Jordbruksverkets förslag på nya regler för hållande av sällskapsdjur väcker debatt

Jordbruksverket föreslår förändrade regler för flera djur som hålls som sällskap och i hobbysyfte.
– Förslaget till nya regler innebär i flera fall skärpta krav när det gäller bland annat utrymme, inredning och att djur som naturligt lever med artfränder ska få göra det även när de hålls för sällskap och hobby, säger Kajsa Sefastsson, djurskyddshandläggare på Jordbruksverket.

SJVFS 2019:15, saknummer L80. Så heter förskriften som styr vilka regler som gäller för att hålla djur som sällskap och i hobbysyfte. Här finns detaljerade bestämmelser för hur de ska hållas. I dagarna lämnade Jordbruksverket förslag på förändrade regler för fåglar (som tamhöns, brevduvor, påfåglar, vaktlar, papegojor och finkar), däggdjur, (som tamillrar, kaniner, marsvin, råttor, hamstrar och minigrisar), reptiler (som ormar, ödlor och sköldpaddor) och groddjur (som salamandrar, paddor och grodor), samt benfiskar (som guldfiskar och ciklider).

Några av de största förändringarna är att fler djurarter föreslås hållas tillsammans med artfränder, de ska ha större utrymme och vissa djur som inte är lämpliga att hålla som sällskapsdjur, som krokodiler och flygpungekorrar, kommer inte längre att tillåtas som sällskapsdjur.
– I dag har vi större kunskap om djurens behov än när dagens regler togs fram och för att främja djurvälfärden på det sätt som djurskyddslagen kräver ser vi att reglerna behöver göras om, förklarar Kajsa Sefastsson. 

Bakom regeländringarna ligger djurskyddslagens 2 kap §2 som slår fast att djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö på ett sådant sätt att deras välfärd främjas och att de kan utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande, alltså naturligt beteende, och att beteendestörningar förebyggs.

Utöver denna grundläggande paragraf i djurskyddslagen har Jordbruksverket tagit del av Sveriges lantbruksuniversitets, SLU:s, vetenskapliga råd för djurskydds sammanställning av aktuell vetenskaplig forskning om vad olika djurslag behöver för att må bra. Därefter har Jordbruksverket tillsammans med externa experter bedömt hur stora utrymmen och vilka resurser de olika djurslagen behöver. Grunden är att alla djur som hålls för sällskap och hobbyverksamhet ska kunna garanteras en god välfärd.

– Vi har bland annat tagit hänsyn till vilka behov och krav den aktuella arten har på levnadsmiljö, social sammansättning och föda, men även rörelsebehov och möjlighet att få vård eller avlivas med en godkänd metod. Vi bedömer att de arter som föreslås förbjudas är arter vars naturliga beteenden och behov gör dem svåra att hålla utifrån de krav som djurskyddslagen ställer. Den som i dag har ett djur som förbjuds hållas som sällskapsdjur kommer dock att få behålla den individen djurets liv ut, säger Karin Lundborg, djurskyddshandläggare på Jordbruksverket, i ett pressmeddelande.

Förslagen, som är tänkta att träda i kraft 2026, ska nu gå ut på remiss. Till den 9 april har direkt berörda näringar, organisationer, ideella föreningar, myndigheter och privatpersoner möjlighet att lämna synpunkter på förslaget.

Redan har starka synpunkter riktats mot förslaget. Reglerna hotar djurvälfärden och djurägande i Sverige, anser Zoorf, Zoobranschens riksförbund i ett pressmeddelande, där de bland annat skriver att ”regler ska vara realistiska och möjliga att leva upp till, det ska vara lätt att göra rätt” och att ”God djurvälfärd kan uppnås genom väldigt många andra parametrar än att mäta en viss yta där djuren hålls”. De har också varnat för att hålla djur blir en klassfråga, eftersom alla, enligt dem, inte kommer att ha råd eller plats att hålla sällskapsdjur. En hönsägare har startat en namninsamling mot förslaget eftersom hon ser att det blir väldigt svårt för en hobbyhönshållare att hålla hönorna på de stora ytor som krävs.

