Johan Beck-Friis om djursjukvårdsutredningen ”Oroväckande att utredaren vill ta bort Distriktsveterinärernas nattjänstgöring”

Yrken inom hälso- och sjukvård för djur ska regleras. Skyddade yrkestitlar införas. Fler veterinärer utbildas. Tre välkomna förslag i utredningen ”En hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur” som presenterades igår. Dock rymmer utredningen också oroande nyheter som att marknadsanalyser ska fastställa behovet av veterinär service och att Distriktsveterinärerna ska hålla stängt nattetid.

I juni 2021 tillsatte regeringen en utredning som skulle se över lagstiftningen för djurens hälso- och sjukvård och annan veterinär verksamhet, samt undersöka vilka åtgärder som behöver sättas in för att en hållbar och fungerande hälso- och sjukvård för djur säkerställs. Chefsrådman Märit Bergendahl har varit särskild utredare och igår lades utredningen fram.

Djurskyddet Sveriges veterinärexpert Johan Beck-Friis har läst utredningens sammanfattning och valda delar av huvudtexten, när vi når honom. Mest positivt tycker han att förslagen om utökad behörighetsreglering är. De har som mål att djurägare lättare ska kunna avgöra kompetensen hos den person man anförtror vården av sitt djur.

– Mycket bra att utredaren vill att en yrkestitel som är skyddad inom humanvården ska ha samma skydd inom djurens hälso- och sjukvård. Den som inte har legitimation för yrket ska inte heller få använda en titel som kan förväxlas med en sådan titel, till exempel ”hundpsykolog” eller ”hästfysioterapeut”. Att ett yrke är reglerat innebär en garanti för att den person som behandlar ett djur har en viss kunskapsnivå. Det gör att fler yrkesverksamma kommer att tillhöra djurhälsopersonalen och få arbeta under eget ansvar, men framför allt stå under statlig tillsyn, säger Johan Beck-Friis.

För djurskyddet är det även positivt att utredaren vill utöka antalet utbildningsplatser på veterinär- och djursjukskötarprogrammen. Det mest oroväckande för djurskyddet, framhåller han, är att utredaren vill ta bort Distriktsveterinärernas nattjänstgöring.

– Utredningen förslår att distriktsveterinärerna ska jobba mellan kl. 06.00 och 23.00 och att Jordbruksverket sedan ska inrätta en digital tjänst där ägare av lantbruksdjur och häst kan konsultera en veterinär under beredskapstid. Förslaget motiveras med att allt färre sjukresor äger rum under beredskapstid efter klockan 23, men innebär som jag ser det ett svårt hot mot djurskyddet i stora delar av landet, säger Johan Beck-Friis och förklarar:

– De flesta fall idag där ägare av lantbruksdjur eller hästar ringer på en veterinär nattetid är allvarliga akutsituationer som ägaren inte kan åtgärda själv. Det är oförskämt att hävda att djurägaren skulle kunna exempelvis rätta och förlösa en kalv i felläge eller stoppa tillbaka ett livmoderframfall, bara efter att ha konsulterat en digital beredskapstjänst. Dessa och många andra akutingrepp kräver kunskap och erfarenhet för att lyckas. Fel utförda kan de orsaka stort djurlidande, vilket också blir resultatet om allvarliga akuta skador och sjukdomar inte åtgärdas alls. Vi måste få behålla den dygnstäckande akutsjukvården som distriktsveterinärerna idag garanterar, för att inte försämra djurskyddet för lantbrukets djur. De privata alternativ som utredaren hänvisar till fungerar inte i praktiken nattetid, som många ägare av sällskapsdjur väl känner till, säger Johan Beck-Friis.

