I veckan var det deadline för remissinstanserna att skicka in sina synpunkter på betänkandet Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd (SOU 2024:56) till regeringen. Flera är skarpt kritiska mot förslaget att korna som används inom mjölkproduktionen och står i lösdriftsstall inte längre ska ha lagstadgad rätt att gå ut på bete.
Djurskyddet Sverige formulerar i sitt 44-sidiga remissvar en svidande kritik mot utredningen. De anser att den har ”så pass stora brister i sin utgångspunkt, metodik och slutsatser att den inte borde ha skickats ut på remiss i det skick den föreligger. Det förekommer direkta felaktigheter i avsnitt som ska stå för bakgrundsfakta till förslagen som läggs fram och på många ställen är referenserna obefintliga eller otydliga”.
Vad gäller utredningens mest brännande punkt, förslaget att:
• Mjölkkor (lakterande och icke lakterande) i lösdrift undantas från beteskravet i djurskyddsförordningen
är Djurskyddet Sveriges hållning glasklar, de avstyrker förslaget.
”Utredaren har med ett anmärkningsvärt bristfälligt vetenskapligt underlag dragit slutsatsen att `konsekvenserna av att inte få tillgång till bete kommer troligen vara stärkt djurvälfärd för kor i lösdrifter med mindre lämpade beten och opåverkad djurvälfärd i andra lösdrifter´. Detta är, liksom flertalet andra slutsatser i betänkandet en slutsats som över huvud taget inte underbyggs med vetenskapliga fakta.”, konstaterar Djurskyddet Sverige.
Även Sveriges konsumenter, Vi konsumenter, Djurens Rätt, Svenska Djurskyddsföreningen, World Animal Protection och Sveriges veterinärförbund avstyrker, likaså Förbundet för svensk fäbokultur och utmarksbruk, KRAV, och Gård & Djurhälsan.
Samma ställningstagande landar även Linnéuniversitetet och Linköpings universitet i. Det senare med motiveringen att utredningen inte har följt sina direktiv, som uttryckligen anger att den ska ”undersöka möjliga åtgärder… för att med bibehållna högt ställda djurhållningskrav stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion samt undersöka möjliga åtgärder för att stärka djurskyddet inom EU och globalt”.
Linköpings universitet skriver vidare att ”utredningen lämnar två konkreta förslag till ändringar i djurskyddsförordningen, varav åtminstone ett står i strid med utredningens direktiv. Förslaget att ta bort kravet på bete sommartid för mjölkkor riskerar att väsentligt försämra svenskt djurskydd.”
Samma linje är SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, inne på i sitt remissvar. ”Förslaget baseras på ett delvis otillräckligt underlag, delvis går förslaget emot den tillgängliga vetenskapliga litteraturen och analyserna baseras på flera ogrundade antaganden”.
Det riskerar att ”leda till negativa effekter på de svenska mjölkproducenternas lönsamhet och konkurrenskraft och leder till försämrat djurskydd. Underlaget visar inte att de förväntade kostnadsminskningarna för svenska mjölkproducenter som förslaget tar utgångspunkt i överstiger de kostnadsökningar (t.ex. relaterat till djurhälsa och produktionsminskning) och intäktsminskningar som kan förväntas”, skriver SLU, som understryker att det är viktigt att vara tydlig med de ekonomiska osäkerheter och risker som förslaget är relaterat till.
”Gällande effekter som förslaget om undantag från beteskravet skulle ha på djurskyddet så råder det stor inkonsekvens i utredarens argumentation och underlaget visar inte att förslaget skulle innebära ett bibehållet djurskydd (vilket ingår i utredningsdirektivets villkor). Det finns inget vetenskapligt stöd för att man vid ett borttagande av beteskravet skulle bibehålla djurvälfärden utan negativa konsekvenser.”, slår SLU fast.
Av de 21 länsstyrelserna tillstyrker endast en, Länsstyrelsen Västra Götaland, oreserverat förslaget att dra in betesrätten för mjölkkor i lösdriftsstall. ”Med bra management i besättningarna bedömer Länsstyrelsen att djurvälfärden för dessa kor inte påverkas negativt” motiverar denna länsstyrelse, medan de sex länsstyrelserna i Kalmar, Norrbotten, Skåne, Uppsala, Västmanland och på Gotland tillstyrker med reservationer, som att om beteskravet avskaffas måste krav ställas på lösdrifternas utformning och miljö.
Länsstyrelsen i Norrbotten förklarar sitt ställningstagande såhär:
”Förslaget grundar sig på antagandet att svenska lösdrifter över lag är av hög kvalitet. Erfarenheten är dock att det är stor variation. Förslaget innebär att lösdrifter av sämre kvalitet kan dra fördel av att beteskravet försvinner, med sämre djurvälfärd som följd. Tas beteskravet bort bör kraven på lösdrifter stärkas.”
