Jag har tagit hand om en katt som verkar vara utan ägare. Katten som vi har kallat Tiger har efterhand blivit allt mer tillgängligt och har nu flyttat in hos oss. Tiger kliar sig mycket runt öronen och har svarta beläggningar i öronen. Jag undrar om det kan vara öronskabb och vad jag kan göra åt det. Vi har även en hund och jag undrar om han kan bli smittad? – Anneli Bergstrand
De besvären Tiger har kan mycket väl vara öronskabb. Katter som rör sig fritt ute smittas mycket ofta. Öronskabb orsakas av ett litet knappt synligt kvalster som kallas Otodectes cynotis. Ett typiskt symptom för öronskabb är kraftig klåda, katten skakar på huvudet och kliar sig med baktassarna. Rivsår i huden bakom öronen är därför vanliga. I hörselgången brukar man hitta torrt svart sekret som kan likna kaffesump. Klådan är mycket besvärande för djuret och det är viktigt att du inte väntar med att besöka en veterinär för att få katten behandlat. Det vanligaste är att katten får problem i båda öronen samtidigt. En infektion med öronskabb kan också leda till infektioner med bakterier eller jästsvampar i hörselgången vilka i sämsta fall kan sprida sig till innerörat. Har det gått så långt kan katten bli allvarligt sjuk.
Veterinären brukar ta ett prov från sekretet i öronen och undersöka det i mikroskop. På så sätt kan man bekräfta diagnosen. Innan behandlingen påbörjas behöver hörselgångarna rengöras noga. För att kunna göra det kan veterinären behöva ge katten en lugnande spruta. Den vanligaste behandlingen idag är ett så kallat “spot-on” preparat som droppas antingen på huden på kattens rygg eller direkt i hörselgången och som är verksam även mot andra typer av parasiter. Har din katt en bakteriell infektion i öronen kommer du även att behöva behandla med antibakteriella örondroppar i sju till tio dagar. Om du har flera katter i ditt hushåll är det viktigt att alla behandlas samtidigt även om bara en katt visar symptom. Det finns en risk att öronskabb kan smitta till hunden om den har nära kontakt med katten.
