Het debatt om djurskyddet och den svenska livsmedelsstrategin

Seminarium om livsmedelsstrategin. Här ställer Åsa Hagelstedt, Djurskyddet Sverige, en fråga till panelen: Christina Nordin, Annica Sohlström, Peter Larsson och Palle Borgström. Moderator Madeleine van der Veer näst längst till vänster. Foto Sandra Rönnsved

Dela artikeln:


ALMEDALEN. Den svenska livsmedelsproduktion ska öka. Men hur ska hållbarhet, folkhälsa, miljömål och ett starkt svenskt djurskydd uppnås? Det frågade sex djurskydds-, miljö- och konsumentorganisationer i Almedalen idag. Jordbruksverket, Livsmedelsverket, LRF och Sveriges ingenjörer svarade.

Moderator Madeleine Van der Veer, Världsnaturfonden WWF riktade sin första fråga under seminariet En svensk livsmedelsstrategi – hur går det? till Jordbruksverkets nytillträdda generaldirektör Christina Nordin:

Det senaste året har det kommit kritik mot hur Jordbruksverket hanterat djurvälfärdsfrågor, som betesfrågor och beslutet att tillåta smågrisar skiljas tidigare från suggan. Hur ska Jordbruksverket säkerställa sitt förtroende?
– Vårt uppdrag är att genomföra regeringens politik, så att miljö- och hållbarhetsmålen nås, tillsammans med djurskyddet. För mig är det väldigt enkelt, vi ska öka matproduktionen men inte sänka miljömålen eller djurskyddet. Allt detta måste gå hand i hand. Jag har bjudit in era organisationer: Låt oss prata med varandra. Det är viktigt för mig att ha bra dialog, lyssna och lära. Förtroendet upprättar vi genom att hålla dialog, vara transparenta. Samma förväntar jag mig av er, att lyssna, lära och förstå våra övervägande. Vi är en myndighet och driver ingen egen politik.

Men är det verkligen att bibehålla svenskt djurskydd att godkänna att smågrisar skiljs tidigare från suggan?
– Ni som läst på ser ju att Jordbruksverket ställer upp en lång rad krav på vad som måste vara uppfyllt för att få göra detta. Vi kommer att följa upp det väldigt noga. Visar det sig att denna förändring försämrar djurskyddet får vi ändra. Men som ansvarig myndighet för svensk matproduktion tror jag inte det är klokt av oss att säga att dessa regler har en gång fastställts och de kan aldrig ändras. Djurskydd, miljö, och ökad matproduktion måste gå hand i hand.

Dialog och samråd är bra, sa Roger Pettersson, generalsekreterare World Animal Protection och fortsatte:
– Både vi och näringen måste prata mer med varandra. Men vad gäller smågrisarna var även Livsmedelsverket, SLU, Länsstyrelsen, Veterinärförbundet, och även grisproducenter lika kritiska som vi i djurskyddsorganisationerna.

Åsa Hagelstedt, Djurskyddet Sverige, undrade ”med tanke på krisen med smågrisarna”, vad mer som kommer att förändras i föreskrifterna i och med den nya djurskyddslagen.
Vad kommer Jordbruksverket att behöva göra för att både möta en mer målstyrd lagstiftning och flexibilitet samtidigt som alla vill ha en rättssäker kontroll av det?
– All lagstiftning har mål, och det målet styr utformningen av föreskrifter. Sen är det i varje enskild föreskrift som detaljregleringen görs. Det är en noga avvägning som måste göras, och där har jag gärna en dialog i varje enskilt fall. Det är ett viktigt arbete vi har framför oss, svarade Christina Nordin.
– Vi är gärna med! sa Åsa Hagelstedt.

