Djurägare får inte tillräckligt med information om priser från klinikerna och djursjukhusen när de måste fatta beslut om behandling för sina djur. Det konstaterar Konkurrensverket i sin utredning som presenterades i dag.
På flera punkter visar utredningen Åtgärder för att förbättra pristransparensen inom djursjukvården att den kritik som djurägare och organisationer länge lyft mot de höga priserna och svårigheter att i förväg få veta vad veterinärvården kostar stämmer.
Djurägare har de facto, enligt utredningen, begränsad information om priser innan de väljer vilken klinik eller djursjukhus de ska besöka. De får inte heller tillräckligt med information om priserna från den klinik eller det djursjukhus där deras djur befinner sig när de måste fatta beslut om vilken behandling deras djur ska få.
Konkurrensverket konstaterar att ”det även är vanligt att kostnader för exempelvis nya åtgärder tillkommer under vårdförloppet. Prisinformationen är också i många fall alltför oprecis, ofullständig eller svår att förstå”.
Prisutvecklingen inom den veterinärvård som rör sjuka och skadade djur, alltså den icke-profylaktiska vården, har för djurslagen hund och katt överstigit den allmänna prisutvecklingen betydligt mellan 2020 och maj 2025, visar Konkurrensverkets analys.
”De ordinarie priserna har sedan 2020 ökat med omkring 40 procent i genomsnitt och akutpriserna har under samma period ökat uppemot 50 procent i genomsnitt”.
Även konsumentskyddet är sämre vid köp av djursjukvårdstjänster än vid andra konsumenttjänster, konstaterar Konkurrensverket, som bedömer att ”avsaknaden av möjligheten för djurägarna att konkurrensutsätta vårdgivare, tillsammans med vissa andra faktorer, innebär att kliniker och djursjukhus i liten utsträckning konkurrerar med pris inom den icke-profylaktiska vården”.
– De ökande veterinärvårdspriserna påverkar både våra lokalföreningar, djurägare och i förlängningen djurvälfärden och är därför en fråga vi prioriterar högt. Vi är glada för att Konkurrensverket utrett frågan och kommit med flera konkreta förslag och för att vi fått bidra under utredningens gång, säger Emma Brunberg, sakkunnig hos Djurskyddet Sverige, som tryckt på för förslaget om ökad pristransperens och mer öppna prislistor ska bli verklighet.
– Vi ser publicering av priser med villkor som en av de viktigaste åtgärderna, där det ska finnas en tydlig beskrivning av vad som ingår och vad som kan tillkomma, säger Emma Brunberg, som nu noga ska gå igenom samtliga av utredningens förslag.
Övergripande ger utredningen fyra huvudförslag för att ändra läget:
* Inför nationella behandlingsrekommendationer inom djursjukvården. ”Det skulle göra vården mer förutsebar och jämförbar, vilket skulle underlätta prissättning och jämförelser. Detta gäller framförallt vårdförlopp vid vanligt förekommande sjukdomar och skador.”
* Ta fram en branschöverenskommelse för att förbättra prisinformationen på vårdgivarnas webbplatser. Prisinformation ska finnas för åtminstone: ”Veterinärkonsultationer, enklare åtgärder som
behandling av klobrott, förebyggande åtgärder, akutpåslag, vårdavgifter, vanligt förekommande diagnostiska åtgärder och standardiserade åtgärder för behandling av sjuka eller skadade djur.”
* Förbättra prisinformationen till djurägare på klinikerna och djursjukhusen. Konsumentverket föreslås att ”genomföra informationsinsatser riktade till djurägare respektive djursjukvårds företag om de krav som bland annat prisinformationslagen och marknadsförings lagen uppställer vad gäller prisinformation till djurägare”.
* Utöka konsumenttjänstlagens tillämpningsområde, regeringen bör tillsätta en särskild utredare med uppdrag att överväga utvidgning av konsumenttjänstlagens bestämmelser, så att den även inkluderar behandling av levande djur, exempelvis vad som kan gälla för skadestånd vid felbehandling.
Däremot anser utredningen inte att riktpriser eller referenspriser ska införas inom djursjukvården i Sverige, eftersom ”djursjukvården inte omfattas av offentliga subventioner utan betalas av djurägarna själva (i många fall delvis via djurförsäkringen).”
Det är inte den fria prissättningen inom djursjukvården som är problematisk, enligt Konkurrensverket, ”utan den bristande pristransparensen och andra faktorer som påverkar konkurrenssituationen”.
”Huvudproblemet är att djurägarna i hög grad inte får ett totalt pris för vård och behandling av sitt sjuka eller skadade djur innan behandlingen påbörjas”, slår utredningen fast.
Text Katarina Hörlin
Foto iStock
Läs hela utredningen här Åtgärder för att förbättra pristransparensen inom djursjukvården
Källa: Konkurrensverkets rapport Åtgärder för att förbättra pristransparensen inom djursjukvården
Fler slutsatser i utredningen
-
- Vad gäller tillgängligheten på nätter och helger kan vi konstatera att det förekommer regionala och lokala jourmonopol. Vi kan också konstatera att försäkringsbolagen, som finansierar en stor del av marknaden, har förhållit sig passiva till att försöka hålla tillbaka prisökningarna.
-
- Utifrån klinikernas perspektiv finns det utmaningar för veterinärer att kommunicera med djurägare om priser, bland annat på grund av avsaknaden av standardiserade behandlingar och det personliga ansvaret som innebär att behandlingsrekommendationen varierar beroende på veterinär. Det är dessutom vanligt med detaljerade prissättningsstrukturer utan paketpriser. Sammantaget är det i många fall svårt för djurägare att på förhand jämföra priser mellan olika vårdgivare, och att förutse vad slutpriset för vården kommer att bli.
-
- Avsaknaden av möjligheten för djurägarna att konkurrensutsätta vårdgivare, tillsammans med vissa andra faktorer, innebär att kliniker och djursjukhus i liten utsträckning konkurrerar med pris inom den icke-profylaktiska vården.
-
- I många delar av landet finns inte kliniker att välja mellan när djurägare söker vård för andra djurslag än hund och katt, eller när de söker vård under jourtid. Vad gäller tillgängligheten på nätter och helger konstaterar Konkurrensverket att det förekommer regionala och lokala jourmonopol.
-
- Försäkringsbolagen, som finansierar en stor del av marknaden, har förhållit sig passiva till att försöka hålla tillbaka prisökningarna.
Källa: Konkurrensverkets rapport Åtgärder för att förbättra pristransparensen inom djursjukvården
