I torsdags fattade regeringen beslut om en ny djurskyddsförordning. Samma dag kom ett pressmeddelande som sa att en bättre förordning var på plats. Men i slutet räknades samtidigt fem punkter upp, där djurskyddsorganisationerna förutspåddes ha frågor.
Under rubriken ”Bättre djurskyddsförordning på plats” skickade Näringsdepartementet i torsdags (21 februari) ut ett pressmeddelande där de berättade att:
”Regeringen har i dag beslutat om en ny djurskyddsförordning. Djurskyddsförordningen har uppdaterats så att den stämmer överens med den nya djurskyddslagen som träder i kraft den 1 april i år.
Syftet med den nya djurskyddslagen är att säkerställa ett gott djurskydd och att främja en god djurvälfärd och respekt för djur. Viktiga bestämmelser i lagen är till exempel ett förtydligande av kravet på naturligt beteende, ett nytt allmänt kompetenskrav, ett tydligt förbud mot att överge djur och skärpta bestämmelser när djur används i tävlingsverksamhet eller prov.”
Nya landsbygdsministern Jennie Nilsson citerades i pressmeddelandet:
– I takt med att samhället utvecklas och vår kunskap om djurvälfärd ökar, är jag som landsbygdsminister väldigt nöjd med den nya lagstiftningen som kommer att ge bra förutsättningar för att skydda djuren och främja deras välfärd.
Sist stod:
”Några mindre materiella ändringar har föreslagits i den nya djurskyddsförordningen. Vi bedömer inte att de innebär några större eller mer direkta konsekvenser för djurskyddet, enskilda eller myndigheter. Trots detta kan vissa av ändringarna väcka visst intresse eller frågor, framför allt från djurskyddsorganisationerna.
Dessa är framför allt:
* Borttagandet av ett tidigare uttryckligt krav på låg nivå på dödlighet och beteendestörningar för höns inom äggproduktionen.
*Att byta ut dagens krav på fönster i stallar till ett krav på dagsljusinsläpp
*En utökad möjlighet för Jordbruksverket att föreskriva om undantag från förbudet mot utrustning som ger djur elstötar.
*Grytanlagsprov med levande grävling kommer att fortsätta att vara tillåtet (eftersom det i förordningen undantas från förbudet mot att använda djur i prov som kan medföra ett lidande för djuret).
*Eventuellt kan det även uppmärksammas att det ovan nämnda förbudet mot lidande vid prov kan komma att innebära ett förbud mot jaktträning (med hundar) i hägn för vilt.
Den nya förordningen träder i kraft samtidigt som den nya djurskyddslagen.”
Tidningen Djurskyddet vände sig till landsbygdsministerns presskontakt och frågade:
* Vad menas med formuleringen att trots att ni inte bedömer att de innebär några större eller direkta konsekvenser för djurskyddet, enskilda eller myndigheter så kan ändringarna väcka visst intresse eller frågor, framför allt från djurskyddsorganisationerna?
* Varför har ni tagit upp och listat vilka av ändringarna som trots att ni inte bedömer att de innebär några större konsekvenser från djurskyddet ändå kan väcka frågor från djurskyddsorganisationerna?
Efter några timmar ändrades pressmeddelandet på Näringsdepartementets hemsida och styckena, som frågorna rörde hade tagits bort. Samtidigt växte frågorna från flera experter inom djurskydd. Vad menades? Varför hade djurskyddsorganisationerna skiljts ut som de enda som skulle kunna tänkas ha synpunkter på den nya förordningen? Sågs företrädare för djurskyddet som ett särintresse? Under söndagen lades en rättelse till invid pressmeddelandet på departementets hemsida:
”En lista med några mindre sakliga förändringar som gjorts i djurskyddsförordningen råkade den 21 februari 2019 publiceras tagna ur sitt sammanhang. Förändringarna i förordningen följer på förändringar i den nya djurskyddslagen men bedöms inte medföra några större eller mer direkta konsekvenser för djurskyddet, enskilda eller myndigheter. Såväl djurskyddslagen som djurskyddsförordningen ska träda i kraft 1 april 2019.
Efter närmare granskning av djurskyddsförordningen har det inom regeringskansliet uppmärksammats oklarheter i en lagtext gällande beteendemönster och krav om låga nivåer på dödlighet hos värphöns. Regeringen kommer mot den bakgrunden att fatta ett ändringsbeslut i den nyss beslutade djurskyddsförordningen, där den nya djurskyddslagens höga ambitioner om ett starkt djurskydd kommer att få fullt genomslag.”
Tidningen Djurskyddets nya frågor besvarades via mejl under tisdagens eftermiddag.
Vad säger ni till de organisationer som arbetar för ett starkt djurskydd som genom pressmeddelandets skrivningar drar slutsatsen att Näringsdepartementet inte tar dem på allvar, utan att ni betraktar dem och deras arbete som ett slags särintresse?
