Hur ska djurförsöken ersättas i framtiden? Vilka svårigheter måste övervinnas? Två av många frågor som lyftes när stiftelsen Forska Utan Djurförsök bjöd in de fem forskare som fått stiftelsens utmärkelse Nytänkaren till ett panelsamtal.
Monica Björklund var moderator och ledde samtalet på KTH i Stockholm med rapp och säker hand.
– Alla i panelen är födda på 1970-talet. Årtiondet när ABBA slog igenom, Ingemar Stenmark regerade i skidbackarna och de första hemdatorerna lanserades i stor skala. Det var också den tid när antal djurförsök ökade rejält i Sverige och västvärlden. Både inom medicinsk forskning och inom riskbedömning av kemikalie- och giftighetstester. Fast samtidigt debatterades alternativa metoder till djurförsök i riksdagen och 1971 delades det första anslaget från Forska Utan djurförsök ut till att hitta djurfria metoder.
– Under den här tiden föddes också ni i panelen! Nu forskar ni inom områden som då hade låtit som rena rama science fiction. För många av oss gör det säkert det fortfarande. Men det är verklighet. Forskningen är här nu! inledde Monica Björklund.
Nästan femtio år har alltså gått sedan det första anslaget från stiftelsen delades ut. Under de senaste fem åren har de fem forskarna i panelen belönats för djurfria forskningsmetoder. Gunnar Cedersund för sina systembiologiska modeller som minskar djurförsöken inom den biomedicinska forskningen, Anna Herland för sina ”organ-on-chip” som inte minst är användbar inom forskning som rör den mänskliga hjärnan, Malin Lindstedt för djurfria metoder vid allergitester, Martin Andersson för att ha skapat sätt att pröva ögonirritationer utan att använda djur och My Hedhammar som tillverkat spindeltråd att odla vävnader på.
– Just nu utvecklar vi en hudmodell tillsammans med forskare vid RISE, Research Institutes of Sweden, och tar fram konstgjord hud att testa olika substanser på i stället för att behöva använda djurförsök, berättade My Hedhammar.
Väldigt många djurförsök blir meningslösa eftersom resultaten från djur inte är översättningsbara på människor, betonade Anna Herland.
– Särskilt inte när det gäller läkemedel och resultat på så komplexa organ som hjärnan. Vi måste skapa en mänsklig modell för att kunna studera våra komplexa organ. Dessutom, möss får inte alzheimers, de får inte parkinson eller någon av demenssjukdomarna.
Blod-hjärn-barriären är det hon fokuserat mest på.
– Blodkärlen skyddar hjärnan från olika substanser, så att de inte ska gå in i hjärnan. Djur har inte samma barriärer och därför är det viktigt att vi återskapar modeller som är precis som de intressanta viktiga mänskliga delfunktionerna i hjärnan. Forskningen på djur fungerar inte vad gäller vissa av de viktiga delfunktionerna av den mänskliga hjärnan. Vi måste gå vidare, just vi arbetar med ”organ-på-chip”. Det handlar inte om att vi ska ta fram hela organ på chip utan vi tar fram en viss funktion.
Nu arbetar Anna Herland även med helkroppsmodeller. ”Body-on-chip”
– Vi tar inte fram små gubbar, utan mikrochip som kan förutsäga om hur något vi äter tas upp, hur länge det stannar i kroppen och på vilken nivå det stannar i kroppen. Det handlar om mikrofysiologiska system, en teknik som imiterar processen när mänskliga organ tar upp olika mediciner. I nästa vecka lanserar vi en plattform, som kan beräkna hur medicin tas upp av kroppen, sa Anna Herland och skickade runt ett mikro-chip som publiken fick närstudera.
Mikrochip med elektrod som mäter om
ett blodkärl är helt.
Gunnar Cederlund underströk att forskningsmässigt har Sverige kommit långt, men myndigheterna ligger efter.
– Det går inte att jämföra Läkemedelsverket med FDA, Food and Drug Administration, i USA. De har en betydligt större forskningsverksamhet och gör egen forskning. Svenska myndigheter hinner inte ta aktiv del i forskningen. FDA tar fram nya guidelines som i många fall är sundare än vad många forskare arbetar efter. Det behövs en attitydskillnad. Och det behövs också sådana som har lite överkapacitet, som 3R-centret och Forska utan djurförsök som på olika kreativa sätt kan knacka på rätt dörr, sa han och konstaterade att det nog finns en hög grad av känsloladdning inom de här frågorna.
