Nu reagerar utländska djurskyddsorganisationer och jurister på förslaget att slopa beteskravet för mjölkkor i Sverige.
I ett välskrivet brev som anlände till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) i går informerar Olga Kirkou, politiskt sakkunnig vid The European Institute for Animal Law & Policy, och Birgitta Wahlberg, universitetsrektor i offentlig rätt vid Åbo Akademi i Finland, om riskerna med att ta bort beteskravet ur den svenska förordningen.
Det skulle, enligt dem, gå emot själva syftet med svensk djurskyddslag, som är att främja djurvälfärd, och kan därmed kunna vara ett brott mot EU-domstolens praxis. De uppmanar istället landsbygdsministern att utöka beteskravet till att omfatta alla nötkreatur.
Hur kommer det sig att ni skrev brevet?
– Jag följer allmänt med å arbetets vägnar vad som händer på djurrättsområdet och särskilt om lagstiftningsändringar eller –förslag som berör skyddet av djur. Borttagande av beteskravet eller en försämring av det nuvarande kravet är en utveckling som man inte borde få se varken i Sverige eller i något annat land. Särskilt inte i Norden, säger Birgitta Wahlberg.
Förstår vi det rätt att ni ser att ett borttaget beteskrav för mjölkkor kan strida mot EU-domstolens praxis där domstolen fastställt att en avvägning mellan olika intressen inte får leda till ett resultat som underminerar själva syftet med den lagstiftning där en bestämmelse ingår. Avskaffandet av beteskravet skulle då alltså stå i strid med syftet i den svenska djurskyddslagen och bestämmelsen i djurskyddsförordningen som implementerar lagens mål om en god djurmiljö och naturliga beteenden?
– Djurskyddslagen i Sverige ska uppfylla kraven i FEUF Artikel 13 genom sitt medlemskap i EU. Därtill ska det materiella innehållet i djurskyddslagen och i författningarna stipulerade med stöd av lagen givetvis avspegla lagens syfte, svarar hon.
Även om beteskravet berör den svenska lagstiftningen, inte en EU-förordning eller ett direktiv, bör FEUF, Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, artikel 13 beaktas i sammanhanget, betonar hon. Denna artikel säger att ”Vid utformning och genomförande av unionens politik i fråga om jordbruk, fiskeri, transport, inre marknad, forskning och teknisk utveckling samt rymden ska unionen och medlemsstaterna fullt ut ta hänsyn till välfärd för djuren som kännande varelser, samtidigt som unionen och medlemsstaterna ska respektera medlemsstaternas lagar och andra författningar samt sedvänjor särskilt i fråga om religiösa riter, kulturella traditioner och regionalt arv”.
– Det vore irrationellt och rättsligt ohållbart om djurens förmåga att känna och lagens syfte skulle kunna tillintetgöras genom lagtolkning och genom den materiella lagstiftningen. Med beaktande av den vetenskapliga kunskapen om nötkreatur som kännande varelser skulle försvagandet eller borttagandet av beteskravet uttryckligen göra det, slår hon fast.
Även om en ändring i den svenska lagstiftningen inte direkt skulle kunna föras till EU-domstolen för bedömning kan man rikta klagomål både till såväl JK, Justitiekanslern som JO, Justitieombudsmannen, i Sverige.
– Men även till EU-kommissionen. Och en svensk domstol kan begära förhandsavgörande från EU-domstolen. Det förutsätter givetvis att ärendet är överlämnat till en svensk domstol.
Vad sådana åtgärder skulle ge för utfall är svårt att förutse och blir förhoppningsvis aldrig aktuella, tillägger hon.
– Utan att Sverige tvärtom utvecklar skyddet av djur utifrån djurens intressen som kännande varelser. På så sätt utvecklas också samhället mot en mera respektfull samlevnad både mellan människor och mellan människor och andra djur.
I brevet uppmanar ni landsbygdsministern att i stället för att dra in beteskravet utökar det till att omfatta alla nötkreatur. Hur har nyheten tagits emot utomlands att det finns ett förslag i en svensk regeringsutredning att dra in beteskravet?
– Det är en sorglig utveckling som förhoppningsvis inte realiseras.
Text Katarina Hörlin Research Emma Brunberg & Anna Lundvall
Foto iStock
