Digital djurskyddskonferens med stor bredd

I stället för att ställa in ställer vi om i dessa speciella tider, därför håller vi konferensen digitalt i år”, sa moderator Maria Jansson och hälsade de hundratals deltagare välkomna som följde Jordbruksverkets och SLU:s årliga Djurskyddskonferens via skärmen i går.

– Det blir jämlikt, alla kan delta på samma sätt, vi slipper resor och når många. Samtidigt hoppas vi att nästa år kunna ses fysiskt igen, underströk Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin.

Arrangörerna hade lyssnat på önskemålen från tidigare konferenser att få korta, konkreta inblickar i det djurskyddsarbete som just nu bedrivs vid Jordbruksverket och SLU. Utbudet var stort. Ett axplock:

Forskaren Evgenij Telezhenko, SLU, berättade om hur klövar bäst verkas på kor för att förebygga skador, Erika Roman, professor vid institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi, talade om “Försöksdjur- mer än bara möss och medicin”.
Fiskforskare Albin Gräns berättade att nu finns slakt- och bedövningsmetoder för regnbåge och röding redovisade i utbildningsmaterialet DISA, Djurvälfärd i samband med slakt och annan avlivning. Ännu finns inte någon säker bedövningsform, i DISA diskuteras för- och nackdelar med koldioxid, elektricitet och mekaniska bedövningsmetoder. Läs gärna mer här: DISA Fisk

Djurchefen Petra Lindblad vid Esplunda gård informerade om hur välja grisningsbox utifrån ett golvperspektiv. 

Flera föredrag handlade om gris.

Elin Nilsson redogjorde via en förinspelad film för nyckeltal för en hållbar grisproduktion och forskare Katarina Arvidsson Segerkvist om hur färre övernattningar vid slakteri bidrar till ökad konkurrenskraft.

Biträdande enhetschef Vanja Kinch på Länsstyrelsen i Halmstad beskrev hur hon med kollegor undersökt orsakerna till varför djurhållare fått den vanliga djurskyddsbristen “smutsiga djur” vid djurskyddskontrollen.

– Genom vår undersökning av nötkreatur har vi fått mycket ny kunskap, sa Vanja Kinch, som kartlagt 371 gårdar, 51 754 djur varav 2 827 var smutsiga. 96 procent av djuren var rena, betonade Kinch och det vanligaste skälet som de djurhållare som hade smutsiga djur uppgett som orsak var att de behövde bättre rutiner. 53 procent angav detta.

Samma skäl, bra rutiner, uppgav 80 procent av de djurhållare som inte hade fått anmärkning på bristen smutsiga djur.

Bra rutiner är en gemensam nämnare för de djurhållare som har rena djur.

Fyra föredrag från SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd handlade om de yttranden rådet gett under 2020. Alla rörde vilt och jakt på olika sätt:

Jan Hultgren, docent i husdjurshygien, var först ut och berättade om yttrandet om jakt med pil och båge. Ett förslag som möttes av förvåning, gränsande till chock, hos många djurvänner när det för några år sedan framfördes av vissa jägare. Senare togs det upp av Naturvårdsverket och rådet fick i uppgift att inventera vad den vetenskapliga forskningen sa om djurvälfärden.

Yttrandet lämnades i mars och konstaterade att bågjakt medför djurvälfärdsrisker med avseende på tiden från skott till medvetslöshet och skadeskjutning. Bristen på vetenskapliga studier av effekterna på vilt skjutna med pil och båge ger en osäkerhet som i sig indirekt innebär en djurvälfärdsrisk.

Lotta Rydhmer, professor vid institutionen för husdjursgenetik, talade om de cirka 200 000 gräsänder, 100 000 fasaner och 30 000 rapphöns som årligen föds upp för att sättas ut i naturen i Sverige. De föds upp på 98 anläggningar och vi vet ännu för lite om hur förhållandena är på anläggningarna.