Länsstyrelsen Stockholm anser att det är för tidigt att genomföra denna förändring ur djurskyddsperspektiv, eftersom konsekvenserna ”ännu inte är tillräckligt underbyggda och att utredningen i detta skede inte ger tillräckligt med underlag för att säkerställa ett gott djurskydd. Det framgår vid upprepade tillfällen i utredningen att det inte med säkerhet går att avgöra vilken påverkan betesdriften har på djurskyddet och djurhälsan och att forskning saknas generellt och under svenska förhållanden.”
Länsstyrelserna i Dalarna, Halland, Jönköping, Västerbotten, Västernorrland och Östergötland avstyrker oreserverat.
”Det kan befaras att djurskyddet försämras och konkurrensfördelarna är tveksamma”, skriver Länsstyrelsen Västerbotten, som visserligen delar utredningens bedömning att det krävs åtgärder för att öka lönsamheten i svensk mjölkproduktion, men anser att konsekvensutredningen av författningsförslaget är undermålig.
Länsstyrelserna i Gävleborg, Kronoberg och Örebro för resonemang i sina remissvar där de väger fördelar mot nackdelar men kommer inte fram till några egna klara ställningstaganden. Länsstyrelserna i Jämtland och Värmland vill se en vidare utredning av förslagets konsekvenser. Slutligen har länsstyrelserna i Blekinge och Södermanland valt att avstå från att svara.
Bland de remissinstanser som stödjer förslaget att dra in det lagstadgade beteskrav för kor inom mjölkproduktionen finns Sveriges Mjölkbönder och Falköpings mejeri. Båda vill även att beteskravet inte bara dras in för mjölkkorna, utan för ännu fler nötkreatur.
”Att bara mjölkkor ska undantas räcker inte. Nötkreatur som är strax över 6 månader är inte utvecklade till att leva på enbart gräs och tappar oerhört mycket i tillväxt på omställningen till enbart bete. Insemineringsåldern ökar. Detta kostar pengar. Parasiter och insekter är ett problem som betet medför för de flesta. Inte minst rekryteringsdjuren till mjölkproduktion. För att få en effektiv mjölkproduktion måste vi få fram kvigor med en god produktionsförmåga. Produktionsförmågan försämras i många fall av parasit och insektstrycket på bete i kombination med de omställningar som blir vid utsläppet och installningen av djuren.”, skriver Sveriges Mjölkbönder i sitt remissvar. Falköpings mejeri, som poängterar vikten av att förändringarna sker skyndsamt, vill också de se att undantaget från beteskravet även innefattar ungdjur i lösdrift.
Svensk Mjölk är mycket positiva till förslaget att undanta mjölkkor i lösdrift från beteskravet. LRF bedömer att samtliga förslag i betänkandet, på olika sätt, har en positiv inverkan på svensk animalieproduktion och instämmer i utredarens motiveringar till förslagen. Växa Sverige instämmer med utredaren i att ta bort reglerna som detaljreglerar när korna ska vistas ute minskar regelkrångel och administration för den enskilde bonden.
Nästa steg i processen blir att regeringen går igenom samtliga remissvar innan den lämnar sitt slutliga förslag på en ny lagstiftning. Ett förslag som det är upp till riksdagen att rösta om.
Text Katarina Hörlin
Foto iStock
Tillägg: Artikeln har uppdaterats 9 april kl 09.10 med Länsstyrelsen Stockholms remissvar.
Fler röster från remissvaren
Linnéuniversitet (LNU) motsätter sig förslaget att ”undanta mjölkkor som hålls i lösdrift från beteskravet i 2 kap. 3 § djurskyddsförordningen av följande skäl:
1. Förslaget strider mot djurskyddslagens ändamålsbestämmelser om god djurmiljö och naturligt beteende, 2. betande mjölkkors positiva inverkan på den biologiska mångfalden riskerar att minska eller upphöra, och 3. allmänhetens insyn och förtroende för näringen och dess produkter riskerar att minska eller upphöra.”
KSLA:s, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademins, uppfattning är ”att utredningen inte i tillräcklig utsträckning arbetat igenom och belyst olika sätt att hantera djurskyddskrav. Utifrån utredningen framstår kraven som konflikterande. KSLA:s bedömning är att olika vägar att förena dessa krav bör genomarbetas mer ingående. En samlad bedömning ger vid handen att frågan avseende beteslagstiftningen i grunden utgör en avvägning mellan å ena sidan tillväxtmöjligheter och kostnadseffektivitet och å andra sidan konsumentförtroende och djurvälfärd.”
