Vad är värt mest: människors nöje eller djurs lidande? Det var frågan under en workshop förra veckan. Svaret är givet för de flesta djurvänner. Men fortfarande skrämmer och skadar fyrverkerier djur varje år.
Frågan lyftes av Djurskyddet Stockholm Norrort.
– Ska nöjet för människor väga tyngre än lidandet fyrverkerier orsakar djur? Nej, vi tycker absolut inte det, inledde Nea Stjernberg, ordförande i Djurskyddet Stockholm Norrort, som tillsammans med föreningens vice ordförande Olivia Brandberg bjudit in till en workshop på SLU i Uppsala.
Djurskyddet Sveriges engagemangschef Emma Brossner Skawonius var där och berättade om kampanjen Levande bevis, som just nu pågår för att väcka opinion och i förlängningen få ett förbud mot fyrverkerier.
– Smällare och fyrverkerier får konsekvenser både för sällskapsdjur, vilda djur och fåglar. Det tar mycket energi att flyga eller springa i väg när de skräms, energi som de verkligen behövt för att klara den kalla vintern, sa hon.
Läget förvärras dessutom av att fyrverkerier ofta börjar avfyras redan kring mitten av december och på vissa orter pågår det långt in i januari.
– Fåglarnas vilomönster störs. Djurägarna kan inte hålla sina djur inne under så lång tid för att de inte ska bli skrämda. Vi har ett exempel där en häst som var ute i hagen fick panik av en smällare som sköts den 16 december i fjol, berättade Emma Brossner Skawonius, som uppmanade alla att sända in sina vittnesmål om hur fyrverkeriskjutandet drabbar djur samt ett fotografi på djuret till kampanjsajten www.levandebevis.se Just nu finns 628 levande bevis uppladdade.
Pirlo och Esta: två levande bevis på att djur lider av fyrverkerier.
Genom åren har inskränkningar för privatpersoners rätt att avfyra fyrverkerier i Sverige införts:
Smällare förbjöds säljas till privatpersoner vid årsskiftet 2001/2002. 2008 förbjöds 4-tums stjärnrör och 2014 förbjöds raketer med krutvikt på mer än 75 gram. Från juni 2019 måste de som vill skjuta raketer med styrpinne ha ett speciellt tillstånd för ”användning av explosiv vara från kommunen, samt ha genomgått en B- eller C-utbildning hos en av MSB godkänd utbildningsanordnare” skriver MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Denna begränsning i föreskrifterna utgår från EU:s pyrodirektiv (2013/29/EU).
– För att de ska kunna införa fler begränsningar krävs mandat från regeringen.
Det är också fastställt i kommunernas ordningsstadgar när det är tillåtet att avfyra fyrverkerier, ofta från nyårsaftonens kväll till någon timme efter tolvslaget.
Det bryts ofta mot reglerna. Och det är fortsatt tillåtet för den som är över 18 år att utan utbildning använda fyrverkeritårtor, vilka under höga ljud exploderar i färgsprakande mönster. Även luftbomber, som marknadsförs med denna beskrivning: ”Gigantiska luftbomber i X-XTRA LARGE med högre tjut, kraftigare knall och större effekter” är tillåtet. Den som vill kan även avfyra fontäner ”med eller utan knaster” under vissa tidpunkter som är fastslagna i ordningsstadgan.
Det är svårt att få tag på de som bryter mot reglerna. Inför nyårsafton 2020 sa områdespolisen Mattias Sigfridsson i Malmö:
– Den lokala ordningsstadgan gäller. Ser vi några som skjuter innan dessa tider så tar vi ifrån dem fyrverkerierna och ser vi vem som avfyrat så lagförs de. Problemet är att det ofta sker i grupp, det är mörkt och därför svårt att se vem som gjorde vad.
Traditionen att fira in det nya året med färgsprakande fyrverkerier kom till Europa på 1900-talet. Företeelsen startade i Kina på 1000-talet.
– Då tände de eld på saker som sattes inuti bamburör och med olika pyrotekniska föremål skapades sprakande eldar och höga knallar som skrämde bort onda andar under högtider, berättade Nea Stjernberg, som ägnat sitt specialarbete i Antrozoologi vid SLU åt fyrverkeriers inverkan på djur, under workshopen.
Nea Stjernberg & Olivia Brandberg.
Under 1400-talet och fram till 1700-talet kom företeelsen till Europa. Här tillsattes krut och fyrverkerierna avfyrades vid kungliga högtider. Först under 1900-talet blev fyrverkerier något som privatpersoner använde för att fira in ett nytt år.
– Det är en väldigt kort tid ur ett evolutionärt perspektiv. Djuren har inte kunnat anpassa sig till detta, sa Nea Stjernberg.
Eftersom det är viktigt för djur att söka skydd vid en hotfull situation har rädsla för höga ljud varit en evolutionär överlevnadsinstinkt. Många söker direkt skydd när det smäller. Den mest förekommande ljudrädslan för hundar är för just fyrverkerier, skriver Nea Stjernberg i sitt specialarbete och hänvisar till forskaren E J Blackwells studie från 2013 Fear responses to noises in domestic dogs: Prevalence, risk factors and co-occurrence with other fear related behaviour.
– Det finns mycket forskning om hur fyrverkerier påverkar hundar negativt. Rädsla för fyrverkerier kan bidra till att hundar känner sig mer otrygga och blir mer benägna att uttrycka rädsla och aggression i helt andra situationer, som vi möten av främmande personer eller när de blir lämnade ensamma, sa hon.
