den förra livsmedelsstrategin försvunnit.
– De svenska miljömål som var tydliga i strategin från 2017 nämndes inte med en rad. Jag ställde tidigare en fråga till Peter Kullgren vad vi skulle öka. Det skulle marknaden lösa sa Kullgren. Se då till att vi får mer svensk ost!
Under pressträffen nämnde Peter Kullgren att utredningen Konkurrenskraft och ett gott djurskydd innehöll förslag till förenklingar.
– Och då har näringen ändå deklarerat att djurskyddsreglerna inte är ett problem från konkurrenssynpunkt. Regelkrångel har blivit ett mantra som ska lösa alla problem. Regler finns av ett skäl – exempelvis för att skydda människors hälsa, att skydda miljön eller att skydda djur, slår Gunnela Ståhle fast.
En ny inriktning i strategin är att regeringen tagit fram mätbara mål.
– Ett av de målen slår fast att Sverige ska ha en marknadsandel för gröna proteiner på 100 procent, det vill säga att Sverige ska producera till lika högt värde som motsvarar den inhemska svenska konsumtionen. Man anger också att man är positiv till utvecklingen av nya proteinkällor och att dessa ska nå marknaden. Kan tänka mig att det rör sig om cellodlat kött och mejeriprodukter, säger Roger Pettersson.
Hela den uppdaterade livsmedelsstrategin kan läsas här: Livsmedelsstrategi 2.0
Text Katarina Hörlin
Foto Kristian Pohl AB/Regeringskansliet
