Kritik mot EU-kommissionens öppning för handel med sälprodukter

Det är förbjudet i EU att handla med produkter som kommer från sälar. Nu ser EU-kommissionen över lagstiftningen.
– Skadeskjutningsfrekvensen av sälar måste utredas innan man öppnar för att öka jakten, vilket blir effekten av att luckra upp lagstiftningen om handel med sälprodukter, säger Anna Lundvall, sakkunnig hos Djurskyddet Sverige.

Filmerna på kutar som klubbades ihjäl ute på de kanadensiska isarna väckte avsky i hela världen. Året var 1983 när EU till följd av filmerna förbjöd handel med sälungars skinn. 26 år senare förbjöds även handel med produkter från vuxna sälar och 2015 slogs det nuvarande förbudet fast.

– Bakgrunden till lagstiftningen grundade sig i allmänhetens upprörda reaktioner på säljakt och de metoder som används. WTO, World Trade Organisation, ställde sig bakom lagstiftningen som baseras på djurvälfärdskriterier. Vi menar att det är felaktigt att återigen öppna upp marknaden för sälprodukter, skriver Djurskyddet Sveriges sakkunniga Anna Lundvall till EU-kommissionen, som just nu överväger att ändra lagen.

Kommissionen har under tolv veckor, 15 maj-7 augusti, låtit både allmänheten och sakkunniga intressenter lämna synpunkter på förbudet i en så kallad ”fitness check” eller konsultation. Det finns inga juridiska krav på att utvärdera lagstiftningen men kommissionen vill ändå få in åsikter för att se om ändamålet uppfylls och om det finns utrymme för förenklingar.

”Detta ger också en möjlighet att bedöma den socioekonomiska inverkan och inverkan på sälpopulationer.” skriver kommissionen.

I dag medges endast två undantag för handel med sälprodukter: för inuiter och vid tillfällig import uteslutande för personligt bruk av resenärer.

Sammantvinnat med handelsförbudet är säljakten. Kritiska röster mot förbudet har höjts från fiskare och jägare. 2023 godkände även Sveriges riksdag en motion som krävde att EU-förbudet mot handel med sälprodukter hävs. Riksdagen riktade därefter en uppmaning till regeringen om att den ”ska verka för ett undantag eller för att helt upphäva förbudet mot handel med sälprodukter”.

Säljakt är i dag tillåtet i Sverige, främst för att yrkesfiskare ska kunna bevara sin fångst och skydda sina fiskeredskap från att bli förstörda av sälar. Det förekommer både licensjakt och skyddsjakt. Men EU-förbudet att sälja sälprodukter anser riksdagen försvårar en ändamålsenlig förvaltning av Sveriges växande sälpopulation.

Djurskyddet Sverige anser däremot att de problem som lyfts gällande sälar och skador inte beaktar andra åtgärder än jakt som en lösning.
– Vi menar att det ska satsas mer på förebyggande åtgärder så att sälarna inte ger sig på fiskeredskap. Detta skulle gynna även sälarna och ekosystemen, där toppredatorerna är viktiga, skriver Anna Lundvall i sitt konsultationssvar till EU-kommissionen, där hon betonar att framför allt måste det storskaliga fisket i Östersjön tas upp.

– Jakt på säl kan även medföra risk att djuren ändrar sitt jaktbeteende och utökar jaktområdet. Således kan det få rakt motsatt effekt än önskvärd, varnar hon.


En kut i en sälkoloni på Norfolk, Storbritannien.

I Sverige finns gråsäl (Halichoerus grypus), knubbsäl (Phoca vitulina) och vikare (Pusa hispida). För knubbsäl och vikare har Naturvårdsverket avstått från att fatta beslut om licensjakt under 2024-2025. För gråsäl i Östersjön har det beviljats licensjakt på 750 individer. En halvering jämfört med förra årets 1 500 gråsälar, skriver Havs- och Vattenmyndigheten. Totalt beräknas mellan 55 000 – 73 000 gråsälar finnas i Östersjön.

– Myndigheten skriver i besluten att sälen har påverkan på yrkesfisket och särskilt det småskaliga yrkesfisket. Djurskyddet Sverige menar att man då helt bortser från det industriella fisket där trålning lett till att fiskepopulationerna minskat kraftigt, men trålningen ändå fortsätter. Detta är den underliggande orsaken till att sälarna ger sig på det småskaliga fiskets redskap. Stora andelar av fångsten i trålningsfisket går inte heller till humankonsumtion utan till att utfodra fisk i storskalig uppfödning, påpekar Anna Lundvall.

Naturvårdsverket betonar att de lägger stor vikt vid de yttranden som inkommit under beredningsprocessen och att antalet gråsälar som nu får jagas är något fler än vad som i praktiken fällts de senaste två åren.
– Även om 750 gråsälar är ett lägre uttag än tidigare år, ger antalet ett utrymme att förhindra de skador gråsälarna orsakar och bedöms inte heller hota gynnsam bevarandestatus, säger Carl-Johan Lindström, enhetschef på viltförvaltningsenheten vid Naturvårdsverket i ett nyhetsinlägg på Havs- och Vattenmyndighetens hemsida.

Nu ska EU-kommissionen analysera alla inkomna synpunkter på sälproduktshandelsförbudet och överväga om ytterligare åtgärder är nödvändiga.

Se över fiskepolitiken i EU – det är en av de åtgärder Djurskyddet Sverige helst vill se.
– Tillåt inte fiske i stor skala i Östersjön. Det torde leda till långt större acceptans för sälpopulationerna då de inte behöver söka föda bland de småskaliga fiskets redskap. Jakt på säl är mycket riskfylld ur djurvälfärdssynpunkt. Jakt från båt är tillåten, vilket är extremt riskfyllt och krav på eftersök av påskjuten säl finns inte. Det säger sig självt att många sälar skadeskjuts och lider till följd av detta, understryker Anna Lundvall, som också lyfter fram att skadeskjutningsfrekvensen bör utredas och återrapporteras.

– Säljakt är en tekniskt svår jaktform med stor risk för skadeskjutningar och därmed djurlidande. Utan en utvärdering av skadeskjutningsfrekvens är det omöjligt att se om den svenska jaktlagstiftningens krav på att vilt inte får utsättas för onödigt lidande uppfylls. Innan detta gjorts är det inte acceptabelt att utöka säljakten, vilket skulle bli effekten av att luckra upp lagstiftningen om sälprodukter.

Text Katarina Hörlin
Foto iStock

Läs mer om EU-kommissionens synpunktsprojekt

Här finns bakgrunden till varför EU-kommissionen nu ser över handelsförbudet med produkter som kommer från sälar: Trade Seal Products