Roger Pettersson undrade om Christina Nordin hunnit fundera ut hur Jordbruksverket tydligare kan få fram att svenskt djurskydd är ett mervärde?
– Jag tänker på mig själv som konsument: Om jag vill att djuren ska ha det bra, om jag vill att vi ska ha öppna landskap, om jag vill ha så lite miljöutsläpp som möjligt: då väljer jag svenskt. Där kan Jordbruksverket bidra att så mycket vi kan ihop med resten av livsmedelskedjan tydliggöra mervärdena och öka kunskap, så att alla kan göra välinformerade val. Vi kan hjälpa till och informera, inte sprida propaganda, men kunskap, sa Christina Nordin.

LRF:s ordförande Palle Borgström betonade att det inte är lagstiftningen i första hand utan de som handhar djuren som skapar ett gott djurskydd.
– Vi bör ha med oss detta i diskussionen och skapa förutsättningar för lantbrukarna. När vi sätter nivåer på djurskyddet som svenska konsumenter i realiteten inte är beredda att betala för så slår vi ut svenskt produktion och får in produkter från andra länder.

Åsa Hagelstedt påpekade att ”Svenskt” är ett väldigt starkt varumärke när det gäller matproducerande av djur.
– Det bygger på att det är en lagstiftning. Det är bara lagstiftning som kan garantera att det är svenskt. Oavsett om det är Bosarpskyckling eller Gotlandsmjölk. Är du då beredd att sälja ut det starka varumärket? frågade hon.

Palle Borgström replikerade att det inte bara är lagstiftningen som styr svenskt, utan det är de svenska bönderna som varje dag tar hand om djuren, som är de som i praktiken genomför ett gott djurskydd. Ökade djurskyddskrav är fördyrande och kan leda till en ökad import och en minskad svensk matproduktion, konstaterade han.

Moderator Madeleine van der Veer frågade: Utan de långtgående kraven i  exempelvis beteslagstiftningen, hade vi då haft den standard som idag i svenskt lantbruk?
-Det helt omöjligt att svara på, svarade Palle Borgström.

Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström fick flera frågor om kött. Inte minst om verket är redo att införa ursprungsmärkning av restaurangkött.
– Ja, och här följer vi Finlands process att införa ursprungsmärkning på restaurangkött. De fick ju avslag av EU-kommissionen i vintras men nu är de på gång igen med en ny ansökan. Går det bra får vi kopiera deras arbete, sa Annica Sohlström.

Avslaget vid det första finska försöket kom då kommissionen inte ansåg att det räckte med att hänvisa till livsmedelssäkerhet och djurhälsa, utan ursprunget måste kopplas till köttets kvalitet. Nu gör Finland ett nytt försök.

Annica Sohlström berättade att Livsmedelsverkets generella hållning kring kött var att ”man bör äta mer grönt”.
– Man behöver inte bli vegetarian, men vi rekommenderar att man ska äta mindre kött och välja kött med omsorg, sa Annica Sohlström.

Svenska Ingenjörers Peter Larsson såg en framtid för nya grödor som lupin och soja, vilka skulle kunna användas som dryck och ingrediens i pannkakor. Han lyfte även fram att livsmedelssektorn måste bli bättre på att använda digitaliseringen när information om djurskydd som mervärde ska spridas.
– Gamification är en spännande väg, som borde utnyttjas även av livsmedelssektorn, sa Peter Larsson.

Idén bakom gamification eller spelifiering är att använda spelelement i sammanhang som annars inte finns i dessa sammanhang, med målet att öka intresset. Det handlar inte om ett helt datorspel utan snarare att genom att testa kunskaper eller tävla öka intresset för en viss aktivitet.

Det fullsatta entimmesseminariet där åhörarna stod längs väggarna och satt uppflugna i fönsterkarmarna arrangerades av Vi Konsumenter, Sveriges Konsumenter, Världsnaturfonden WWF, Naturskyddsföreningen, World Animal Protection och Djurskyddet Sverige.

Text Katarina Hörlin
Foto Sandra Rönnsved

 

Det här inlägget publicerades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.