Slopas beteskravet är risken stor att inköp av svenskt livsmedel minskar i den offentliga sektorn, varnade politiker och hållbarhetschefer för under ett webbinarium i går. En sektor som omsätter 10 miljarder kronor/år.
– Jag tycker att det är ganska skrämmande att de som förordar att marknaden ska bestämma vilket djurskydd vi ska ha bortser ifrån att vi som samhälle redan har bestämt oss: Djur är kännande varelser och ska skyddas av lagstiftningen. Vi kan inte låta marknaden bestämma, sa Gunnela Ståhle, ordförande i Vi Konsumenter och styrelseledamot i Djurskyddet Sverige under dagens webbinarium Är betande kor viktiga i den offentliga upphandlingen?
Samtalet fördes mellan Gunnela Ståhle, Emelie Hansson, hållbarhets- och kvalitetschef för Martin och Servera, Åsa Lindhagen (MP), miljö- och klimatborgarråd, vid Stockholms stad och leddes av Åsa Hagelstedt, generalsekreterare Djurskyddet Sverige. Utgångspunkten togs i regeringens utredare Elisabeth Nilssons förslag att avveckla det lagstadgade beteskravet för svenska kor inom mjölkproduktionen som hålls i lösdriftsstall. Ett förslag hon presenterade i sin utredning Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd (SOU 2024:56) i höstas. Utredningen har mött mycket kritik och är nu ute på remiss.
Argumentet för att slopa beteskravet är att öka konkurrenskraften för svenska bönder. Att hålla kor på sommarbete är ekonomiskt dyrare än att hålla dem inne. Inga andra EU-länder har detta som ett lagkrav. Men en viktig aspekt har missats i debatten, påpekade Åsa Lindhagen: den offentliga upphandlingen av livsmedel till verksamheter som skolor, gruppbostäder och förskolor. Här är beteskravet det enda sättet att se till att svensk mjölk och svensk kött köps in. Nationellt i Sverige upphandlas mat för 10 miljarder per år och i Stockholm över en halv miljard per år.
– Över 350 000 måltider serveras varje dag i Stockholm. Här sitter vi från offentlig sektor med en väldig konsumentmakt, och det är klart att vi ska använda oss av den. Det finns ett stort engagemang för djurvälfärd och det förpliktigar. Vi ska använda våra skattemedel på ett etiskt sätt. Barnen ska få ekologisk mjölk och den ska komma från kor som haft möjlighet att vara ute på bete, fått se solen och ätit av grönt gräs, sa Åsa Lindhagen.
Offentlig upphandling kringgärdas av många regler, konstaterade Åsa Hagelstedt. Enligt EU-reglerna får upphandlarna inte skriva i sina kriterier att de vill ha svenska livsmedel. Offentlig upphandling måste skydda rätten om fri rörlighet inom EU, därför går det inte att kräva svenskt. Dock vill EU att hållbarhet ska vara ett mål inom upphandlingen och det finns olika hållbarhetskriterier som bör uppfyllas.
– Vi får ställa krav på betesrätten och att livsmedlet ska ha producerats i enlighet med svensk djurskyddslagstiftning, förklarade Åsa Lindhagen.
Dessa krav ställs också. Därför kommer de livsmedel som upphandlas i stor utsträckning just från Sverige. Försvinner beteskravet ur svensk lagstiftning blir det kanske billigare att köpa utländska livsmedel.
– Då är risken att vi slår undan benen för svensk livsmedelsproduktion. Den måste ju höjas! Inte minst ur beredskaps- och självförsörjningsperspektiv skulle vi behöva komma upp i 80 eller egentligen 100 procents självförsörjning, sa Åsa Lindhagen och betonade att tanken med regeringsutredningen, som Elisabeth Nilsson utförde, var att hitta sätt att höja konkurrenskraften för de svenska bönderna.
– Men gör man verkligen det? För när det gäller offentlig upphandling blir det mycket svårare att gynna svenska bönder om beteskravet inte finns kvar.