Förslag ur utredningen:

Om Distriktsveterinärerna
”Distriktsveterinärernas veterinära resurser utnyttjas inte optimalt, eftersom resurstillgången fördelas på ett sätt som innebär att veterinära resurser går åt till att upprätthålla service av allmänt ekonomiskt intresse nattetid när behovet av djurvård inte är som störst. Värdefulla veterinära resurser, som i dagsläget utgör en bristvara, går därmed till spillo och i en situation som den nuvarande där det är ont om veterinärer innebär det en risk för försämrat djurskydd. Att bibehålla den nuvarande modellen för genomförande av veterinär service av allmänt ekonomiskt intresse är därför inget hållbart alternativ ur ett djurskyddsperspektiv.

För lantbrukets djur är det svårt att få veterinärvård på annat sätt än genom Distriktsveterinärernas försorg. Vårdbehovet nattetid för dessa djurslag är emellertid mycket litet och dessutom avtagande. För sällskapsdjur finns däremot goda möjligheter till sjukvård i privat regi även under beredskapstid. Den beredskapstjänst för djurägare till lantbrukets djur och häst som utredningen föreslår innebär att veterinär service kan tillhandahållas på en tillfredsställande nivå även under tidpunkter då Distriktsveterinärerna inte erbjuder klinisk veterinärvård. Genom beredskapstjänsten kan rådgivning erbjudas, icke akuta sjukdomsfall sorteras bort, akutresor kan koordineras och veterinära resurser kan fördelas inför morgonens första timmar. Utredningen föreslår även att privata veterinära aktörer ska ges möjlighet att ansluta sig till den föreslagna beredskapstjänsten. Härigenom kan djurägare hänvisas till privata alternativ under beredskapstid.”

Fler utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare
”De ökade anslagen kommer innebära ytterligare 45 platser på veterinärutbildningen och ytterligare 15 platser på djursjukskötarutbildningen. Utredningen har bedömt att utökningen av platser på veterinärutbildningen i ett initialt skede framstår som väl avvägd men successivt måste utökas. Målet bör vara minst 180 till 220 utbildningsplatser på veterinärutbildningen inom en tio- till femtonårsperiod. Ett tillskott med 15 nya platser på djursjukskötarutbildningen framstår mot bakgrund av bristen på djursjukskötare inte som tillräckligt omfattande. Utredningen har bedömt att målet bör vara minst 150 till 170 utbildningsplatser.”

Öka möjligheter för utländska veterinärer att arbeta i Sverige – tillåt engelska som journalspråk  under vissa förutsättningar

”En stor del av de veterinärer som legitimeras i Sverige varje år har genomgått sin utbildning i andra länder. Många av dem behärskar engelska bättre än svenska. Att kunna använda engelska som journalspråk skulle förenkla för personal som inte har svenska som modersmål att arbeta inom djurens hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen har inom hälso- och sjukvården meddelat föreskrifter som innebär att det under vissa förutsättningar är tillåtet att använda engelska i journalhandlingar. Utredningen har kommit fram till att samma möjlighet bör finnas inom djurens hälso- och sjukvård. Huvudregeln bör emellertid alltjämt vara att journalhandlingar ska vara skrivna på svenska. I Sverige råder veterinärbrist och om fler veterinärer från tredjeland kunde komma in på den svenska arbetsmarknaden skulle det kunna innebära ett välkommet tillskott av veterinärer inom relativt kort tid.”

Utforma bättre jämförelseverktyg till konsumenter för djurförsäkringar

”Det bör kunna utformas bättre jämförelseverktyg där fler viktiga parametrar ingår och det är även önskvärt att försäkringsbolagen månar om att förtydliga sina villkor för konsumenter. Även beskrivningar av hur det fungerar med direktreglering, självrisk och andra praktiska aspekter som aktualiseras vid ett veterinärbesök skulle exempelvis kunna ingå i försäkringsbreven. Det kan även i detta avseende finnas anledning för Konsumentverket, i syfte att öka transparensen på området försäkringsvillkor för djur, undersöka möjligheterna att stötta konsumenter t.ex. genom frivilliga avtal inom djurförsäkringsbranschen.”
 
Källa: Utredningen ”En hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur”, särskild utredare Märit Bergendahl.

Här kan utredningen laddas ner och läsas i sin helhet: En hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur

Text Katarina Hörlin
Foto Elza Frizell