Djurägare får inte tillräckligt med information om priser från klinikerna och djursjukhusen när de ska fatta beslut om behandling för sina djur. Det konstaterar Konkurrensverket i sin nya utredning.
På flera punkter visar utredningen Åtgärder för att förbättra pristransparensen inom djursjukvården att den kritik som djurägare och organisationer länge lyft mot de höga priserna och svårigheter att i förväg få veta vad veterinärvården kostar verkligen stämmer.
Djurägare har de facto, enligt utredningen, begränsad information om priser innan de väljer vilken klinik eller djursjukhus de ska besöka. De får inte heller tillräckligt med information om priserna från kliniken eller djursjukhuset när djuret väl är inlagt och beslut om vilken behandling djuret ska få måste fattas.
”Det är vanligt att kostnader för nya åtgärder tillkommer under vårdförloppet. Prisinformationen är också i många fall alltför oprecis, ofullständig eller svår att förstå” skriver Konkurrensverket.
Prisutvecklingen för veterinärvård till sjuka och skadade hundar och katter har vida överstigit den allmänna prisutvecklingen mellan 2020 och maj 2025. ”De ordinarie priserna har sedan 2020 ökat med omkring 40 procent i genomsnitt och akutpriserna har under samma period ökat uppemot 50 procent i genomsnitt”.
Även konsumentskyddet är sämre vid köp av djursjukvårdstjänster än vid andra konsumenttjänster, konstaterar Konkurrensverket, som bedömer att ”avsaknaden av möjligheten för djurägarna att konkurrensutsätta vårdgivare, tillsammans med vissa andra faktorer, innebär att kliniker och djursjukhus i liten utsträckning konkurrerar med pris inom den icke-profylaktiska vården”. Icke-profylaktiskt innebär vård som inte är förebyggande utan den vård som rör skadade eller sjuka djur.
Emma Brunberg, sakkunnig hos Djurskyddet Sverige, som tryckt på för en ökad pristransperens och mer öppna prislistor, välkomnar utredningen.
– De ökande veterinärvårdspriserna påverkar både våra lokalföreningar, djurägare och i förlängningen djurvälfärden och är därför en fråga vi prioriterar högt. Vi är glada att Konkurrensverket kommit med flera konkreta förslag och för att vi fått bidra under utredningens gång, säger hon.
– Vi ser publicering av priser med villkor som en av de viktigaste åtgärderna, där det ska finnas en tydlig beskrivning av vad som ingår och vad som kan tillkomma, säger Emma Brunberg, som nu noga ska gå igenom alla förslagen.
Utredningen har följande fyra huvudförslag:
* Inför nationella behandlingsrekommendationer inom djursjukvården.
”Det skulle göra vården mer förutsebar och jämförbar, vilket skulle underlätta prissättning och jämförelser. Detta gäller framförallt vårdförlopp vid vanligt förekommande sjukdomar och skador.” skriver Konkurrensverket.
* Ta fram en branschöverenskommelse för att förbättra prisinformationen på vårdgivarnas webbplatser.
Prisinformation ska finnas för åtminstone: ”Veterinärkonsultationer, enklare åtgärder som
behandling av klobrott, förebyggande åtgärder, akutpåslag, vårdavgifter, vanligt förekommande diagnostiska åtgärder och standardiserade åtgärder för behandling av sjuka eller skadade djur.”
* Förbättra prisinformationen till djurägare på klinikerna och djursjukhusen.
Konsumentverket föreslås att ”genomföra informationsinsatser riktade till djurägare respektive djursjukvårds företag om de krav som bland annat prisinformationslagen och marknadsförings lagen uppställer vad gäller prisinformation till djurägare”.
* Utöka konsumenttjänstlagens tillämpningsområde.
Regeringen bör tillsätta en särskild utredare med uppdrag att överväga utvidgning av konsumenttjänstlagens bestämmelser, så att den även inkluderar behandling av levande djur, exempelvis vad som kan gälla för skadestånd vid felbehandling.
Utredningen anser inte att riktpriser eller referenspriser, vilket finns i flera andra länder, ska införas i Sverige, eftersom ”djursjukvården inte omfattas av offentliga subventioner utan betalas av djurägarna själva (i många fall delvis via djurförsäkringen).”
Det är inte den fria prissättningen inom djursjukvården som är problematisk, enligt Konkurrensverket, ”utan den bristande pristransparensen och andra faktorer som påverkar konkurrenssituationen”.
”Huvudproblemet är att djurägarna i hög grad inte får ett totalt pris för vård och behandling av sitt sjuka eller skadade djur innan behandlingen påbörjas”, slår utredningen fast.
Text Katarina Hörlin
Foto iStock
Läs hela utredningen här Åtgärder för att förbättra pristransparensen inom djursjukvården
Fler slutsatser i utredningen
-
-
-
- Lokala och regionala jourmonopol finns på vissa orter vad gäller tillgängligheten på nätter och helger.
- Försäkringsbolagen, som finansierar en stor del av marknaden, har hållit sig passiva till att försöka hålla tillbaka prisökningarna.
-
- Avsaknaden av standardiserade behandlingar och det personliga ansvaret att som veterinär själv välja behandling är två problem när veterinärer ska tala om priser med djurägaren. Detaljerade prissättningsstrukturer utan paketpriser är också vanliga. I många fall blir det svårt för djurägare att på förhand jämföra priser mellan olika vårdgivare, och att förutse vad slutpriset för vården kommer att bli.
-
- Kliniker och djursjukhus konkurrerar i liten utsträckning med pris inom den icke-profylaktiska vården, eftersom djurägarna inte kan konkurrensutsätta vårdgivare.
-
- I många delar av landet finns inte kliniker att välja mellan när djurägare söker vård för andra djurslag än hund och katt, eller när de söker vård under jourtid.
-
-
Källa: Konkurrensverkets rapport Åtgärder för att förbättra pristransparensen inom djursjukvården
