Påskliljor! Godis! Chokladägg i massor! Påsken kan vara härlig. Tyvärr fylls ofta djursjukhusen av förgiftade hundar och katter denna högtid. Det går att undvika! Här är sex tips till dig som får tillbringa helgen med hundar och katter samt ett till alla som vill fira en djurskyddsmedveten påsk.

.

Byt ut påskliljor mot popcorngräs

Katter kan skadas svårt av påskliljor och andra liliumväxter. Både löksaften och bladen innehåller farliga ämnen. Njurarna är det primärt utsatta organet, skrev Anna Moreno Berggren i sitt kandidatuppsats i veterinärmedicin ”Förgiftning orsakad av liljor hos katt”, från 2015.

Kräkningar kan vara ett symtom på att katten blivit förgiftad av liljor. Njursvikt kan utvecklas inom 18–24 timmar. Det kan gå så illa att katten avlider av akut njursvikt 3–5 dagar efter att den ätit av liljan. Ta bort påskliljorna så att inte katterna råkar få i sig någon del av dem, så lite som 1–2 blad eller en hel blomma har förgiftat katter. Kontakta alltid veterinär om du misstänker att din katt ätit av påskliljor.

Det finns alternativ för dig som vill påskpynta kattsäkert: Ställ vanligt kattgräs i en påskfin kruka. Även det populära snabbväxande popcorngräset är ofarligt för katter. Odla eget genom att lägga helt vanliga popcornkärnor (alltså torkade majskorn) direkt i en kruka med jord, täck med två centimeter jord och vattna rejält. Redan efter några dagar i ljust fönster spirar det.

Fler växter som är ofarliga för katter: Arecapalm, ampellilja och elefantöra. Farliga är, enligt Svenska Djurambulansen: Porslinsblomma, aloe vera, murgröna och luktärtor.

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………….

Choklad förgiftar hundar och katter

Ämnet som förgiftar dem heter teobromin. Tecken på teobrominförgiftning är hjärtklappning och skakningar. Hunden och katten kan även kräkas, få smärta i buken, dricka mer, bli inkontinent och få ökad salivutsöndring. Har din hund eller katt dessa symtom ska du alltid söka veterinär. Är du orolig eller osäker på mängden choklad de fått i sig? Ring veterinären.

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Håll koll på påsköppna veterinärkliniker

Många veterinärkliniker har påskstängt, men skulle olyckan vara framme är det viktigt att du vet var du kan vända dig. Börja med att höra om din vanliga veterinär har öppet. Reser du bort? Undersök i förväg var närmaste öppna klinik finns. Här är länkar till 
Distriktsveterinärerna, 
Evidensias dygnet-runt-öppna kliniker och 
Anicuras akutmottagningar 
som alla har kliniker över stora delar av landet.

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Motionera mer – mata mindre

På otaliga påskkort avbildas katter sittande på påskgummornas kvastar. Tyvärr rör sig även flera av de verkliga katterna alldeles för lite. 45 procent av katterna som besökte Universitetsdjursjukhuset UDS vid SLU var överviktiga, visar undersökningen Overweight in adult cats, av Malin Öhlund, Malin Palmgren och Bodil Ström Holst från 2018.

Medelålders kastrerade hankatter har en ökad sannolikhet för att bli överviktiga.
”Överviktiga katter var oftare drabbade av diabetes, sjukdomar i de nedre urinvägarna, hudproblem och rörelsestörningar. Att vara inaktiv och att äta mestadels torrfoder var också vanligare bland de överviktiga katterna” skriver SLU i sin Kunskapsbank ”Hur vanligt är övervikt hos våra svenska katter?”

Hälften av alla hundar i västvärlden beräknas lida av övervikt, enligt Anicura, som varnar för att ”nedsatt kondition leder till långsammare och kortare promenader, och minskad aktivitet generellt, och den hamnar i en ond cirkel.” Övervikten överbelastar leder och ligament. Diabetes, urinvägsproblem och ökade kolesterolhalter i blodet följer i överviktens spår. Men du kan motverka allt detta! Börja redan i påsk om du har lyckan att tillbringa den med katter eller hundar: Påskpromenader och olika fysiska lekar tillsammans är en bra start!

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………….

Passa på att pälsvårda

Om det finns ledig tid över under helgdagarna passa på att kamma och borsta din katt! Nu när det blir varmare ute börjar de fälla sin päls. Att lägga lite extra tid på att borsta igenom pälsen är ett fint sätt att slippa eller minska hårbollar och tovor.

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………….

Ge katten en påskpresent: registrera den!

Om du ännu inte registrerat din katt i Jordbruksverkets register: passa på i påsk! Gör det direkt! Klicka här: Registrera din katt.
I januari 2025 var 527 561 katter registrerade. Uppskattningsvis saknas ännu minst 900 000 katter. Låt inte din katt vara en av dem. Registrera – så bryter du inte mot lagen och kan vila i tryggheten att din katt har mycket större chanser att återlämnas till dig om den skulle springa bort!

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………….

Välj djurskyddsmedvetet – även i påsk

Påskkortens duniga kycklingar och hönor som lägger sina varma vingar över dem är en bild som inte stämmer in på särskilt många riktiga kycklingar. Verkligheten för de miljontals höns och kycklingar som hålls inom den storskaliga produktionen är helt annorlunda. Konsumentguiden Handla Djurschysst har tagit fram 15 respektive 13 grundläggande djurskyddskriterier för värphöns och kyckling, och sedan undersökt hur olika märkningar/regelverk uppfyller dessa djurskyddskriterier. Ingen märkning klarar att tillgodose samtliga grundläggande kriterier. Ha gärna som vana att alltid ta reda på hur djur egentligen hålls innan du bestämmer dig för om du vill köpa produkter som kommer från djur. Konsumentguiden Handla Djurschysst är en bra början.