”Det är tråkigt om en eller flera djurskyddsorganisationer skulle dra slutsatsen att vi inte tar djurskyddsorganisationer på allvar. Vi tar djurskyddsfrågor och de organisationer som arbetar för att främja ett gott djurskydd och en god djurvälfärd på stort allvar. Vi är intresserade av att få ta del av kunskaper, erfarenheter och synpunkter från dem som arbetar aktivt med olika djurskyddsfrågor. Regeringskansliet har kontinuerliga kontakter med flera djurskyddsorganisationer, både i muntlig form och skriftligen, t.ex. i samband med uppvaktningar, möten och i samband med att förslag remitteras. Vi hoppas och förutsätter att det konstruktiva samarbetet kommer att fortsätta även i framtiden.
I den nya djurskyddsförordningen har regeringen framför allt gjort uppdateringar så att förordningen ska följa den nya djurskyddslagen som träder i kraft den 1 april i år.
Det har endast gjorts några mindre förändringar i sak i den nya förordningen. Dessa förändringar, som har gjorts i syfte att modernisera och uppdatera förordningen, bedöms inte medföra några större eller mer direkta konsekvenser, varken för djurskyddet eller för enskilda djurhållare. Inte heller för myndigheterna bedöms den nya förordningen innebära några större eller mer direkta konsekvenser.”
Varför listar ni upp ett antal beslut som ni inte anser försämrar djurskyddet som ni ändå tror att djurskyddsorganisationerna ska reagera på? Och hur kommer det sig att ni drar tillbaka punkten angående värphöns där förordningen nu ska, om vi tolkar det rätt, ändras så att ”djurskyddslagens höga ambitioner om ett starkt djurskydd kommer att få genomslag”?
”Den nya djurskyddsförordningen kommer att träda i kraft samtidigt som den nya djurskyddslagen. De båda nya författningarna träder i kraft den 1 april i år.
I den nya djurskyddslagen har det införts ett nytt, uttryckligt krav på att beteendestörningar ska förebyggas. Kravet gäller för alla djurslag. Det särskilda kravet på låg nivå på beteendestörningar för höns inom äggproduktionen har därför tagits bort i den nya förordningen. I den nu gällande djurskyddsförordningen finns även ett krav på att inhysningen av hönsen skall ske på ett sådant sätt att dödlighet hos hönsen hålls på en låg nivå. Även denna del av bestämmelsen har regeringen velat uppdatera och modernisera språkligt och för att den nya förordningen ska ligga i linje med den nya djurskyddslagen. Regeringen bedömer att det är en självklarhet att dödligheten hos alla djur ska hållas så låg som möjligt. Både den gamla och den nya djurskyddslagen innehåller tydliga krav på att djur som är skadade eller sjuka snarast ska ges nödvändig vård. Om ett djur t.ex. genom sitt beteende visar tecken på ohälsa, ska djuret direkt ges vård eller så ska andra lämpliga åtgärder vidtas. Veterinär ska t.ex. anlitas om det behövs.
Regeringen har mot den bakgrunden, i den nya förordningen som beslutades den 21 februari i år, tagit bort också det särskilda kravet på låg dödlighet just för värphönsen. Däremot finns de särskilda kraven på att höns ska hållas så att deras behov av att värpa i rede, sitta upphöjt och sandbada kvar i den nya djurskyddsförordningen, eftersom dessa krav är viktiga för att just höns välfärd ska främjas och för att höns ska kunna utföra sina naturliga beteenden. Regeringen överväger för närvarande vilka ytterligare åtgärder som behövs för att tydliggöra regeringens höga ambitioner om ett starkt djurskydd så att de kan få fullt genomslag.” står det i svarsmejlet.
I väntan på att djurskyddsförordningen i fulltext ska publiceras så att alla själv kan bilda sig en uppfattning om vilka konsekvenserna blir för djurskyddet vänder vi oss till Djurskyddet Sveriges generalsekreterare Åsa Hagelstedt för en kommentar.
– Att man nu börjar backa från delar av uttalandet är bra, men faktum kvarstår att regeringen verkar ha sänkt ambitionen på djurskyddsområdet och att oron inte verkar gälla djuren som drabbas utan att vi djurskyddsorganisationer reagerar.
Utan att ännu läst själva djurskyddsförordningen, men baserat på svaren ovan, vad anser du om att det görs ett ändringsbeslut kring värphönsen?
– Det verkar rimligt att man förtydligar att låg dödlighet ska gälla alla djur och inte bara värphöns. Jag köper den förklaringen. Men det finns ju ingen förklaring till övriga punkter, varför man ska tillåta mera el, varför man inte förbjuder grytanlagsprov med levande grävling och resten av punkterna som var med i första pressmeddelandetexten, säger Åsa Hagelstedt.
Nya förordningen här
På fredagen den 1 mars offentliggjordes den nya djurskyddsförordningen. Tidningen återkommer med kommentarer från djurskyddsföreträdare. Förordningen kan läsas här: Djurskyddsförordning
Text Katarina Hörlin
Foto Martina Huber/Regeringskansliet