Tårta, prisutdelning, bildspel och experter som svarar på hund och kattfrågor: Djurskyddet Sverige firade sitt 120-årsjubileum med full fart på T-Centralen i Stockholm idag. Stor glädje men också stort allvar.
”Tack snälla ni för priset! Nu uppmanar jag landsbygdsminister Bucht att lägga fram förslaget till en ny djurskyddslag”, sa Eva Eriksson när hon tog emot Djurskyddet Sveriges särskilda Hedersutmärkelse 2017.
I dag, den 4 juni, år 1897 bildades De Svenska Djurskyddsföreningarnas Centralförbund, upptakten till dagens Djurskyddet Sverige. Förbundets huvudfrågor var vid bildandet: Slaktmetoderna, att få land- och sjötransporterna af djur på ett fullt tillfredställande sätt ordnade och kraftigare tillämpad lag emot djurplågeri, enligt det första allmänna mötet.
Tidlösa frågor, alla är aktuella än i dag.
– Djurtransporterna är fortfarande viktiga att rätta till. Trots regler och lagstiftning plågas djur eftersom reglerna inte följs, inte minst i Europa. Vi måste arbeta ännu hårdare för att få bort dessa plågsamma transporter, sa Lennart Garmer, från Djurvännernas förening i Stockholm, en av många på plats i montern.
Jubileet hölls mitt på T-Centralens brus i Stockholm. Människor och hundar minglade i montern. Ett bildspel gjorde nerslag i organisationens långa historia och prisceremonier hölls. Eva Eriksson tog emot Djurskyddet Sveriges särskilda Hedersutmärkelse 2017 för sitt gedigna arbete med utredningen Ny djurskyddslag.
Motiveringen löd:
”Den nuvarande svenska djurskyddslagen var banbrytande när den kom 1988 och Sverige var länge världsledande inom djurskyddsområdet. Lagen är nu över 30 år gammal och behöver uppdateras på flera områden. Eva Eriksson samlade i sin utredning representanter från olika intresseorganisationer inom djurområdet. Hon lyckades få fram många omfattande förslag i mycket bred enighet. Utredningen tog flera stora djurskyddsfrågor på allvar och föreslog bra lösningar.
Vi vill särskilt lyfta fram det stora problemet med hemlösa katter som idag helt saknar skydd i lagen. Att utredningen ännu inte presenterats som proposition, fem och ett halvt år efter att den presenterats för dåvarande landsbygdsminister, är en skandal. Vi hoppas och tror fortfarande att utredningen kommer att leda till en ny, modern, djurskyddslag.”
– Det är en stor ära för mig att få ge dig denna utmärkelse. Du har varit en ledstjärna i arbetet, sa Linda Maria Vonstad, ordförande Djurskyddet Sverige, när hon överlämnade hedersdiplomet.
– Tack snälla! Jag är glad och stolt, sa Eva Eriksson och fortsatte i sitt tacktal:
– Förslaget till en ny djurskyddslag lämnades 2011. Den är byggd på forskning och beprövad erfarenhet och arbetades fram i nära kontakt med vetenskapen, och intresseorganisationer, både för djurskydd men också jordbrukets organisationer var med. Vi hade en bred överenskommelse om att det här var ett bra förslag att lämna fram. Den var också flexibel, samtidig som vi var väldigt tydliga med att detta att ha djur innebar ett väldigt stort ansvar. Det kräver ett kunnande, att man vet hur man ska hålla sina hundar och katter. Vi ifrågasatte om det verkligen var vettigt att kunna få köpa varaner och ödlor och bära omkring dem, utan att riktigt veta hur man ska sköta om dem. Eller att få ha sjölejon och elefanter på cirkusar, där de är utan möjlighet att utöva sina naturliga beteende, sa Eva Eriksson.
Hennes förslag till en ny djurskyddslag har nu väntat i mer än fem år på att förverkligas. Men även om inte förslaget ännu antagits i sin helhet anser Eva att minst ett av förslagen för länge sedan hade kunnat beslutats.
– Man ska inte få överge djur. För de flesta är det en självklarhet, och något många tror att man inte får. Men det får man. Man får skaffa sig en sommarkatt i Sverige och släppa ut den och den får klara sig bäst den vill. Det skapar väldigt stora problem för katterna och för personer ute i bostadsområden där stora kattkolonier bildas, sa Eva Eriksson.
– En annan fråga jag tänker på är: varför lägger inte regeringen fram ett förslag till en ny djurskyddslag? Förslaget till en ny djurskyddslag är inte någon extrem lag på något sätt. Den överensstämmer med våra värderingar i vårt demokratiska land och med de processer som pågår i EU. Visserligen har vissa bra saker hänt under dessa år, vi har fått 3R-center som ska minska antalet försöksdjur, men vi måste ju ha en modern djurskyddslagstiftning: Vi kan inte ha en gammal lagstiftning från 1988. Jag uppmanar härmed Sven Erik Bucht: ta fram utredningen, lägg fram den för beslut så att vi år 2018 kan stoltsera med att Sverige har en bra modern djurskyddslagstiftning.
