Jordbruksverkets utredning om varghybrider är klar. Myndigheten bedömer att de inte utgör något stort problem i samhället.
Få ärenden hos myndigheterna rör varghybrider. De är sällan inblandade i fall som rör angrepp på människor. Dock är de få ärenden där varghybrider är involverade resurskrävande och svåra att utreda. Det konstaterar Jordbruksverket, SJV, i sin utredning Trygga ett effektivt och ändamålsenligt förbud mot varghybrider i samhället, som nu lämnats till regeringen.
I september i fjol avslöjade radioprogrammet Kaliber i tre reportage de problem som finns kring vissa varghybrider. I ett inslag berättade grannarna till en varghybridägare om den skräck de kände efter att varghybriderna flera gångar rymt. Kaliber visade också att lagstiftningen inte hängt med – det finns varghybrider med för mycket varg-DNA.
Jordbruksverket fick därefter i upppdrag att utreda om det fanns brister kopplade till uppfödning, försäljning och innehav av varghybrider. Med varghybrid avses hundar med varginkorsning i första till fjärde generation efter en inledande korsning mellan varg och hund.
– Efter dialog med berörda myndigheter och organisationer är vår bild att varghybrider inte utgör något omfattande problem i Sverige, sett till antalet ärenden. Med det sagt är det självklart viktigt att säkra att förbudet mot varghybrider efterlevs. Jordbruksverkets djurskyddsregler behöver bli tydligare, så att de inte går att tolka på olika sätt när det gäller vilka djur som är tillåtna att hålla, förmedla och sälja, säger Karin Lundborg, djurskyddshandläggare hos SJV, i ett pressmeddelande.
Jordbruksverket utredde även om DNA-tester kan användas för att fastslå om en individ är en olaglig varghybrid. Men det ges inga klara svar mer än att det skulle krävas fler utredningar.
– Vi vet inte hur mycket varginblandning en hybrid måste ha för att testresultaten ska vara tillförlitliga. Det är också oklart vilket lagstöd myndigheter har för att utföra DNA-tester. Dessa frågor skulle behöva utredas ytterligare innan DNA-tester kan användas, men med tanke på det begränsade antalet hybrider i Sverige bedömer Jordbruksverket att en sådan utredning inte är motiverad i nuläget, säger Erik Axelsson, expert inom genetik på Jordbruksverket, i samma pressutskick.
Jordbruksverket drar också slutsatsen att ”Om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om välbefinnande hos hundar och katter samt deras spårbarhet mynnar ut i en beslutad förordning med nuvarande formuleringar så kommer den, utöver att definiera en hybrid på samma sätt som i vår svenska lagstiftning, förbjuda avel för att få fram hybrider inom hela EU. Förordningen kommer också innebära att samtliga hunduppfödare som tar mer än två kullar med valpar per år kommer att behöva registrera sig, vilket innebär en ökad spårbarhet av de individer som bjuds ut till försäljning inom EU.”
– En begränsning på två kullar eller fler är inte optimalt, men ändå väldigt mycket bättre än dagens regler, säger Emma Brunberg, sakkunnig hos Djurskyddet Sverige, som välkomnar att EU nu föreslår att införa ett registreringskrav för alla hunduppfödare så att det blir lättare att spåra varifrån en viss individ kommer.
– Det är en fråga Djurskyddet Sverige länge drivit. Eftersom många av de djurskyddsproblem som finns hos hundar är starkt kopplade till oseriöst avelsarbete vill vi också se registrering och godkännande av alla uppfödare, mer kontroller av hunduppfödare och att hundregistret utökas så att det även går att registrera föräldradjur.
Slutligen konstaterar Jordbruksverket att ”polismyndigheten och länsstyrelserna förmedlar att när det kommer till ärenden om `farliga hundar´ så är det inte varghybrider det handlar om. Länsstyrelserna ser inte heller att det i dagsläget finns ett stort problem ur djurskyddsperspektiv med varghybrider”.
Förbudet mot varghybrider ingår i Jordbruksverkets djurskyddsföreskrifter som just nu uppdateras, ett arbete som pågått sedan december 2022.
Text Katarina Hörlin
Foto Hundstallet
Hundar som skapats via varginkorsning
Utredningen nämner tre raser som skapats i modern tid med inkorsning av varg:
Ceskoslovenský vlciak kom till genom att schäfer korsades med karpatisk varg från 1955 och 10 år framåt. Inkorsningen av varg avslutades i mitten av 1960-talet och rasen är i dag godkänd både av den internationella och svenska kennelklubben. Enligt hundregistret fanns 86 hundar av denna ras i Sverige 2023.
Saarloos wolfhond kom till i Nederländerna på 1930-talet då zoologen och hunduppfödaren Leendert Saarloos korsade schäfer med varg. Hans mål var att förbättra schäferrasen och han höll sig därför med ett stort hägn av avelsdjur. Hans ras, ”europeisk varghund”, bestod av 75 procent schäfer och 25 procent varg. Inkorsningen av varg avslutades i slutet av 1960-talet, skriver Jordbruksverket. Rasen är godkänd både av den internationella och svenska kennelklubben. Idag finns enligt hundregistret 30 saarloos wolfhond i Sverige.
American wolfdog är skapad genom korsningar mellan olika sorters hundraser och vargarter, skriver Jordbruksverket. Korsningarna har skett både naturligt och genom människors inblandning. Det exakta ursprunget är svårt att spåra eftersom inkorsningen har skett under lång tid. American wolfdog avlas oftast med Alaskan malamute, Siberian husky eller schäfer för att behålla utseendet så mycket som möjligt, enligt Jordbruksverket. Rasen är varken godkänd av internationella eller svenska kennelklubben.
Källa: Jordbruksverkets utredning
Detta är en varghybrid
En varghybrid är en korsning mellan de två olika arterna varg och hund. Samtliga hundraser som hålls av människan idag härstammar från vargen, de första hundarna tros ha utvecklats från vargarna för 15 000–40 000 år sedan, skriver Jordbruksverket i sin utredning, men med en varghybrid menas en nutida korsning mellan varg och hund. Enligt svensk lagstiftning är definitionen av en varghybrid ett djur i första till fjärde generationen efter en initial korsning mellan varg och hund.
Källa: Jordbruksverkets utredning
