”Djurskyddet inom Sveriges gränser verkar vara en icke-fråga”


Dela artikeln:


När kommer nya Djurskyddslagen? När ska det vetenskapliga rådet finnas på plats? Varför urholkas djurskyddet för grisar? Processerna måste bli bättre och Jordbruksverket lyssna på remissinstanserna.

Om detta borde Djurskyddskonferensen handla, skrev Djurskyddet Sverige i ett pressmeddelande inför Jordbruksverkets konferens Tillsammans för ett bättre djurskydd i hela Europa som hölls i Jönköping i dag.

På programmet fanns, förutom invigning av Sveriges 3R-center, flera punkter som handlade om hur vi tillsammans ska arbeta för att stärka djurskyddet i Europa. Under rubriken EU-plattform för djurskydd och förstärkt nationellt samarbete på djurskyddsområdet talade Pernilla Ivarsson, Näringsdepartementet och Helena Elofsson, Jordbruksverket. Mats Sjöquist vid Nationellt centrum för  djurvälfärd berättade om EU-nätverket av referenscentrum för djurskydd.

LRF Kötts Margareta Åberg talade om branschorganisationernas arbete på EU-området gällande djurskydd och World Animal Protection Sveriges generalsekreterare Roger Pettersson berättade om djurskyddsorganisationernas arbete i EU.

Förmiddagens program avslutades med att Svensk dagligvaruhandels Magnus Nikkarinen berättade om hur handeln arbetade på EU-området.
Eftermiddagen ägnades åt djurskyddet i Livsmedelsstrategin. Jordbruksverkets divisionschef Håkan Henricson öppnade med att tala om att Jordbruksverkets roll var att verkställa regeringens politik, och det övergripande målet i Livsmedelsstrategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet.
Reglerna inom djurskyddet för animalieproduktionen ska utformas så att de stödjer målet om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där produktionen ökar.

– Djurskyddsnivån ska inte sänkas, vi som håller i regelverket ska se om vi kan göra detta på ett nytt sätt. Ett sätt är att göra föreskrifterna målinriktade och flexibla. Översynen och regelförenklingarna ska fortsätta.

SLU har fått uppdraget att inrätta ett vetenskapligt råd.
– Vi ser detta råd som ett stöd i föreskriftsarbetet inom djurskyddet. Rådets uppgift är att sammanställa vetenskaplig forskning. Jordbruksverkets uppdrag är att göra överväganden, sa Håkan Henricson, som även nämnde Dialoggrupp djurskydd och Rådet för hållbar produktion och konsumtion av livsmedel som ska vara till hjälp.

– Vi måste utgå från produktionens villkor, ute i besättningarna kan vi se förutsättningarna för produktionen och då stifta de föreskrifter och lagar som är väl anpassade till de förutsättningar som råder och har produktionen för ögonen, så att vi verkligen kan uppnå det målet Livsmedelsstrategin satt: öka produktionen med en god hållbarhet.

Ett av de 15 uppdrag som Jordbruksverket har inom Livsmedelsstrategin är kunskapsutveckling för kostnadseffektivt byggande inom animalieproduktionen. Sone Ekman, utredningsenheten på Jordbruksverket berättade mer om detta:

– Målet är att stärka konkurrenskraften, för att uppnå det behöver vi lönsamhet i produktionen. Vi måste sänka byggkostnaderna, uppnå bra produktionsresultat, sänka driftskostnaderna, skapa en bra djur- och arbetsmiljö, sa han.

Senast den 15 mars 2018 ska förslag på vad som behöver göras levereras. Under eftermiddagen talades det även om rådgivningsmodell inom animalieproduktionen och kompetensutveckling och digitalisering inom djurskyddskontrollen.

En av publikfrågorna löd:
Hur ska djurskyddet förbättras i Sverige, inte bara ”inte bli sämre”?
– Det är alltid ett betydligt bättre djurskydd i en nybyggd anläggning, den tekniken vi tillför idag är bättre än den var för 20 – 30 år sedan. Förutsättningarna för en god produktion är betydligt bättre idag och man bygger bort väldigt många bekymmer. All nybyggnation innebär stor vinst för djurskyddet i stort, svarade Håkan Henricson.


Åsa Hagelstedt, generalsekreterare Djurskyddet Sverige.

Djurskyddet Sverige hade en stor delegation med sex  personer från kansli och styrelse på plats för att delta i och bevaka konferensen. Tidningen Djurskyddet träffar Djurskyddet Sveriges generalsekreterare Åsa Hagelstedt efteråt och frågar:

Har de viktiga djurskyddsfrågorna som ni ville lyfta kommit fram?
– Nej. Först måste jag säga att jag tycker det är bra att man samlar myndigheter, branschorganisationer, handeln och djurskyddsorganisationer så här på en konferens under en dag: det är en bra mötesplats. Men det är tydligt att det är konkurrenskraft, ökad produktion och förenklingar i regelverket som är fokus för Jordbruksverket. På själva frågan om hur arbetet med att förstärka djurskyddet ser ut, så verkar det inte finnas så mycket att säga, säger Åsa Hagelstedt och fortsätter:

– Förmiddagens föreläsningar om arbetet som regeringen gör för att påverka övriga EU att förstärka djurskyddet var väldigt bra, och det är ett bra arbete som görs där, men djurskyddet inom Sveriges gränser verkar vara en icke-fråga och där man istället försöker påstå att försämringar, som exempelvis att dra ner ditiden för smågrisar till 21 dagar jämfört med dagens gräns på 28 dagar, inte är försämringar.

Vad kommer ni i Djurskyddet Sverige att göra härnäst i djurskyddsfrågor i stort?
– Vi kommer att uppdatera våra konsumentrekommendationer, utifrån djurskyddsperspektivet. Vi har också begärt en uppvaktning av landsbygdsministern. För att en myndighet som Jordbruksverket får gå in och sänka djurskyddet i sina nya föreskrifter är bara helt otroligt. Någon måste ta ansvar i frågan, säger Åsa Hagelstedt.


Louise Hedlund och Frida Lundmark.

Doktorand Louise Hedlund, Linköpings universitet och fil. dr i husdjursvetenskap Frida Lundmark, vid SLU, var på plats:
– Hittills har denna Djurskyddskonferens inte innehållit så mycket oväntat. Fokus är ju väldigt stort på de livsmedelsproducerande djuren, men det finns ju fler djurslag.
Väldigt ofta kommer djurskyddet som en bisats, det talas om att produktionen ska öka, och så läggs det till i slutet ”men djurskyddet ska inte sänkas”. Det borde varit tvärtom på en djurskyddskonferens, att djurskyddet var huvudsaken och att vi fick reda på mer om hur djurskyddet ska utvecklas, säger de.

Text och foto: Katarina Hörlin

Se hela konferensen här på Jordbruksverkets sajt: Djurskyddskonferens 2017

 

 

 

 

 

 

Det här inlägget publicerades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.