Dra tillbaka förslaget om nya föreskrifter för lantbrukets djur, Jordbruksverket! Det uppmanar Djurskyddet Sverige, som riktar skarp kritik mot flera av förslagen.
Jordbruksverket har föreslagit en rad ändringar i föreskrifterna L100 som rör gris, fjäderfä, får, get, kanin och nötkreatur.
– Hela förslaget borde dras tillbaka. Majoriteten av ändringarna bygger inte på vetenskap, vilket de är skyldiga att göra. Jordbruksverket har också valt att göra föreskriftsändringarna utan att invänta det vetenskapliga rådet, som håller på att inrättas och vars syfte just är att uppdatera verket om aktuell forskning när föreskriftsändringar görs. Det är anmärkningsvärt att verket inte inväntat det vetenskapliga rådet innan de presenterar sitt förslag, säger Emma Brunberg, doktor i husdjursvetenskap och sakkunnig hos Djurskyddet Sverige.
Jordbruksverket är central myndighet för djurskydd och har i uppdrag att säkerställa ett gott djurskydd. Men, understryker Djurskyddet Sverige, många av de nu föreslagna förändringarna ”är en direkt kopia på krav från delar av näringen, men som många forskare ställer sig tvivlande till” och fortsätter:
”Ändringarna i sak motiveras med att föreskrifterna ska bidra till ökad konkurrenskraft och bibehållet djurskydd. Ett bibehållet djurskydd är inte en ambition som hör hemma i en revidering av djurskyddsföreskrifterna, ambitionen bör vara ett bättre djurskydd”, står det i remissvaret.
Djurskyddet Sverige stödjer dock beslutet att dela upp nuvarande L100 i flera och djurslagsspecifika föreskrifter. De instämmer också i att det kommer att behövas en översyn av djurskyddsföreskrifterna för lantbrukets djur framöver. Men annars är kritiken svidande.
Mest kritisk är Djurskyddet Sverige till förslagen som gäller gris, och främst avvänjningstiden för smågrisar. Idag får en griskulting tidigast avvänjas, alltså sluta dia, när den är 28 dagar. Jordbruksverket föreslår att den tiden sänks.
”Redan idag innebär avvänjningen en mycket stor fysiologisk och psykologisk stress hos smågrisarna och ju tidigare denna sker, desto större är risken för försämrad välfärd. Även en abrupt avvänjning vid 28 dagars ålder är onaturligt för en gris och att sänka denna tid är inte förenligt med ett gott djurskydd. Exempel på negativa effekter vid kortare avvänjningstid är en längre tids tillväxtminskning, sämre tarmfunktion och mer flanksugning”, skriver Djurskyddet Sverige.
– Här är ett förslag som leder till försämrat djurskydd. Det är inte baserat på vetenskaplig grund utan Jordbruksverket hänvisar till en enda studie, en pilotstudie gjord av näringen, som säger att de vill ha en kortare avvänjning för att ”spara suggorna”. En rad vetenskapliga studier pekar på hur en kortare avvänjningsperiod påverkar grisarna negativt, fast dessa har verket valt att inte hänvisa till. En kortare ditid innebar visserligen ett större antal grisningar per år och därmed fler avvanda grisar, men detta kan knappast anses vara positivt för suggan, tvärtom. Någon positiv effekt på suggan sågs inte i pilotstudien. Dessutom var studien inte vetenskaplig, säger Emma Brunberg.
Djurskyddet Sverige uppmanar Jordbruksverket att ”dra tillbaka förslaget i sin helhet och istället göra en fullständig översyn över dessa föreskrifter med hjälp av ett vetenskapligt råd.” Ett ytterligare skäl till denna uppmaning är skälen bakom ändringarna.
– Vissa förändringar sägs vara för djurens skull, medan andra handlar om att öka konkurrenskraften. Djurskyddet måste ju vara det som väger tyngst om föreskrifter ska ändras, säger Åsa Hagelstedt, generalsekreterare Djurskyddet Sverige.