– Vi behöver veta mer om hur det ser ut och det finns behov av reglering av denna verksamhet. Regleringen bör omfatta djurskydd vid avel, uppfödning, transport och utsättning. Genom utländska studier har det visat sig att fåglarna generellt har en hög dödlighet efter utsättning. De riskerar att svälta, kylas ned och bli föda åt rovdjur. Stress under infångning och transport är andra risker.

Ett centralt register över kommersiella anläggningar med kläckeri och uppfödning bör införas och en veterinär med fågelkompetens knytas till alla anläggningar. En intressant frågeställning som yttrandet aktualiserar är när blir ett djur som föds upp och sätts ut i naturen ett vilt djur? Hur långt sträcker sig människans ansvar? Dessa fåglar föds upp, sätts ut, utfodras i naturen för att sedan skjutas under jaktsäsongen.

Utsättningen och uppfödningen av fasaner och andra fåglar behöver regleras.

Men utsättning av fågel sker inte enbart för jaktens skull och den har inte enbart negativa följder.
– Det är en antropogen verksamhet, syftet är att gynna dessa arter och berika ekosystemet. Det kan ha positiv inverkan på biologisk mångfald så all kunskap bör vi ta fram i samarbete med uppfödarna.

Hela det lärorika yttrandet om dessa fåglar, vilket ingår som en del av ett större yttrande, som även rör utsättning av fisk, kan läsas här: Yttrande om djurvälfärd vid utsättning av djur för jakt och fiske

Linda Keeling berättade om hur rådets slutsatser att grytanlagsprov med levande grävling kan innebära lidande för djuren arbetats fram. Tidningen Djurskyddet har tidigare skrivit om frågan, läs gärna mer här: Myndigheter föreslår att grytanlagsprov med levande grävling fasas ut

–  Att använda sig av attrapper istället för en levande grävling och att grytanlagsproven ska fasas ut under en period på fem år är förslaget som nu lagts fram. Förslaget är ute på remissrunda, som avslutas den 19 februari 2021.

Även yttrandet kring jakthundsprov och träning med vilt i och utanför hägn, tar upp mobila attrapper som en möjlig lösning på den stress, rädsla och psykiska belastning som hare, vildsvin, älg och björn riskerar vid upprepade möten med den tränande jakthunden i eller vid hägnet.

För vildsvin och hare som förföljs inne i hägnet föreligger risk för fysiska skador och fysisk belastning, skriver rådet i sitt yttrande. Även jakthundens djurvälfärd riskeras. Fysiska skador i mötet med vildsvin inne i hägnet, överansträngning, värmestress, vätskebrist och stress i mötet med det vilda djuret är några.

För vildsvin som förföljs inne i hägnet föreligger risk för skador.

Yttrandet ingår som en del i det regeringsuppdrag Jordbruksverket fått att utvärdera djurvälfärden vid träning inför prov och anlagstest av jakthundar i och vid vilthägn. Uppdraget ska redovisas senast den 30 mars 2021.

Hur kommer det sig att SLU:s vetenskapliga råd ägnat sig så mycket åt vilt i år?
– Därför att djurskydd är relevant också för vilda djur i den mån deras liv påverkats av människor. Höken som tar sorken har inte vi människor ansvar för, det får djuren själv sköta, däremot när människor påverkar vilda djurs liv så blir det en djurskyddsfråga, sa Lotta Berg, ordförande VDR, SLU:s Vetenskapliga råd för djurskydd.

Vilka uppdrag som väntar rådet nästa år är för tidigt att säga.
– Vi vet ännu inte, men tror att det kommer att bli en tydligare inriktning på livsmedelsproducerande djur, sa Lotta Berg.

Text Katarina Hörlin
Foto Roger von Walden & Jordbruksverkets och SLU:s Djurskyddskonferens 2020.

Läs mer om djurskydd kring vilt och jakt

Tidigare artiklar om djurskydd kring vilt ur Tidningen Djurskyddet och samtliga av årets yttrande från SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd finns gratis att ladda ner här:

Ladda ner Tidningen Djurskyddets temanummer 3, 2019, Träning med vilda djur i hägn. Klicka på omslaget så kommer hela PDF:en upp.

