Regeringen utreder hur svenska djurskyddsregler påverkar konkurrenskraften i EU för svenska livsmedelsproducenter

Regeringen har tillsatt Elisabeth Nilsson som särskild utredare för att analysera hur de svenska djurskyddsbestämmelserna påverkar svenska livsmedelsproducenters konkurrenskraft i förhållande till livsmedelsproducenter i andra medlemsstater inom EU.

Utredningen Stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd ska undersöka ”möjliga åtgärder, inklusive regelförenklingar, för att med bibehållna högt ställda djurhållningskrav stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion”. Utredaren som presenterades på en pressträff i fredags förmiddag är Elisabeth Nilsson.

 – Mitt intresse för landsbygds- och lantbruksfrågor är stort. Att vår jordbrukssektor är lönsam är viktig för att någon ska vilja producera livsmedel för oss alla som inte är producenter av livsmedel, säger Elisabeth Nilsson.

Hon har varit landshövding i Östergötlands län, haft flera styrelseuppdrag i företag och akademier, samt utfört tre tidigare regeringsutredningar, bland annat den om ”En möjlighet till småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker”.  

I det aktuella utredningsuppdraget ingår att undersöka hur konkurrenskraften för svenskt livsmedel kan stärkas och bibehålla ett starkt djurskydd. I uppdraget ingår även att undersöka möjliga åtgärder för att stärka djurskyddet inom EU och globalt.

 – En viktig del för regeringen är att ge det svenska jordbruket konkurrenskraftiga villkor. Samtidigt är det viktig att värna om det svenska djurskyddet. Sveriges högt ställda djurskyddskrav, goda djurhälsoläge och ansvarsfulla antibiotikaanvändning utgör värdefulla mervärden för den svenska livsmedelsproduktionen. Lagstiftningen om djurskydd är en faktor bland många andra som påverkar konkurrensvillkoren för svenska livsmedelsproducenter, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.

 – Globalt finns många utmaningar där Sveriges erfarenheter kan spela en viktig roll. Det är därför angeläget att Sveriges erfarenheter tas tillvara såväl inom EU som i länder utanför EU.

I direktivet till utredaren anges att hon ska analysera och föreslå regelförenklingar på djurområdet samt analysera konsekvenserna av förslagen ur konkurrenskrafts- och djurskyddssynpunkt. Utredaren ska även: ”Analysera hur svensk animalieproduktion kan bli långsiktigt konkurrenskraftig på exportmarknaden. Undersöka om det finns innovativa lösningar som kan bidra till att bibehålla det svenska djurskyddet och samtidigt stärka konkurrenskraften. Ta ställning till om det finns behov av författningsändringar och i så fall lämna nödvändiga författningsförslag.”

Utredningen ska starta den 1 april i år och vara klar senast den 30 juni 2024.

Detta ska utredas

Bland mycket annat ingår följande i utredarens uppdrag:

* Analysera för- och nackdelar ur konkurrenskrafts- och djurskyddssynpunkt med det obligatoriska kravet på förprövning och konsekvenserna av att ta bort kravet.
* Kartlägga konsumenters vilja över tid att välja och betala för livsmedel med anledning av de svenska djurskyddskraven och djurhälsokraven.
* Jämföra svenska djurskyddskrav för olika djurslag med EU:s djurskyddskrav och med nationella djurskyddskrav i andra relevanta medlemsstater inom EU.
* Analysera om och i så fall i vilken grad de svenska djurskyddskraven påverkar svenska livsmedelsproducenters konkurrenskraft i förhållande till livsmedelsproducenter i andra medlemsstater.
* Föreslå åtgärder för att höja djurskyddsnivån inom EU och globalt och analysera hur det påverkar konkurrenskraften för svenska livsmedelsproducenter.
* Analysera och föreslå åtgärder för att stärka konkurrensförutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter med bibehållna högt ställda djurhållningskrav.

Källa: Kommittédirektivet som här kan läsas i sin helhet Stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd

Text Katarina Hörlin
Foto Armin Dröge, Regeringskansliet