Axfood vill se ett bibehållet beteskrav och föreslår att lantbrukare som förlänger betestiden på frivillig basis, utöver vad reglerna kräver, ska ges ”en avsevärd ersättning”.
Djurskyddet Sverige finner det ”anmärkningsvärt att utredningen drar motsatta slutsatser jämfört med den rapport som EFSA publicerat om mjölkkors välfärd. EFSA:s uppgift är att ge vetenskapligt baserade råd till EU:s lagstiftare.
Några av Europas främsta experter inom djurvälfärd har efter en oberoende och noggrann utvärdering av ett brett vetenskapligt underlag dragit de tydliga slutsatserna att kor ska ha tillgång till ett välskött bete, och att gårdar där korna får beta mindre än två månader per år är en riskfaktor för dålig djurvälfärd. Det senare har man valt att inte ta upp i betänkandet. Även Jordbruksverket har, vilket utredaren också nämner, konstaterat betets positiva effekter på kors hälsa och möjligheter till naturligt beteende. Trots att utredaren konstaterar just dessa slutsatser, så görs valet att bortse från dem då de starkaste argumenten för beteskravet är just naturligt beteende. Något som alltså är lagstadgat i Sverige och en del av djurvälfärdsbegreppet och lika viktig som till exempel hälsa.
I flera studier och granskade översiktsartiklar har man konstaterat att bete bidrar positivt till kornas välfärd. Kor verkar vara lika motiverade att komma ut på bete som att nå foder, speciellt motiverade är de under kvällarna. Förutom att kunna utföra det så viktiga betesbeteendet så ger miljön på bete ett underlag som gör att de kan ligga i mer naturliga positioner och bekvämt samt att de självmant väljer att tillbringa majoriteten av tiden de ligger ner ute på bete snarare än inomhus. Det verkar även som att korna rör sig mer på bete, vilket kan bero på att de rör sig sakta framåt när de betar och att de har mer plats. Andra har visat att de verkar föredra att vistas utomhus och att de uppvisar mindre agonistiska beteenden på bete och mer positiva interaktioner.
Bete ger också flera positiva effekter på en annan del av djurvälfärden, nämligen djurhälsan. EFSA:s slutsats är att bete ger potential för bra klövhälsa och rörelse, bra juverhälsa, bra fertilitet och bra hudstatus. De menar även att tillfällig tillgång till bete är associerat med en lägre prevalens av hudskador jämfört med inhysningssystem där djuren aldrig får gå på bete. Andra31 har konstaterat att kor på bete har mindre hälta, klövsjukdomar, hasskador, mastit och dödlighet. Utredaren menar att djurvälfärden i lösdrift är god och att lösdrift ger god möjlighet till naturligt beteende. Vi menar tvärtemot att möjligheten till naturligt beteende på en lösdrift inte går att jämföra med möjligheterna på bete”, skriver Djurskyddet Sverige.
Jordbruksverket betonar i sitt remissvar att ta bort beteskravet skulle innebära en försämring av djurskyddet för mjölkkor. Det behöver utredas om djurskyddslagen (2018:1192) behöver ändras och om ett borttagande av kravet på bete skulle vara förenligt med 2 kap. 2 § djurskyddslagen, där det bland annat framgår att djuren ska kunna utföra sina naturliga beteenden. I förarbetena till djurskyddslagen anges att det som avses med naturligt beteende är bland annat att kor ska få beta och att detta är mycket viktigt för både uppbundna mjölkkor och för mjölkkor i lösdrift . Om riksdagen och regeringen har för avsikt att förändra betesreglerna föreslår Jordbruksverket att det utreds hur kompensatoriska åtgärder kan genomföras för att kompensera mjölkkons välfärd på andra sätt. Det saknas idag underlag för detta. Att ta bort beteskravet kan som nämnts underlätta för företag, men det finns också fakta som pekar på försämrad djurvälfärd. Det är ytterst en politisk fråga att göra den målavvägningen.
Jordbruksverket vill peka på några fakta och perspektiv inför regeringens ställningstagande. För att kor ska ha en god välfärd är det viktigt att beta. Betet gör det också möjligt för kon att gå fritt, enkelt byta position och ligga ner och vila bekvämt. EFSA har granskat tillgänglig forskning 2023 där slutsatsen är att de rekommenderar att mjölkkor ska ha tillgång till bete. Flertalet studier visar att bete har positiva effekter på djurens välfärd och hälsa. ( – – – )
Ta del av samtliga svar i fullängd på regeringens hemsida: Remissvar till betänkandet Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd (SOU 2024:56)
