I dagarna kommer MSB:s, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, nytryckta broschyr till alla svenska hushåll om hur vi kan förbereda oss om krisen eller kriget kommer. Djuren har fått en egen sida. Men det räcker inte.
Tyvärr är omvärlden nu så osäker att MSB har tryckt upp en ny guide för vad vi ska göra vid en kris. Myndigheten har tidigare mött skarp kritik då de inte inkluderat djuren i skyddsarbetet. Länge hade de endast det kritiserade rådet på sin hemsida att ”med extra förråd av mat och vatten, har ditt djur goda förutsättningar att klara sig på egen hand tills du är tillbaka” om ägaren skulle vara tvungen att söka skydd i skyddsrum.
I den nya broschyren har djuren fått en egen sida. Du som har husdjur är rubriken och även om det inte erbjuds konkret hjälp från samhällets sida, det står fortfarande inget om var djuren ska ta vägen om ägaren behöver söka skydd i skyddsrum, så är djuren nu inkluderade.
Vid luftangrepp uppmanar MSB att söka skydd i t-bana, källare och garage med sitt djur. De har kvar det kritiserade rådet att om man måste lämna djuret ställa fram mat och vatten, dock är det lite mer nyanserat uttryckt ”Måste du lämna husdjuret hemma kan du ställa fram extra vatten, samt extra foder om ditt husdjur klarar fri tillgång till mat.”
Myndigheten tipsar också om bra saker att ha hemma, som foder, djurläkemedel, burar och en krisberedskap som räcker i en vecka för djuret. Den betonar också att djurägaren även vid kris och krig har ansvaret för att ens djur mår bra. För vidare information om vad den som ansvarar för lantbrukets djur eller hästar måste tänka på hänvisas till Jordbruksverkets hemsida.
– Det är ett steg framåt men jag tycker fortfarande att mycket relevant information saknas. Myndigheten konstaterar ju själva att man sett att människor tar med sina djur när man tvingas fly eller söka skydd, exempelvis från Ukraina, så då hade det varit rimligt att utgå från att det är så djurägare kommer göra även i Sverige. Att man nu nämner alternativ till skyddsrum är bra, säger Åsa Hagelstedt, generalsekreterare Djurskyddet Sverige.
Fler råd nämnde även Gotlands länsveterinär Ebba Schwan i en intervju med P4 Gotland igår, där hon betonade att det i broschyren blev tydligt att ”det är upp till djurägaren att ta ansvar för sina djur” även vid kris eller krig.
– Det viktigaste är att tänka tanken, att börja tänka på vad vi kan förbereda.
De djurägare som bor i glesbygd och inte har tillgång till t-bana, källare och garage kan kanske söka skydd hos en granne, tipsade hon. Om lantbruksdjuren, där MSB hänvisar till information på Jordbruksverkets hemsida, sa länsveterinären:
– Det är inte lätt, men man behöver göra en plan. De stora djuren som grisar och kor måste kunna flyttas och då gäller det att vara ute i god tid och tänka igenom: Vad har jag för transportmöjligheter? Finns det någon mottagningsplats? Det borde också ingå i en krishantering på myndighetsnivå. Men tanken är att precis som med sällskapsdjuren: fundera, gör dig beredd så mycket du kan, sa Ebba Schwan i radiointervjun och avslutade med att konstatera att det just nu talas mycket om frågan på myndighetsnivå, inom branschorganisationer som LRF, och mer information väntas.
– Men just nu finns det många frågetecken, sa Ebba Schwan till P4 Gotland.
Ladda ner broschyren här: Om krisen eller kriget kommer
Text Katarina Hörlin
Foto Montage MSB & iStock
”Samhället måste kunna hantera att djurägare inte överger sina djur”
Det finns så tydliga erfarenheter i dag, allt ifrån orkanen Katrina i New Orleans för flera år sedan till kriget i Ukraina, att om man ber folk att evakuera, oavsett om det är från krig eller en naturkatastrof, så vill de inte göra det utan sina sällskapsdjur.
Så inledde Lotta Berg, professor i husdjurens miljö och hälsa vid SLU, eftermiddagens programpunkt om just beredskap som avslutade årets Djurskyddskonferens, arrangerat av Jordbruksverkets och SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd.
– Att djurägare väljer att stanna hos sina djur kan man tycka vad man vill om, men så är det. Och det måste vi som samhälle kunna hantera, sa Lotta Berg och fortsatte:
– Det handlar inte om att ta med sig 200 000 höns eller ens tjugo hästar, men en hund eller två katter och det är svårt nog. Folk vägrar att låta sig evakueras i vissa fall. Med risk för att inte själva överleva.
Även om staten vid ett kristillstånd troligtvis kommer att prioritera de livsmedelsproducerande djuren så måste det ändå finnas någon sorts tanke kring hur gör vi med sällskapsdjuren, underströk hon. De kan också behöva veterinärvård vid kris.
– Kan man jobba mer med allmänbildning för djurhållare och djurägare? Grundläggande djursjukvård för icke-veterinärer? Vad ska man klara av som djurägare? Om man inte kan klippa klorna i fredstid, vad förväntas man då klara när det är krig?