Här är SLU:s Yttrande om djurvälfärden vid träning och prov av jakthundar i och utanför vilthägn

Jakt med pil och båge
Frågan om jakt med pil och båge belyste Tidningen Djurskyddet i våras, läs gärna mer och ta del av länken till SLU:s vetenskapliga råd för djurskydds yttrande här:


Levande grävling i grytanlagsprov
Tidningen Djurskyddet har följt frågan om levande grävling i grytanlagsprov under flera år. Läs gärna mer och ta del av länken till SLU:s vetenskapliga råd för djurskydds yttrande här:

Om utsättning av djur för jakt och fiske
Ta del av SLU:s vetenskapliga råd för djurskydds yttrande här: Yttrande om djurvälfärd vid utsättning av djur för jakt och fiske

Tidigare års yttrande finns på rådets hemsida: VRD

Aktuella djurskyddsproblem på Jordbruksverkets agenda

Kritiserad djurskyddskontroll. Djurskyddsregler som inte följs. Två aktuella djurskyddsproblem som Jordbruksverkets djurskyddschef Helena Elofsson tog upp.

Tydligare i sina budskap och att orka fortsätta arbeta med djurskydd. Helena Elofsson lyfte några aktuella problem hos Jordbruksverket.

I somras tog Jordbruksverket fram en djurskyddstrategi. Den har tre övergripande mål, bland annat att:
* Djur i Sverige hålls enligt djurskyddslagstiftningen och kontrollen av den ska vara verkningsfull och likriktad,
* hållande och användning av djur utvecklas för ökad djurvälfärd, produktion och konkurrenskraft,
* tydligheten i djurskyddsarbetet ska stärkas.

I strategin ges förslag på lösningar på aktuella djurskyddsproblem. Att efterlevnaden av djurskyddsreglerna inte uppfylls ska åtgärdas genom att analysera kontrollstatistiken och bristernas orsak. Samtal ska föras med främst Livsmedelsverket, näringen och länsstyrelserna om vad bristerna beror på. Hela strategin och alla förslag på lösningar kan ladda ner här: Jordbruksverkets djurskyddstrategi

Chefsveterinär och näringslivschefen Håkan Henrikson berättade om Jordbruksverkets internationella djurskyddsarbete, som bedrivs inom OIE, Världsorganisationen för djurhälsa, inom EU:s djurskyddsplattform, inom CVO-grupparbetet, alltså chefsveterinär-gruppen, och i olika nordiska samarbeten.
– Den generella svenska ståndpunkten är att höja djurskyddet internationellt, livsmedelsstrategin säger att djurskyddet i EU ska höjas, sa Henrikson.

En annan svensk ståndpunkt är att alla länder ska följa EU-reglerna, något som kan tyckas självklart, men när förbudet att rutinmässigt utföra svanskupering av grisar i princip bara följs av Finland av Sverige, enligt Henrikson, finns mycket kvar att göra.

– Vi vill även se mer EU-djurskyddslagstiftning för bland annat mjölkkor, kaniner som hålls för kött- och pälsproduktion och för fisk, sa Håkan Henrikson, som också lyfte fler svenska ståndpunkter som att få bort stympning i form av näbbtrimning, alltid ha bedövning vid slakt och när smågrisar kastreras, samt att få bort långa slakttransporter och istället transportera kött.

I stora drag berättade han vad som är på gång inom djurskyddet internationellt. Inom EU pågår nu en översyn av djurskyddslagstiftningen. Den ska vara klar 2023. EU-strategin Farm to Fork, som täcker in hela livsmedelskedjan från produktion till konsumtion, och leds av kommissionären Stella Kyriakides, betonar vikten av en ökad djurvälfärd för en mer hållbar djuruppfödning.

– En eventuell EU-gemensam djurvälfärdsmärkning mot konsument ses nu över, med Tyskland som stark pådrivare.
Resultatet av CVO-gruppens enkätundersökning i denna fråga kommer att publiceras i december.

Text Katarina Hörlin
Foto Från Djurskyddskonferensen 2020