Grisars ansikte kan avslöja smärta


Dela artikeln:


ESSÄ. Grisar är stoiska djur. De uthärdar smärta och döljer att de har ont. Samtidigt utsätts många för smärtsamma ingrepp under sina liv.
Lina Göransson har i sitt prisbelönade examensarbete undersökt om det skulle vara möjligt att utveckla metoden ”pain-face” för gris. Alltså att via förändringar i deras ansikte se om de har ont. Essän bygger på hennes arbete ”Porcine pain face – identifying visible characteristics of pain in pigs”.

Förmågan att uppleva och känna smärta utgör en livsviktig evolutionär anpassning. Smärta gör oss uppmärksamma på tänkbara faror, samtidigt som förnimmelsen leder till omvårdnad av en eventuellt skadad kroppsdel.

Att kunna dölja tecken på smärta utgör dock likaså en livsnödvändig evolutionär anpassning framför allt hos bytesdjur, som normalt maskerar alla tecken på sådan sårbarhet in i det längsta. Smärtbedömning hos gris är oftast mycket svårt, med tanke på artens stoiska karaktär. Ett flertal metoder för att kunna identifiera och bedöma smärta hos gris har studerats, men utvecklingen av en tillförlitlig, objektiv och effektiv metod för smärtbedömning hos gris återstår dock fortfarande.

Specifika smärtrelaterade förändringar i ansiktsuttryck anses vara en tillförlitlig metod för smärtbedömning inom humanmedicin, till exempel då patientens förmåga att genom ord uttrycka smärta är begränsad. Smärtrelaterade ansiktsuttryck, även kallat pain-face, har likaså studerats inom veterinärmedicin hos andra primater, häst, gnagare och kanin. Även hos dessa individer, oförmögna att kommunicera verbalt, förefaller smärtrelaterade förändringar i ansiktsuttryck att vara en tillförlitlig och användbar metod för bedömning av smärta.

Syftet med studien var att undersöka om smärtrelaterade ansiktsuttryck även går att upptäcka hos grisar, trots deras förmåga att dölja även grav smärta, eftersom ett pain face ännu inte, såvitt vi vet, utvecklats hos gris.

Förmågan att upptäcka smärta hos andra varelser har varit viktig i den evolutionära anpassningen för överlevnad. Kommunikationen av smärta mellan individer tjänar inte bara till att varna mottagaren för potentiella hot i omgivningen, utan kan också göra det möjligt för observatören att hjälpa till med flykt, läkning och återhämtning från smärtan.

Samtidigt finns det hos vissa djur en poäng i att dölja sin smärta, för att inte utsätta sig för nya faror eller risker. Överlevnadsinstinkter gör att framför allt bytesdjur tenderar att inte visa sådan sårbarhet så länge de kan dölja den. För att kunna upptäcka smärta hos dessa djur är det därför nödvändigt med definierade och lämpliga åtgärder för smärtbedömning.

Charles Darwin var förmodligen den förste att observera förekomsten av ansiktsuttryck och deras likhet mellan människor och andra arter i sin ”The expression of the emotions in man and animals” 1872. Han beskrev även distinkta ansiktsuttryck hos människor som upplever smärta:
”Munnen kan vara komprimerad, läpparna dras in, med tänderna sammanbitna eller ihopmalda
(- – -) Ögonen stirrar vilt som i förskräckt förvåning. Pannan är starkt kontraherad.”

Mänskliga ansiktsuttryck har därefter studerats grundligt och resultaten har tillämpats i klinisk medicin för att utvärdera smärta hos individer med begränsad kapacitet att muntligt kommunicera med omgivningen.

Idag är de flesta överens om att smärta inte uteslutande upplevs  av människor, utan även av andra djurarter. Flera årtionden efter att Darwin gjorde sina beskrivningar av människors smärtansikten har studier utförts av de ansiktsuttryck däggdjur uppvisar under smärta.

I klinisk veterinärmedicin är begreppet pain-face ganska nytt. Inom försöksdjursverksamheten har ansiktsuttrycken hos råttor, möss och schimpanser betraktats som ett nytt verktyg för smärtbedömning. Även hos hästar, kor och katter är pain-face som en klinisk smärtbedömningsmetod ganska ny, men metoden bryter successivt nya marker, som ett viktigt komplementärt tillvägagångssätt för att utvärdera smärta. För grisar finns dock inga dokumenterade studier av pain-face. .