Djurskyddet Sverige, som ingått i samrådsgruppen kring de nya föreskrifterna, välkomnar Jordbruksverkets förslag.
– Vårt ställningstagande är att endast djur som kan ha en god välfärd i fångenskap ska få hållas av människan. Därför har vi under hela arbetet påpekat att föreskrifterna måste baseras på forskning och kunskap om djurens behov, både fysiska och psykiska. Jordbruksverket har sett över forskningen gällande dessa djur och gjort moderna föreskrifter. Till exempel förbjuds hamsterhjul och aktiveringsbollar, djuren ska äntligen få större ytor och alla djur ska ha möjlighet att bete sig naturligt, i enlighet med djurskyddslagen. För otroligt många djur kommer de nya föreskrifterna att förbättra välfärden, säger Anna Lundvall, sakkunnig hos Djurskyddet Sverige.

Utrymmet som djuren ska hållas på ska bli betydligt större än dagens miniminivåer. För kaniner, som enligt det nya förslaget alltid ska hållas med en artfrände, blir det nya minimiutrymmet tio kvadratmeter och när de hålls med en artfrände, vilket alltså också föreslås bli ett nytt krav, kan tre kaniner hållas på tio kvadratmeter.
– Det är tragiskt att det är så accepterat med burhållning att folk blir upprörda och förvånade av att djur behöver viss yta för att kunna må bra. De utrymmeskrav som finns nu är så pass små att det behövs rejäla höjningar och att det verkar bli en chock för vissa av djurhållarna visar ju snarare att det verkligen är på tiden att höja kraven, utifrån de kunskaper som finns om djurens och deras behov, säger Anna Lundvall.

Kritik har också lyfts mot att exempelvis hönorna inom äggvärpningsindustrin har betydligt mindre utrymmeskrav och att det slår fel när hönsen inom hobbyverksamheten som redan får gå ute och picka nu krävs på ännu större ytor att röra sig på. Djurskyddet Sverige vill att alla djur, oavsett vem som håller dem, ska kunna utöva naturligt beteende.
– Hela vår grundidé är att människan endast har rätt att hålla djur om en god djurvälfärd kan garanteras. För att alla djurägare ska kunna tillgodose djurvälfärden krävs kompetens om djurens fysiologiska och etologiska behov. Därför behöver det ställas höga krav på alla djurägare. Det gäller även för djuren som hålls inom livsmedelsproduktionen. Att hönorna där har för små utrymmen är helt fel, de borde också omfattas av samma krav som det nu föreslås för hönorna som hålls för hobbyverksamhet, säger Åsa Hagelstedt, generalsekreterare Djurskyddet Sverige.

En fråga som aktualiserats är hur Jordbruksverket ser på djur som hålls för självhushållning och beredskap. Vilka regler ska gälla för dem? Jordbruksverket har svarat att den aspekten ska de undersöka vidare och ta med sig i arbetet med föreskrifterna: ”Syftet med förslaget på nya regler är att reglera djurhållningen för djur som hålls som sällskap och hobby, om de fyller ett annat syfte, som självhushållning och beredskap, är det inte säkert att det faller under begreppet sällskap och hobby.”

Djurskyddet Sverige, som i stort välkomnar ändringarna, tycker ändå att det är synd att Jordbruksverket inte beslutar om en Positiv lista, alltså en vetenskapligt framtagen lista över vilka djur som får hållas som sällskap.
– Det finns i dag kunskap om vilka djur som inte kan hållas i fångenskap och samtidigt ha en god välfärd. Även om det är bra att vissa djur inte längre får hållas enligt dagens L80-föreskrifter, utan ska hållas enligt måttbestämmelserna i djurparksföreskrifterna, hade vi hellre sett ett förbud att hålla dessa djur. Vårt arbete för en Positiv lista fortsätter, säger Anna Lundvall, sakkunnig hos Djurskyddet, som inte heller anser att det är rimligt att djur under en period av 90 dagar ska få hållas i mindre utrymmen i zoobutiker.
– Jordbruksverket har tittat på statistik från djurskyddskontroller utförda i zoobutiker och det har förekommit brister gällande djurens förvaringsutrymmen och personalens kompetens.