Hållbarhetschefen Emelie Hansson instämde och berättade att beteskravet är det enda kravet en kommun kan sätta upp för att få svenskt nötkött, svensk mjölk och svensk ost.
– Statistiken visar också att inom kommunerna i den offentliga verksamheten finns en väldigt hög försäljning av svenskt nötkött, den ligger på runt 90 procent. Det perspektivet saknas i utredningen. För oss i Hållbarhetsrådet var det tydligt att det fanns stora luckor i utredningen och vi undrade varför utredaren inte fått med det perspektivet med tanke på vilka stora volymer som säljs inom offentlig verksamhet.
De kontaktade Upphandlingsmyndigheten, som tar fram hållbarhetskriterier och kontrollerar att dessa är juridiskt korrekta så att kommunerna har rätt att ställa dessa kriterier. Svaret de fick från Upphandlingsmyndigheten var att den inte blivit involverad i utredningen.
– Då kände vi att det är väldigt viktigt att göra detta synligt för de som ska ta beslut i frågan. För det är stora volymer när det gäller mjölk, nötkött och ost inom offentlig verksamhet som kommer från Sverige och som skulle bli väldigt svårt att upphandla från Sverige om beteskravet försvinner, sa Emelie Hansson.
Vi har alltså en statlig utredning, tillsatt av regeringen, där man ska titta på hur man ska gynna svensk livsmedelsproduktion och så involverar man inte ens Upphandlingsmyndigheten – är det vanligt att man gör så här i statliga utredningar? undrade Åsa Hagelstedt och riktade frågan till Gunnela Ståhle som var en av experterna i utredningen.
– Det är just det som är kritiken, att utredaren har varit så oerhört fokuserad på primärproduktionen och lyssnat på vad producentorganisationerna anser. Vi inom djurskyddsorganisationerna var med på en hearing 2023, men det fanns inga representanter med från resten av kedjan, som grossisterna, dagligvaruhandeln, kött- och charkuteriföretagen eller mejerierna. Just den offentliga upphandlingen har blivit väldigt styvmoderligt behandlad, sa Gunnela Ståhle och berättade att i en enkät som Djurens Rätt skickade ut till samtliga svenska kommuner, där cirka 70 procent svarade, visade det sig att samtliga svarande ställde djurskyddskrav i sina upphandlingar av livsmedel.
– Det finns en massa förutfattade meningar om att offentliga upphandlare inte bryr sig om djurvälfärd, inte är insatta i frågan eller bara köper in billig mat från andra länder. Det stämmer inte!
Emelie Hansson lyfte ett exempel med den svenska osten. Inom offentligt inköp består 50 procent av svensk ost.
– En mycket hög siffra jämfört med dagligvaruhandeln, där den ligger på runt 25 procent. Man köper alltså dubbelt så mycket svenskt inom den offentliga upphandlingen, och det är ju endast tack vare att man kan ställa krav på just betekrav för korna.
De har försökt hitta andra djurvälfärdskrav som upphandlarna inom offentlig verksamhet skulle kunna ställa för att kunna gynna svenska livsmedel om beteskravet försvinner.
– Men det finns inte någon som tydligt pekar på att det finns något annat krav, utan beteskravet är det som tydligt sorterar fram de svenska produkterna, sa Emelie Hansson.
Gunnela Ståhle påpekade att det finns flera andra marknadsmisslyckanden inom exempelvis miljöområdet.
– Men djur är ju djur. Det gör det speciellt känsligt, tycker jag. Det är ju därför också som EU-kommissionen bestämde sig för att svara upp mot alla EU:s konsumenter som engagerade sig för att införa en tydlig djurskyddslagstiftning. Den lagstiftningen får ju inte vara målstyrd, vilket gör den svår att tillämpa. Men tyvärr finns det flera förslag i utredningen som går åt fel håll när det gäller djurskyddsfrågorna, bland annat genom att införa målstyrda regler. Det är därför vi kommer att underkänna utredningen, inte minst för att den går emot sitt eget direktiv, som var ett bibehållet starkt djurskydd.
Text Katarina Hörlin
Foto iStock
Se hela webbinariet här
Läs mer om utredningen