Just grisar utsätts för flera smärtsamma ingrepp under sina liv. Kastrering och svanskupering är kända för att framkalla smärta och de utförs ofta på gris, men smärtlindrande medel är trots detta inte alltid tillräcklig för adekvat smärtlindring, och anses ofta inte ens nödvändigt överhuvudtaget. Många grisar lider även av sår och svansbettskador. Grisar används vidare som en experimentell djurmodell för human biomedicinsk forskning: ytterligare en situation där behovet av korrekt bedömning och lindring av smärta är avgörande.

Idag finns ett antal olika sätt att upptäcka och utvärdera smärta hos grisar. Metoderna innefattar olika fysiologiska, fysiska och beteendemässiga parametrar. Problemet är att dessa parametrar oftast hör ihop med akut smärta och kan dessutom variera beroende på orsak och plats för smärtan.

Många bönder och veterinärer är överens om att det kan vara svårt att bedöma graden av smärta hos grisar, vilket tyvärr bidrar till bristande smärtlindring. Som ett komplement till nuvarande smärtbedömningsverktyg skulle en metod som möjliggör och underlättar identifieringen av mer subtila tecken som indikerar smärta således vara önskvärd – kanske kan en utveckling av ett smärtansikte för grisar vara den metoden?

För att undersöka detta baserades studien på en motsvarande nyligen genomförd studie av  pain-face hos häst. Capsaicinsalva, vilken inducerar en kortvarig och övergående brännande smärtförnimmelse, applicerades på ett mindre hudområde på sex stycken grisar. Därefter filmades dessa och deras ansiktsuttryck analyserades med avseende på smärtrelaterade förändringar.

Samtliga grisar fungerade som sin egen kontroll och filmades initialt utan någon stimulus, och därefter i samband med smärtinduktion. Capsaicin applicerades på ett område på vänster respektive höger sidas bogblad, vid separata tillfällen. Grisarna filmades först med och sedan utan en observatör i rummet. Filmerna analyserades av två externa bedömare, varpå ett pain-face utformades baserat på deras fynd. Därefter gjordes en blindad bedömning av ett antal stillbilder, med avseende på förekomst eller frånvaro av dessa ansiktsuttryck. Dessutom bedömdes ett antal andra potentiellt smärtrelaterade beteenden med hjälp av ett etogram.

Fynden i denna studie tyder på förekomst av ett pain-face även hos gris, vilket inkluderar ett spetsigt eller vinklat utseende av området just ovanför ögonen (P = 0, 004), sänkta och asymmetriska eller bakåtlagda öron, ett ökat antal rynkor på trynet, samt möjligen även kontraktion av viss muskulatur kring mun och längs huvudets laterala sidor.

Neutral gris. Grisansikte innan                                  Smärtfylld gris.
den kände smärta.

Smärtinduktionen resulterade dessutom i en signifikant minskning av den tid som grisarna höll öronen uppåt och framåt (P = 0,02). Förekomsten av övriga smärtrelaterade beteenden uppvisade inga signifikanta skillnader före och efter appliceringen av Capsaicin. Tecken på obehag i samband med applikationen av Capsaicin sågs endast hos enstaka grisar och blott ett fåtal gånger. Det krävs dock utökade studier för att utvärdera en optimal koncentration av Capsaicin i relation till vikt och ålder hos grisarna.

De förändringar i grisarnas ansiktsuttryck som observerades i samband med smärtinduktionen må vara subtila, men de fanns där och de kunde identifieras. Studien tyder på att också grisar uppvisar ett pain-face, som på flera sätt påminner om hur smärta uttrycks genom ansiktsuttryck hos andra djur. Grisar är stoiska djur, som uthärdar mycket och döljer sin smärta väl. Detta bör dock inte vara orsak till smärtsamma ingrepp, eller nekande av smärtstillande medel.

Smärta vi inte uppfattar, går inte att förhindra eller lindra. Det är därför oerhört viktigt att veta vilka tecken vi bör leta efter, för att kunna upptäcka sådant lidande – även hos grisar.


Lina Göransson,
är veterinär och hennes examensarbete
”Porcine pain face – identifying visible characteristics of
pain in pigs” utsågs till 2016 års bästa examensarbete från
veterinärprogrammet på SLU inom produktionsdjursområdet
av husdjurssektionen i Sveriges Veterinärmedicinska sällskap.
Lina arbetar som distriktsveterinär i Falköping.

Läs examensarbetet i sin helhet här:
Porcine pain face – identifying visible characteristics of pain in pigs

Illustrationer: Lina Göransson.
Foto: Privat och iStockphoto

 

Det här inlägget publicerades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.