Deras uppfinning räddar igelkottar
Djurskyddet Sveriges Djurskyddspris 2017 gick till klass 6 på Margarethaskolan i Knivsta för sin uppfinning som räddar igelkottar från att skadas av robotgräsklippare.
Alla ville ta foto på pristagarna från Knivsta.
”Barnen har på ett bra sätt uppmärksammat ett viktigt djurskyddsproblem och genom sin kreativitet hittat en bra lösning. Barnen på Margarethaskolan är goda ambassadörer för ett empatiskt synsätt på djur och vi vill därför, förutom prissumman på 10 000 kronor, ge hela skolan en gratis utbildning i vårt värdegrundsmaterial REDE där barnen i klass 6 får vara ambassadörer” sa Linda Maria Vonstad, ordförande Djurskyddet Sverige, när hon läste upp motiveringen under prisutdelningen.
Uppfinningen heter ”Hedgehogsaver”, alltså Igelkottsräddare. Den består av en reglerbar plastremsa som fästs längst fram på robotgräsklipparen.
– Först tänkte vi ha en plog som plogade bort alla igelkottar men det gick inte. Med skärmen hindras igelkottarna från att fastna under gräsklipparen, och den gör även så att gräsklipparen byter riktning när den krockar med en igelkott, berättade Samuel Aronsson, 12 år.
– Vi provade oss fram med mössor som fick föreställa igelkottar, och så testade vi att sätta på olika skydd på en trasig robotgräsklipparen. Till slut kom vi fram till att detta fungerade bäst, sa Viktor Lundquist, 13 år.
Klassen har flera andra idéer på uppfinningar som kan hjälpa djur och i kommande nummer av Tidningen Djurskyddet kan ni läsa mer om Hedgehogsavern.
Skärmen längst fram skyddar igelkotten från att hamna under gräsklipparen. I bakgrunden syns Mohammed Alwan, en av uppfinnarna.
Hedersutmärkelse till kommersiell aktör
Djurskyddet Sveriges Hedersutmärkelse till en kommersiell aktör 2017 tilldelades Pig o Glad, Halland för att företaget ”visar att det går att föda upp grisar för köttproduktion utan att kompromissa med djurskyddet för grisarna.
Pig o Glad låter företagets egna grisar leva ett gott grisliv, och använder också alla möjligheter för att försöka påverka beslutsfattare och andra företagare att ge alla grisar den möjligheten. I en tid där den svenska djurskyddsnivån, och särskilt inom grisnäringen, ifrågasätts som något som enbart kostar pengar för bönderna är Pig o Glad en viktig motvikt och en bra förebild.” som motiveringen lyder.
Hundpsykolog gav svar
Kan en hund skratta? Ann-Christin Sundquist passade på att fråga Djurskyddet Sveriges inbjudna expert hundpsykologen och instruktören Karolina Lasses, som svarade på hundfrågor i montern på T-centralen. Svaret? Ja! En hund kan skratta.
– Eller vad det nu är de egentligen gör när de visar tänderna och är glada. Hundar kombinerar ofta olika signaler, de kan känna olika saker samtidigt, till exempel både morra och skälla samtidigt som den viftar på svansen: visa att den är vänlig men inte vill att man kommer närmare, sa Lasses.
– Precis som vi människor! utbrast Ann-Christin Sundquist och skrattade tillsammans med Elisabet Argården.
Elisabet Argården och Ann-Christin Sundquist.
Hundpsykolog Karolina Lasses svarade på hundfrågor som ställdes av Emma Brunberg, sakkunnig på Djurskyddet Sverige på scenen, och senare fortsatte frågorna ställas av besökare i montern.
Mer montermingel
Det bjöds på ljuvliga tårtor.
Djurskyddet Sveriges generalsekreterare Åsa Hagelstedt
hälsade alla välkomna till 120 årsfirandet.
Djurskyddet Sveriges vice ordförande Catarina Niklasson Schöön tillsammans med sonen Henrik Schöön.
Bildspel visades i montern.
Hundarna Daisy och Attis minglade friskt.
120 år på djurens sida.
Eva Eriksson, prisad utredare bakom förslaget till en Ny djurskyddslag SOU 2011:75 och Gunnela Ståhle, ledamot i Djurskyddet Sveriges styrelse.
Tårtservering med svung, stod Stina Näsström, ledamot Djurskyddet Sveriges styrelse, Henrik Schöön och Catarina Niklasson Schöön, vice ordförande Djurskyddet Sverige, för.
Mycket arbete har gjorts för att öka
djurskyddet, men mycket återstår.
Text och foto: Katarina Hörlin
Läs mer
Eva Erikssons utredning till en ny djurskyddslag finns här: SOU 2011:75
Se och hör en intervju med eleverna i klass 6, Margaretaskolan här på SVT: Uppfinningen som ska rädda igelkottar från robotgräsklippare