Lotta Berg gav flera exempel på vad alla djurägare bör fundera igenom: Vilka enklare vardagsmediciner och preparat behöver man ha för att klara småskador på sina djur hemma? Hur lär man sig att hantera sitt djur på ett sådant sätt att man faktiskt kan behandla det – även om man inte har tillgång till veterinär på plats?
I djurskyddssammanhang, underströk hon, ska man komma ihåg att djurskyddslagstiftningen inte har någon särskild krisparagraf, den slutar inte att gälla bara för att det är kris, utan ansvaret ligger kvar på djurhållaren eller djurägaren.
– Man kan inte dumpa det ansvaret på staten för staten kommer att ha annat att göra i det läget, det kan jag garantera. Organisationer och djurägare kan själv planera mycket, givetvis tillsammans med myndigheterna, men man förväntas som djurägare att under en kortare kris själv kunna ta hand om sitt djur och ha en rimlig plan för hur.
Vid strömavbrott, regn, översvämningar så får man inte stå helt handfallen utan måste ha alternativ.
– Här tänker jag även att veterinärerna måste vara beredda på att använda alternativ – kan man inte koppla upp sin digitala röntgenapparat eller skicka blodprov – vad gör vi då? Vad är nästbäst? Eller nästnästbäst? Det tänket är något som också veterinärmedicinare behöver utbilda i.
Så kan du som djurägare förbereda dig
– Det är inte roligt att tänka på, men ju mer förberedelser du gjort innan krisen kommit, desto bättre rustad är du när den är här.
Det sa Johan Loberg, vid Jordbruksverkets beredskapsenhet, som tillsammans med kollegan Lotta Andersson gav flera råd till vad djurägare till de större djuren som hålls inom lantbruket och hästar behöver tänka på under Jordbruksverkets och SLU:s vetenskapliga råd för djurskydds årliga djurskyddskonferens som hölls i dag. Här kommer några av deras tips:
-
- Gör en egen beredskapsplan.
Var kan du ta vägen med dina djur vid kris? Vilka telefonnummer måste du ha? Skriv ner dem på ett papper, eftersom du inte kan lita på att din mobiltelefon fungerar vid en kris.
- Gör en egen beredskapsplan.
-
- Hur kan jag flytta mina djur?
Har du djurtransport? Vilka transportörer finns i närheten? Skriv upp deras nummer!
Vilka alternativa vägar har jag för att ta mig ifrån gården?
Undersök i förväg var du kan ta vägen med dina kor eller större djur! Finns en gård? Hage?
- Hur kan jag flytta mina djur?
-
- Om du inte kan flytta dina djur
Gör en prioriteringslista. Vilka djur ska du ta med dig? Skriv listan på papper. Datorn kommer kanske inte att fungera vid en kris där elförsörjningen kanske slagits ut.
- Om du inte kan flytta dina djur
-
- Hur ska djurlidandet för de djur som blir kvar på gården minska till dess du är tillbaka?
Skriv ner detta på papper om någon annan kommer till gården så att de vet. Säkerställ att djuren har foder, vatten och ventilation. Kan du ta emot vatten? Kan djuren hållas ute? - Planera för var du ska släppa ut djuren.
Se till att hagarna har skydd. Planera för att ge foder och vatten i hagarna.I riktiga krislägen kan avlivning vara det sista alternativet som återstår, betonade Lotta Andersson och gav följande råd:
- Hur ska djurlidandet för de djur som blir kvar på gården minska till dess du är tillbaka?
-
- Tänk också igenom detta: Kan jag som djurägare avliva djuren på ett tillåtet sätt?
-
- Känner jag en jägare som kan göra det? Skriv upp telefonnumret. Prata med jägaren i förväg.
-
- Skriv upp nummer till företag som kan avliva djur. Avlivning kan även gälla sällskapsdjur, lyfte Lotta Andersson fram.
– Ett sällskapsdjur som behöver läkemedel och det inte längre finns läkemedel att tillgå då kan avlivning vara det bästa för djuret, sa hon.Myndigheterna kommer inte att bestämma om du ska avliva.
– Det är djurägarens beslut. Det måste vi vara medvetna om, betonade hon.Föredraget avslutades med uppmaningen att det går att förbereda sig genom att gå kurser och öva.
- Skriv upp nummer till företag som kan avliva djur. Avlivning kan även gälla sällskapsdjur, lyfte Lotta Andersson fram.
-
- Svenska Blå stjärnan har bra första hjälpen-kurser för djurägare. Läs mer här Krisberedskap
-
- MSB har övningar på sin hemsida om hur man kan öva inför en kris, som exempelvis hur man klara sig om elen försvinner: Öva enkelt
Källa: Johan Loberg och Lotta Andersson, Jordbruksverkets beredskapsenhet, under Djurskyddskonferensen 19 november 2024.
- MSB har övningar på sin hemsida om hur man kan öva inför en kris, som exempelvis hur man klara sig om elen försvinner: Öva enkelt