Vilka är riskerna med abortsprutan för hundar? när i graviditeten ska den ges?
Svar:
Förr användes östrogen som abortmedel på hund. Det görs i stort sett inte längre då det gav ökad risk för livmoderinflammation. Numera används ett medel som heter aglepriston som blockerar det dräktighetsbevarande hormonet progesteron. Det ger ingen ökad risk för livmoderinflammation, det är t o m registrerat för behandling av livmoderinflammation. Biverkningar är ovanliga, kastning förekommer, mer om det nedan, annars är biverkningar mycket ovanliga undantaget att man ibland kan se reaktioner på injektionsplatsen.
Det kan ges närsomhelst under dräktigheten. Det finns tre aspekter av detta:
1. Det kan ge partiell abort, dvs i vissa fall aborteras inte alla valpar. Ur den synpunkten är det bra att ge det tidigt så att man kan kontrollera att tiken verkligen är tom.
2.Ges det sent i dräktigheten finns en risk för kastning, dvs fostren kommer ut. Det har hänt att foster fastnat vid sena kastningar och det kan vara obehagligt för tiken.
3. Litegrann begränsas det hela av att dräktigheter först säkert kan uteslutas efter 26-28 dagar via ultraljud. Man ser inte fostren förrän vid den tiden, man kan se dem tidigare i många fall, men det är beroende av implantationstiden, och här måste man ju kunna fastslå att tiken INTE är dräktig. Alltså, på ett sätt är det bäst att vänta till denna tidpunkt och verkligen säkerställa att tiken blivit dräktig, annars ger man ju behandlingen i onödan (den är också relativt dyr). Man kan dock hamna i tidsnöd då om det skulle bli en partiell abort, och risken för kastning ökar markant ju närmare man kommer dag 40.
Jag har vid tre tilllfällen varit med om misslyckade aborter, alltså trots upprepade injektioner har tiken kommit ner med en eller flera valpar. Mitt intryck är att den risken minskar vid tidig injektion, men vilket som är bäst är en diskussionsfråga.
Torkel Falk
Veterinär