– De alternativ som kommer fram görs av andra forskare än de som gör djurförsök. Man kan nog dra en parallell och säga det var förmodligen inte de som körde häst och droska som var de som låg i framkant för att införa och utveckla bilar. Den liknelsen är nog användbar även när det gäller den djurfria forskningen; De forskare som idag utför försök med djur är inte de som vi ska hoppas på kan leda en djurfri utveckling. En del kan kanske föra över sin forskning men det finns också en konkurrenssituation, och det är en del i varför det här rör sig så långsamt och är så pass laddat, sa Gunnar Cederlund.
EU:s försöksdjurdirektiv från 2010 säger att alla försök på djur ska ersättas så snart det är vetenskapligt möjligt. Monica Björklund frågade: Hur nära koppling till ekonomi har detta? Mycket nära var panelen enig om. Även politiken är viktig.
– All forskning i princip styrs politiskt och när det då finns direktiv så borde den svenska forskningspolitiken kunna ställa om och sätta in krav på att följa direktiven, sa Anna Herland.
Malin Lindstedt tog upp att det finns djurfria alternativ också inom reagensämnen som används i labbet. De vanligaste idag är ofta framtagna inom råtta, kanin eller mus.
– Många tänker inte på att det redan finns alternativ. Man kan ställa krav på alternativa reagens. Även för att odla celler finns en uppsjö av alternativ till serum. Det är så lätt att göra. De kan kosta lite mer men det är värt. Man borde uppmärksamma detta också, om forskaren har undersökt vilka alternativ som finns. Och berömma de som gjort det. För det tar tid att optimera sina cell-linjer, det tar tid att utvärdera nya typer av antikroppar, det är kanske inget man prioriterar, när man står där med korta tidsramar och litet anslag, utan då går man på det man vet, men borde vara meriterande att ha tagit sig till alternativ, sa Malin Lindstedt.
Moderator Monica Björklund bad deltagarna ge råd till unga forskare som vill börja sin forskning med att utveckla metoder utan djurförsök.
Martin Andersson var först ut:
– Titta på humandata. Bygg era modeller utifrån humandata om de finns. Det är en sådan sak man kan missa om man inte jobbar i fält, sa Martin Andersson.
– För mig finns inte så mycket hinder. Man ska inte se djurförsöken som en nödvändighet inom forskningen. Det finns väldigt många tester utan djurförsök man kan börja med. Välj ett fält du brinner för, man jobbar väldigt hårt som forskare så det är viktigt att vara passionsdriven, sa Malin Lindstedt.
Anna Herland:
– Tänk på vad vill du nå. Gå igenom din omvärld, läs artikeln som är tjugo år gammal och se var är vi idag? Utnyttja den kunskap som finns!
– Jag tror att samarbeten är bra. Hitta de som redan gör de här alternativen. Man måste inte bygga upp allt själv, utan kan nå långt med samarbeten, sa Gunnar Cedersund.
My Hedhammar:
– Våga vara nyfiken, våga skapa, våga testa. Man kanske ska vara mer analytisk – jag är mer nyfiken som forskare, båda behövs. Lås dig inte vid vad alla andra gör.
Om vi ses här igen om tio år, vad har hänt inom era områden då?
– Vi har samarbetat mer. Förhoppnings finns inga djurförsök längre, sa Martin Andersson.
– Inom kemikalietestning tror jag att vi kommer att använda in vitro tester, (cellmodeller som odlats fram, reds. anm.) och generellt tror jag vi kommer att sitta med mer vävnadskulturer, mer individanpassad läkemedelsutveckling. Industrin vill inte satsa lika mycket pengar som leder till kandidater man sen vill skrota. Så det blir mer individanpassad läkemedelsutveckling, mer tänk på humanrelevans från början, sa Malin Lindstedt.
– Hela dynamiken har ställts om så djurförsöken är bara en liten del av testerna. Man börjar med beräkningar, väldesignade vävnadsprover och tester. Om det finns kvar något djurförsöksinslag är det en minidel, som är mycket mycket liten om tio år, sa Anna Herland.