De höga smällarna kan dessutom få hundar att associera ljuden med andra situationer och koppla rädslan till åska, ljusblixtar, lufttryck, mörker, kyla och röklukt.
– Detta bidrar till att oväder och hela vintrar i sig kan framkalla rädsla när det börjar bli stormigt, mörkt eller kallt, och dessa hundar har lärt sig att det nu finns risk för smällar, sa Nea Stjernberg.
Fyrverkerier, åskknallar och skott som avfyras från vapen har snarlika ljudvågor på 110-130 decibel. Det innebär att hundar lätt kan associera ljuden med varandra och utveckla rädslor för alla tre.
Utöver riskerna som djuren utsätts för lyftes under workshopen alla de andra negativa effekter som följer i fyrverkeriernas spår: ljud- och ljusförorening, nedskräpning, risker för bränder, att människor skadas och får hälsobesvär av luftföroreningarna. Även människor som upplevt krig har vittnat om att de smällande ljuden framkallar svåra minnen.
– Roten till problemet är lagstiftningen. Hur gör vi för att förändra den? frågade Nea Stjernberg.
En person i publiken sa att han inte trodde att ett totalförbud var möjligt.
– Jag tycker att det är trevligt med fyrverkerier på nyår. Mitt inre barn gillar när det smäller och himlen sprakar av färger. Eftersom så många lägger ner så mycket pengar på att köpa fyrverkerier måste det ju vara väldigt viktigt för dem. Att införa totalförbud tror inte jag är realistiskt. Ska jag vara ärlig så bryr jag mig inte jättemycket om stadsduvor, sa han, som trodde att högre skatt på fyrverkerier var vägen att gå om man ville minska folks fyrverkeriavfyrande.
Många djur skräms av de höga ljuden.
Det handlar om attitydförändring, och attityder går att förändra, betonade Nea Stjernberg.
– Rökförbudet på restauranger togs ju inte alls bra emot först. Men nu har det blivit en attitydförändring i samhället som gör att alla accepterar det. Något liknande kommer säkert att hända vad gäller den här dokumenterat skadliga verksamheten också.
Argumentet att vi alltid firat nyår med fyrverkerier håller inte, enligt henne.
– Vi har firat nyår med fyrverkerier i knappt 300 år. I och med att forskningen visat fyrverkeriers stora negativa påverkan på djur, vilda som tama, borde vi människor anpassa oss till det vi vet och sätta de lidande djurens behov framför vår egen njutning! Det finns andra mycket mer hållbara sätt att fira nyår på utan att skada djuren i vår omgivning. Fyrverkerier är och bör ses som otidsenliga! sa Nea Stjernberg.
Text Katarina Hörlin
Foto Emma Brossner-Skawonius och iStock
Därför skyddas inte djuren av lagstiftningen
Djurskyddslagen säger att djur ska skyddas mot onödigt lidande. Många djur utsätts för lidande när fyrverkerierna brakar loss. Men lagstiftningen på området räcker inte. Här förklarar Nea Stjernberg varför:
Djurskyddslagen (2018:1192) Kapitel 2 §2
Djur ska skyddas från onödigt lidande.
– I och med att många djur lider svårt av fyrverkerier bryter alla som avfyrar fyrverkerier mot djurskyddslagen!, säger Nea Stjernberg
Ordningslagen (1993:1617)
Denna lag ger kommunerna rätt att begränsa viss användning av fyrverkerier.
– Men lagen skapar oklarhet: I vissa fall krävs tillstånd av polisen men det är otydligt när. Besluten kan överklagas till förvaltningsrätten som ofta upphäver besluten. De kommuner som infört begränsningar har kanske inte fått beslutet överprövat vilket gör att det inte är rättssäkert, understryker Nea Stjernberg.
Ordningslagen säger att det endast krävs tillstånd att avfyra fyrverkerier på platser eller vid tidpunkter där det ”innebär risk för skada på eller någon beaktansvärd olägenhet för person”.
– Även här specificeras det inget mer kring vad som kan vara en risk eller olägenhet, och det är återigen upp till privatpersoner att tolka detta. Det skrivs inte heller i någon av lagarna (2010:1011) och (1993:1617) något om hänsynstagandet till djur. För djurägare uppstår olägenheter varje gång deras djur blir skrämda av fyrverkerier. Det innebär att djuren, trots DL (2018:1192), ej skyddas mot onödigt lidande, betonar hon.
Samtidigt står det också i ordningslagen att ”Föreskrifterna får inte lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet.”.
–Detta medför att enskilda kommuner inte har behörighet att påverka tillräckligt mycket genom egna förbud. Därför behöver det istället ske en förändring där staten går in med förbud för privatpersoner att använda fyrverkerier, en fråga som Södertälje kommun drivit i över 20 år utan att få gehör, berättar Nea Stjernberg.
Lagen om brandfarliga och explosiva varor, LBE (2010:1011)
Enligt denna lag ska den som hanterar explosiva varor ”vidta de åtgärder och de försiktighetsmått som behövs”. Syftet är ”att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom”.
– Det specificeras ingenting i lagen om vilka åtgärder eller försiktighetsmått som är nödvändiga, vilket gör att privatpersoner får använda sitt eget omdöme för vad de anser är riskfritt nog. Det mest konkreta som anges i lagen är åldersgränsen på 18 år, konstaterar Nea Stjernberg, som understryker att:
–Restriktionerna för hur privatpersoner i Sverige idag får använda fyrverkerier behöver skärpas.