Så lever hönsen inom äggnäringen sina korta liv

Branschorganisationen Svenska Ägg uppger att under påskveckan äts cirka 70 miljoner ägg i Sverige. Äggen kommer främst från de över åtta miljoner hönor som hålls inom den storskaliga äggproduktionen. De är framavlade för att lägga väldigt många ägg under kort tid. På konsumentguiden Handla Djurschysst finns en beskrivning av hur hönsens liv ser ut:

En höna blir könsmogen när hon är omkring 20 veckor. Då mognar äggen som vilat inom henne sedan hon föddes. När gulan vuxit färdigt via ämnen som kommer från levern lossnar den för att fångas upp av äggledaren. Gulan färdas sedan via äggledare och körtlar där äggvitan och skalet byggs upp. Processen tar mindre än ett dygn, när ett ägg är ute väntar nästa på tur.

Höns som avlats fram för att värpa många ägg lägger cirka 300 ägg under sina liv. Den röda djungelhönan – alla hönors vilda ursprung – lägger cirka 20 ägg under sitt, vilket dessutom är betydligt längre än de 1,5 år dagens höns inom den storskaliga äggproduktionen i genomsnitt lever.

År 2020 fanns ungefär 8,4 miljoner höns i Sverige framavlade för att hålla en hög värptakt. De börjar värpa när de är runt 20 veckor och lägger därefter cirka sex ägg varje vecka tills de blir 1,5 år. Då värper de inte lika mycket längre och avlivas oftast.

Forskaren och etologen Per Jensen beskriver i sin bok ”Världens vanligaste fågel – en kärleksförklaring till höns” hönornas olika personligheter: en del vill alltid vara ute, andra håller sig inomhus. Vissa är blyga. Några vill visa upp sig. Han beskriver hur rika sociala liv hönsen har om de får leva i enlighet med sin natur. Deras språk är avancerat. De kan räkna. Höns är fantastiska djur.

I Sverige hålls de flesta höns frigående inomhus i stora anläggningar. Här finns, som Per Jensen konstaterar, inte mycket utrymme för hönan att göra individuella val. Alla hönsen förutsätts vilja göra samma saker och alltid nära ihop med andra hönor.

Men hur är djurskyddet för dem? Konsumentguiden Handla Djurschysst har kartlagt om regelverken för de vanligaste svenska märkningar/produktionssystem för hönsen inom äggnäringen uppfyller 15 grundläggande djurskyddskriterier. Märkningarna är KRAV, Svensk EU-ekologiskt, frigående ute, frigående inne och inredd bur. Kriterierna sträcker sig från hönans uppväxtmiljö till hur hon avlivas. Ingen av märkningarnas regelverk uppfyller alla 15 djurskyddskriterier. Samtliga får ej godkänt på att tuppkycklingar avlivas direkt, att elbedövning är tillåtet och att transporterna får pågå längre än 8 timmar.

Läs mer om vad en höna behöver och vilka svårigheter hönsen inom den storskaliga äggproduktionen utsätts för här: Handla Djurschysst  Du kan alltid använda din konsumentmakt till att välja att avstå köp av produkter som kommer från djur.

Så har de flesta kycklingar det

Kycklingproduktionen är en av de mest industrialiserade och specialiserade inom lantbruket. Fokuset på att kycklingarna ska växa snabbt för att kunna slaktas tidigare leder till de största problemen, står det i konsumentguiden Handla Djurschysst, som tagit fram 13 grundläggande djurskyddskriterier som är minimikrav för att kunna säga att kycklingar har ett tillräckligt djurskydd. Ingen märkning eller något regelverk (KRAV, Svenskt Sigill, Svensk fågel, Tyskland och Danmark) uppfyller samtliga 13 kriterier.

Ingen/inget av märkningarna eller regelverken lever upp till att inte tillåta elbedövning, där kycklingarna upphängda i sina fötter får sina huvud nedsänkta i strömförsedda vattenkärl. Alla tillåter detta. Syftet är att bedöva kycklingarna innan de slaktas. Inte heller lever någon märkning eller något regelverk upp till att fåglarna får transporteras i maximalt åtta timmar, inklusive i- och urlastning. Ej heller uppfyller någon kriteriet att föräldradjuren ska få tillräckligt med foder för att vara mätta och ha en tillväxthastighet som inte kräver restriktiv utfodring. Läs mer i konsumentguiden om just kycklingar: här

I konsumentguiden hittar du även grundliga genomgångar av vilka djurskyddskriterier regelverken som styr djurhållningen av flera andra djur som ofta äts under påsken egentligen uppfyller. Gör ett djurskyddsmedvetet val i påsk. Läs på här om lax och lamm
Du kan alltid använda din konsumentmakt för att välja djurskyddsmedvetet! Kom ihåg att i detta val är det också helt möjligt att välja att avstå produkter som kommer från djur.

GLAD PÅSK!

Text Katarina Hörlin
Foto iStock, Judy Beth Morris, Unsplash, Jamie Street, Unsplash.
Källor Jordbruksverket, Anicura, tidigare nummer av Tidningen Djurskyddet, SLU och Svenska Djurambulansen.