Hundar, katter och hästar berörs inte av förslagen.

Text Katarina Hörlin
Foto Annelie Rudnert, iStock & Karlijn Prot/Unsplash

Så resonerar Jordbruksverket

Därför föreslås att utfodring med levande insekter förbjuds

Att utfodra groddjur och reptiler med levande insekter eller levande ryggradsdjur föreslås att förbjudas av hänsyn till välfärden för insekterna och ryggradsdjuren.
Såhär resonerade Jordbruksverket i sin konsekvensutredning:
”Att ryggradsdjur känner smärta och därför omfattas av djurskyddslagen är allmänt accepterat. När det gäller insekter bad vi det vetenskapliga rådet för djurskydd vid SLU att yttra sig om leddjurs förmåga att känna smärta. Av yttrandet – som publicerades 2023 framgår att det finns betydande bevis för att flertalet grupper av insekter har förmågan att uppleva smärta och därmed fysiskt lidande. Rådets rekommendation i yttrandet är vidare att leddjur ska betraktas som kännande varelser och att försiktighetsprincipen bör råda för djurarter och utvecklingsstadier hos leddjur där forskning eller tillräcklig evidens som styrker deras förmåga att uppleva smärta och lidande saknas. Att använda insekter som levande foderdjur bedömer vi därför inte förenligt med djurskyddslagens grundläggande krav på att främja djurens välfärd och skydda dem mot onödigt lidande. Då förbudet rör utfodring innebär det att man som djurhållare exempelvis inte får ge eller släppa in levande ryggradsdjur eller insekter till sina djur för utfodring. Detta innebär omvänt att eventuella levande insekter eller ryggradsdjur som djuren hittar själva och intar när de exempelvis är utomhus, utan djurhållarens involvering, inte omfattas.”

Här kan SLU:s vetenskapliga råd för djurskydds yttrande läsas: Leddjurs förmåga att känna smärta

Om kaninernas utrymme
Hur ska en person som bor i en etta på 15 kvadratmeter ens kunna ha mer än en kanin om en kanin ska ha ett utrymme på 10 kvadratmeter? Jordbruksverket svarar att ”på 15 kvadratmeter får du ha 5 kaniner enligt förslaget. Du kan inte hålla en kanin på mindre än 10 kvadratmeter, men på den ytan får du ha 3 kaniner, varje kanin ska ha minst 3 kvadratmeter”.

Fler vanliga frågor och svar finns här på Jordbruksverkets hemsida: https://jordbruksverket.se/djur/forslag-till-nya-regler-for-sallskapsdjur#fragorochsvar

Ta del av hela Jordbruksverkets förslag på ändringar i föreskriften SJVFS 2019:15 Saknummer L80 här: Nya förslaget

Tillägg 24 mars:

Förslaget drogs tillbaka

Några dagar efter att förslaget presenterats drog Jordbruksverket tillbaka det den 20 mars för att ”göra ett omtag”.
– Syftet med remissen var just att få in synpunkter brett. Men reaktionerna blev mycket större än vi förväntade oss, och förslaget har också skapat oro och ilska. Det ger inga bra förutsättningar att komma vidare. Vi drar därför tillbaka förslaget för att skapa bättre förutsättningar. I det fortsatta arbetet kommer vi att ta med de synpunkter vi hittills fått, men också ha fler dialoger och samråd, säger Christina Nordin, Jordbruksverkets generaldirektör, i ett pressmeddelande.