I fredags offentliggjordes utredningen av kameraövervakning av svenska slakterier. Samtliga svenska slakterier bör kamerabevakas med rörlig film. Men inte med ljudupptagningar.
Den särskilde utredaren kammarrättslagman Peder Liljeqvist redovisar nu den utredning han fick i uppdrag att göra av den förra regeringen där han ”analyserat hur kamerabevakning skulle kunna användas på slakterier för att stärka djurskyddet och föreslå hur ett krav på kamerabevakning skulle kunna utformas”.
Utredningen föreslår att lagen om kamerabevakning träder ikraft senast 1 juli 2025. Dessförinnan bör nya föreskrifter om teknisk utrustning och kameraplaceringar meddelas, och personal ska få utbildning.
Alla områden på slakteriet där levande djur hanteras eller hålls, även vid områden för avlastning, uppstallning, drivgångar samt områden för bedövning och avblodning, under all tid som där finns levande djur, föreslås ingå i kameraövervakningen, vilken ska visa inspelade tydliga rörliga bilder av djuren och hur de hanteras.
Det inspelade materialet föreslås att sparas i minst två månader. Dock kan material som hamnar hos kontrollmyndigheten lagras längre och det är upp till det enskilda slakteriet att välja om det vill lagra materialet ännu längre.
Uppskattningsvis finns 100–200 stora, mellanstora och mindre slakterier i Sverige, och betänkandet lyfter fram den påverkan i personalens arbetsmiljö som övervakningen innebär. För att minska denna påverkan föreslås att ljudupptagningar inte ska ingå.
”Det är viktigt att personalen inte bevakas mer än nödvändigt ( – – – ) Det är bland annat mot denna bakgrund vi har kommit fram till att inte lämna förslag med ett krav på ljudupptagning, även om det i vissa fall skulle kunna vara till stor nytta ur ett djurskyddsperspektiv” enligt betänkandet.
Beklagligt att ljudupptagning inte kommer att tillåtas, anser Anna Lundvall, sakkunnig Djurskyddet Sverige.
– Ingen kan ju ändå prata i den bullriga miljön som råder inne i ett slakteri. Det förs inga samtal där, utan personalen har ju för det mesta hörselkåpor ändå. Så jag förstår inte resonemanget, säger hon.
I Tidningen Djurskyddet nr 2, 2022, betonade den holländska organisationen Eyes on Animals Madelaine Looije vikten av att ljudinspelningar ingår vid kameraövervakning av slakterier.
– Det är en sak att se en film utan ljud, då kan det se ganska bra ut, men när man lägger till ljud och hör de plötsliga skrien inser man att något hänt som inte skulle hända. Först när vi får både ljud, bild och markeringar för de kritiska lägena kan vi se vad som verkligen sker i slakterierna, sa Madelaine Looije i intervjun.
Den personliga integriteten för enskilda – inte bara slakteripersonal kan filmas utan även kontrollmyndighetens personal, transportörer och enskilda på besök – skyddas genom dataförordningen, samt av sekretess- och tystnadspliktslagstiftning.
Nästa steg blir att regeringen fattar beslut om den kommer att lämna ett förslag utifrån betänkandet för riksdagen att besluta om.
Text Katarina Hörlin
Foto Unsplash
Här finns hela betänkandet SOU 2023:27 Kamerabevakning för ett bättre djurskydd
Alla djurslag och alla områden ska bevakas
Det bör vara slakterierna som köper in och äger utrustningen för kamerabevakningen samt ansvarar för underhåll och drift när en obligatorisk kameraövervakning införs, enligt utredningen.
”Slakterierna bör så långt det är möjligt kompenseras för de ekonomiska konsekvenser som förslaget medför. Kravet på kamerabevakning bör som utgångspunkt gälla samtliga slakterier. Kamerabevakningen på slakterierna bör avse alla de djurslag som slaktas på anläggningarna. Kravet på kamerabevakning bör också omfatta samtliga områden på slakteriet där levande djur hanteras och avse all tid som där finns levande djur. Det bör finnas krav på bild- men inte ljudupptagning.”
Källa: SOU 2023:27
Fördelarna med övervakning enligt utredningen
”Det kan ge en positiv allmänpreventiv inverkan på slakteripersonalens beteende vid djurhanteringen. Bildupptagningar kan även för slakteriernas egen del vara värdefullt som underlag i det preventiva utvecklingsarbetet med djurskyddet. Vidare kan det ge värdefull information vid upptäckt av misstänkta djurskyddsbrister, där orsaken eller händelseförloppet inte är klarlagt, eller där det krävs ytterligare utredning.
Kamerabevakning kan också möjliggöra utredning och kontroll av hanteringen av djur på slakterierna vid tidpunkter då slakteripersonal eller tillsynspersonal inte är på plats. Vår bedömning är dock att den absolut viktigaste kontrollen av djurskyddet på slakterier är den som sker genom fysisk kontroll på plats. Granskning av bilder från kamerabevakning bör därför enligt vår bedömning inte ersätta några fysiska kontroller på slakterierna. Kamerabevakning bör endast utgöra ett komplement till den befintliga offentliga kontrollen av djurskyddet på slakterier.”
Källa: SOU 2023:27
Så resonerar utredningen om ljudupptagning
Ett viktigt tecken på att djur upplever smärta eller stress är via vokalisering, skriver utredaren och lyfter fram att ljudupptagning i vissa fall kan vara avgörande för att bedöma djurens medvetandegrad och eventuella lidande. Exempelvis när ett djur sticks vid avblodning efter en misslyckad bedövning, där djuret kan se ut att vara medvetslöst men ”via ljudupptagning skulle viss typ av vokalisering kunna uppfattas som påvisar bristen” betonar utredaren.
Ljudupptagning skulle även kunna vara avgörande för att uppfatta om ”bedövning med krutdrivna bedövare har fungerat eller inte” och om ”djur blir stressade av till exempel elchocker eller hård hantering”. Därför kan det ur ett djurskyddsperspektiv vara till stor nytta att ha ljudupptagning i anslutning till bildupptagningen, konstaterar utredningen som samtidig skriver att ett krav på ljudupptagning innebär ”ett större integritetsintrång för de enskilda som kommer att förekomma på materialet för kamerabevakningen, eftersom ljudupptagning är särskilt integritetskänsligt. Vid en effektiv ljudupptagning är det oundgängligt att privata samtal bland dem som befinner sig i lokalerna skulle kunna uppfattas på inspelningarna.”
Källa: SOU 2023:27