– Inom publicering har det skett en kulturell förändring: Vi har gått från djurförsök och börjat skapa nya enhetsbilder, istället för att hitta nya pusselbitar. Där måste vi ha matematiska modeller och då blir djurförsök inte relevanta, för de kommer ifrån fel pussel. Min vision är att om tio år jobbar forskarsamfundet mer enhetligt mot att tillsammans lösa sjukdomar, reda ut hur saker är. Jag hoppas att det inte går att publicera sig i high-impact-tidskrifter utan matematiska modeller. Målsättningen ska vara att bota sjukdomar och forskningspolitiken har ställts om så att forskare kan ägna sin vardag åt forskningen istället för att försöka överleva under en hård konkurrens, sa Gunnar Cederlund.
My Hedhammar:
– Jag är kanske optimistisk, men 2030 har vi bra läkemedel, då vi bytt ut de dåliga metoderna mot bra.
Hela samtalet filmades och kan ses här: Nytänkaren 5 år
Text & Foto Katarina Hörlin
Dessa är Nytänkarna
Universitetslektor Gunnar Cedersund, (till höger på bilden) Institutionen för Medicinsk Teknik, Linköpings universitet.Han fick utmärkelsen2015 för arbetet med systembiologiska modeller, som kan bidra till att minska och ersätta användningen av djur i biomedicinsk forskning.
Universitetslektor Anna Herland, (näst längst ut till höger på bilden) Mikro- och nanosystem, KTH. Hon fick utmärkelsen 2016 för arbete med organ-på-chip-tekniker som kan komma att ersätta djurförsök i medicinsk forskning, särskilt i forskning om hjärnans sjukdomar.
Professor Malin Lindstedt, (i bildens mitt) Institutionen för Immunteknologi, Lunds universitet. Hon fick utmärkelsen 2017 för att fortsätta utvecklingen av djurfria allergitester till att även omfatta livsmedelstillsatser och andra områden relaterade till livsmedelsallergier.
Professor My Hedhammar, (till vänster på bilden) Proteinteknologi, KTH. Hon fick utmärkelsen 2018 för att fortsätta sitt arbete med att använda spindeltrådsproteiner för att ta fram nya cell- och vävnadsmodeller vid forskning om vanliga och allvarliga sjukdomar som exempelvis cancer.
Teknologis doktor Martin Andersson, (näst längst till vänster på bilden) RISE, Research Institutes of Sweden. Han fick utmärkelsen 2019 för att skapa helt nya typer av ögonirritationstester utifrån kunskap om polyeders utvidgning och Hansens lösningsparameter.
Källa: Forska Utan Djurförsök
Detta är Nytänkaren
Utmärkelsen delas ut när styrelsen för stiftelsen Forska Utan Djurförsök anser att det finns ett projekt som uppfyller följande krav: forskningen ska signalera nytänkande, vara inriktad på ett publikt och banbrytande tema och gärna ligga inom ett område som rör folksjukdomar. Anslaget får användas till forskargruppens arbete, stipendier till examensarbeten, doktorander och postdocs som arbetar kortare eller längre tider och bidrar till forskningen samtidigt som de lär sig tekniken. Projektet ska redovisas inom 3 år.
Utmärkelsen infördes 2015.
Källa: Forska Utan Djurförsök
Ny teknik förutsäger hur kroppen reagerar
Den nya plattformen heter ”The Interrogativ” och några dagar efter seminariet släppte KTH nyheten att teknikens förmåga att härma människokroppen nu har testats av forskarna genom att studera utbytet av en blodliknande vätska samt läkemedel mellan de olika organen.
”Nu kan forskarna förutsäga hur ett läkemedel tas upp i kroppen, vilken koncentration det når i blodet och hur länge det stannar i kroppen, det vill säga farmakokinetik. med kanaler där vätska kan flyta mellan olika chip som funktionellt representerar mänskliga organ. Varje chip är ungefär lika stort som ett USB-minne, och organen – åtta till antalet – är tarmarna, levern, njurarna, hjärtat, lungorna, hjärnan samt blod-hjärnbarriären”, enligt ett pressmeddelande från KTH.
De har även specialstuderat Cisplatin, ett mycket effektivt läkemedel mot cancer men som samtidigt kan ge svåra biverkningar på njurar och benmärgen. Läs hela pressmeddelandet här: Ny teknik härmar kroppen
