SVA: ”Inga nya fall av afrikansk svinpest sedan slutet av september”

I dag, den 19 december, meddelar SVA att det inte antas pågå någon aktiv smittspridning av afrikansk svinpest i Sverige.

Inget vildsvin har dött av afrikansk svinpest, AFS, sedan slutet på september. Smittans geografiska utbredning inte har inte ökat sedan mitten på september. Det meddelar SVA, statens veterinärmedicinska anstalt, i ett pressmeddelande, och därmed antar SVA att det ”för närvarande inte pågår någon smittspridning”.

Ett stängsel runt kärnområdet i skogarna kring Fagersta där totalt 62 vildsvin har haft smittan hindrar vildsvinen från att ta sig ut. Smittskyddsavlivning sker av alla de vildsvin som finns i området. Samtliga vildsvin som avlivats har vid provtagning visat sig vara negativa för afrikansks svinpestvirus.

– Allt tyder på att den epidemiologiska toppen är passerad. Resultaten från de patologiska undersökningarna visar att de flesta vildsvinen dog mellan slutet på augusti och mitten på september säger Erika Chenais, statsveterinär på SVA, i pressmeddelandet, där myndigheten betonar att: ”Fortsatt vaksamhet, anmälan om eventuella fynd av kadaver, provtagning av vildsvin från smittskyddsavlivning i den smittade zonen och jakt i omkringliggande områden, samt upprepade sökinsatser kommer att vara viktiga för att utrota ASF i Sverige”.

Text Katarina Hörlin
Foto Roger von Walden

Tidigare artiklar i ämnet:

Positiva besked om afrikansk svinpest: ”Smittskyddsmässigt ser det väldigt bra ut”

Smittskyddsmässigt har bekämpningen av afrikansk svinpest fungerat bättre än väntat. Det beskedet gav SVA, statens veterinärmedicinska anstalt, och Jordbruksverket i dag. Nästa steg blir att minska antalet vildsvin i det drabbade området.

Publicerades den 16 november 2023

För 71 dagar sedan upptäcktes det första fallet av vildsvin som insjuknat i afrikansk svinpest i skogarna kring Fagersta, i Västmanland. 60 vildsvin har sedan dess testats positivt. Bland dem sju kadaver som hittades i helgen.
– De beräknas ha dött i slutet av september, så det skulle innebära att det troligtvis inte finns någon aktiv smittspridning i området för tillfället, vilket i sådana fall är fantastiskt, säger statsepizootologen Karl Ståhl, vid SVA.

Kontaminationsgraden i området är låg.
– Smittskyddsmässigt ser det väldigt bra ut! Vi har en bra utgångspunkt för att bekämpa det här på ett effektivt sätt tillsammans och på ett mycket bättre sätt än vi någonsin kunde hoppas, konstaterar Karl Ståhl under förmiddagens pressträff.

Just nu arbetar Jordbruksverket tillsammans med Trafikverket, Fagersta kommun och fastighetsägare med att stängsla in området. Under november ska det vara klart, då ska stolpar, stängsel och bökskydd finnas på plats runt hela kärnområdet.

Karta från Jordbruksverket över den smittade zonen och stängsel på plats samt ny beslutad stängsling.

Nästa steg i bekämpningsarbetet blir att underhålla stängsel och avliva fler vildsvin i området.
– Det är väldigt viktigt att kraftigt minska antal vildsvin i den infekterade zonen. Syftet med den här smittskyddsavlivningen är att minska risken att nya vildsvin smittas eller att smittan blir kvar i området, säger Lena Hellqvist Björnerot, chefsveterinär på Jordbruksverket.

Vid utbrottets start fanns det, enligt Svenska Jägareförbundets och de lokala jägarnas bedömning, cirka 500–1 000 vildsvin i den smittade zonen i Västmanland, varav cirka 100 i kärnområdet, uppger Jordbruksverket. Smittskyddsavlivningen ska ske med fällor och åteljakt. Avlivningen sker baserat på epizootilagstiftningen i dialog med SVA. Ett fåtal personer från Svenska Jägareförbundet kommer att utföra den.
– Målet är att genomföra det på ett lugnt, systematiskt sätt med djurvälfärden i fokus. Vi avlivar alla vildsvin i kärnområdet och reducerar kraftigt vildsvinen i den övriga delen av den smittade zonen. Ju snabbare vi kan göra detta desto tidigare kan vi lätta på olika restriktioner och till slut friförklara området. Ju lägre risk för spridning inom området desto lägre risk för alla tamgrisbesättningar utanför den smittade zonen, säger Lena Hellqvist Björnerot.

Hon betonar att insatsen görs för att värna enskilda grisproducenter, näringen som helhet och den svenska livsmedelsproduktionen.
– Det är också viktigt för djurhälsan. Det är en allvarlig, smittsam sjukdom. Den är plågsam, väldigt ofta med dödlig utgång för de tamgrisar och vildsvin som blir smittade. De får blödningar, andningssvårigheter och andra svåra besvär.

Att smittan troligen har uppstått på Sänkmossens avfallsstation i Fagersta där vildsvin gått och ätit bland resterna har varit en väckarklocka.
– Det är ju inte bevisat att smittan kommer därifrån, men det är en möjlig smittkälla. Vi misstänker att lagstiftningen inte varit helt tydlig för alla avfallsstationer. Så det kan finnas brister på fler ställen. Vi samarbetar nu med Naturvårdsverket som förtydligar sina regler på hemsidan, länsstyrelser och kommuner säkerställer att vildsvin inte kommer åt varken matavfall eller övrigt restavfall där det kan finnas matrester, säger Lena Hellqvist Björnerot.

– Generellt är det viktigt att se hur kommunerna hanterar sina avfalls- och mellanlagringsanläggningar. Där har vi en dialog och mycket aktivitet är igång för att säkra det. Men lagstiftningen är tydlig, det handlar om hur den tillämpas, säger Jan Cedervärn, överdirektör, hos Jordbruksverket.

Vildsvinen får fortsätta gå in på området vid den aktuella avfallsstationen så att de inte ska skrämmas iväg.
– Sedan är jag övertygad om att kommunen och avfallsstationen förvarar avfallet på ett annat sätt. I dag har de ändrat rutinerna för när avfall lämnas på Sänkmossens station. När bilarna kör iväg från stationen måste de desinficera däcken för att inte föra ut smittan därifrån. Man behöver inte göra stora förändringar, det kanske räcker med att förvara restavfallet inne i tält, som med matavfallet, men man kan inte ha det öppet, säger Lena Hellqvist Björnerot.

Ett år efter det senast påvisade fallet kan det aktuella området räknas som smittfritt. Tidigast i september 2024 skulle det kunna ske. Samtidigt fortsätter nu söket i området efter nya smittade djur och smittskyddsavlivningen börjar.
– Vi kommer att göra flera sök till, och när vi bedömer att det inte finns någon smitta kvar, inga fler smittade djur och stängslingen fungerar, då dröjer det omkring ett år innan det klassas som smittfritt.

Text Katarina Hörlin
Foto Roger von Walden & SJV

Läs mer

Följ arbetet med övervakningen och bekämpningen av smittspridningen på SVA:s hemsida: Övervakning av afrikansk svinpest och på Jordbruksverkets: Aktuellt läge för afrikansk svinpest