Remissvaren är skickade till Jordbruksverket och inom kort kommer Djurskyddet Sverige att kontakta landsbygdsminister Sven Erik Bucht och uppmana honom att agera.
Redan tidigare har Djurskyddet Sveriges styrelseledamot Sofia Arkelsten (M), som också är riksdagsledamot, ställt frågan i riksdagen till Sven Erik Bucht: Avser han att vidta åtgärder för att säkerställa att det nya vetenskapliga rådet finns på plats innan Jordbruksverket genomför omfattande förändringar i föreskrifterna? Senast torsdagen den 24 maj ska Bucht besvara frågan.
Emma Brunberg.
Text: Katarina Hörlin
Foto: Katarina Hörlin och Maja Brand
Så här ser Djurskyddet Sverige på de övriga förslagen
Om fjäderfähållning
Djurskyddet Sverige anser att de föreslagna paragrafändringarna angående rörelsefrihet, förbud mot taggtrådsstängsel och ett tillägg av mått även för runda fodertråg är bra. Däremot avstyrker Djurskyddet Sverige förslaget om beläggning för värphöns och unghöns. ”Vi är bekymrade över behovet av ändringar om belysning, dagsljusinsläpp och sittyta. Vi saknar vetenskapliga belägg för förändringarna i beläggningsgrad”, skriver organisationen i sitt remissvar.
Om gethållning
Djurskyddet Sverige anser att förslaget om ändrad lydelse angående rörelsefrihet för get är bra.
”Vi vill dock påpeka att vi önskar en paragraf som tydliggör att getter ska hållas i par eller grupp. Det behövs också tydliggöras att getter ska hållas på lösdrift och inte uppbundna. Getter har ett lika stort behov av socialt beteende och rörelsefrihet som får, för vilka regelverket är tydligt gällande socialt beteende och rörelsefrihet.”
Om nötkreaturhållning
Djurskyddet Sverige anser att förslaget om den ändrade lydelsen angående rörelsefrihet för nötkreatur är bra. Däremot avslår de förslaget om beläggningsgraden på rörligt golv: ” Vi anser inte att minsta tillåtna yta per kalv på rörligt golv ska minska jämfört med idag. Det har i ett examensarbete från SLU visats att kalvar på rörliga golv väljer att lägga sig längst bak i boxen (Bannbers, 2007). Detta innebär att de helst inte utnyttjar hela ytan och därmed bör boxar med rörliga golv troligtvis vara större.”
Om fårhållning
Djurskyddet Sverige tillstyrker förslaget att det i föreskrifterna uttryckligen ska anges att förbuden i 6 § (L100) ska gälla vid all hållning, d.v.s. oavsett om djuret hålls på bete eller inte.
Om kaninhållning
Djurskyddet Sverige anser att förslaget om ökad rörelsefrihet och förbud att använda taggtråd som stängsel för kaniner är bra. Angående förslaget om att ta bort åldersangivelsen på 16 veckor för kaniner, som anges i 11 kap. 21 § (L100), då ”kaniner avsedda för slakt visserligen vanligtvis slaktas vid ca 16 veckor ålder men det förekommer att kaninerna hålls en något längre tid så att de överstiger den åldern”, som Jordbruksverket skriver i sitt förslag svarar Djurskyddet Sverige att de vill ”varken tillstyrka eller avstyrka förslaget. Vår bedömning är att kaniner som föds upp för slakt inte ska hållas i bur då detta inte är förenligt med djurskyddslagen 4 §.”
Här finns Djurskyddet Sveriges remissvar i fullängd:
Om fjäderfähållning
Om fårhållning
Om nötkreatur
Om kaninhållning
Om gethållning
Här finns Jordbruksverkets förslag på nya föreskrifter:
Om fjäderfä
Om get
Om kanin
Om gris
Om nötkreatur
Här finns Sofia Arkelstens skriftliga fråga till Sven Erik Bucht om Nya föreskrifter för djurhållning utan vetenskapligt råd
