Länsstyrelsernas djurskyddskontroller av djuren som hålls inom lantbruket minskade förra året. Samtidigt har antalet anmälningar av misstänkta djurskyddsbrister aldrig varit så högt. Det visar Djurskyddsrapporten 2024.
Varje år redovisar Jordbruksverket länsstyrelsernas djurskyddsarbete i en rapport. I dag presenterades uppgifterna för 2024.
Antalet planerade fysiska kontroller av landets djur som hålls inom lantbruket minskade. Målet är att tio procent av samtliga anläggningar med höns, grisar och nötkreatur ska kontrolleras varje år i planerade rutinkontroller (som tidigare kallades normalkontroller), men 2024 kontrollerades endast 5,4 procent. Det är ännu färre än 2023 då kontrollerna inte heller nådde upp till målet utan låg på 6,3 procent.
Enligt Jordbruksverket finns ingen entydig förklaring till de minskade kontrollerna av djuren inom lantbruket, men i ett pressmeddelande lyfter de fram att det kan ha ett samband med att klagomålsärendena, det som tidigare kallades anmälningsärenden, ökat. 15 215 anmälningar inkom till landets länsstyrelser i fjol från personer som misstänkte att djur for illa.
– Statistiken visar en ökning av antalet beslut om omhändertaganden som länsstyrelserna har gjort, och cirka 80 procent av de omedelbara omhändertagandena gäller hundar och katter. Många gånger är detta ärenden som är resurskrävande och därmed kan det påverka länsstyrelsernas kapacitet att utföra planerade kontroller, säger Elin Svedberg, djurskyddshandläggare, i ett pressuttalande.
En av de vanligaste bristerna i anmälningsärendena var, enligt Jordbruksverket, att sjuka eller skadade hundar och katter inte fått den veterinärvård de behöver.
– Det är ju väldigt allvarligt och helt klart en effekt av de höga veterinärkostnaderna. Rapporten visar att både politikerna och alla aktörer inom djursjukvård och försäkringar måste göra allt för att få ner priserna, säger Åsa Hagelstedt, Djurskyddet Sveriges generalsekreterare.
Av rapporten framgår också att länsstyrelserna utförde fler rutinkontroller än fysiska klagomålskontroller. De vanligaste bristerna hos de 5,4 procent av anläggningarna med lantbruksdjur som kontrollerades handlade om hygien. En tredjedel av kontrollerna hos djurhållare med nötkreatur visade brister med smutsiga nötkreatur. En fjärdedel av kontrollerna hos nötkreaturs- och grishållare visade brister med orena liggytor.
För hästarna är brister som rör inredningen vanliga. Vid nästan hälften av kontrollerna upptäcktes brister i inredning som kan utgöra skaderisker för hästarna, skriver Jordbruksverket.
Bedrövligt att myndigheterna inte hinner med rutinkontrollerna, kommenterar Anna Lundvall, sakkunnig hos Djurskyddet Sverige.
– Det visar tydligt att länsstyrelserna inte har de resurser som krävs. Om det kommer in många klagomål, som tidigare kallades anmälningar, så tyder det på att allmänheten är uppmärksam på djur som far illa och det visar i sig att djurskyddsarbetet är viktigt. Hade allmänheten haft insyn i exempelvis gris- och fjäderfästallar hade det säkerligen kommit in mycket anmälningar även gällande dessa djur, säger Anna Lundvall, sakkunnig hos Djurskyddet Sverige.
Även Livsmedelsverket lyfter i ett pressmeddelande om den revision av totalt 16 länsstyrelser, varav 9 var uppföljningar, som gjordes 2024 också fram att personalbrist ledde till att alla kontroller inte kunde utföras, trots att många länsstyrelser hade en god planering och hög kompetens.
– Det är bekymmersamt att flera länsstyrelser har brist på personal för kontroller i livsmedelskedjan. En risk är att kontrollverksamheten då baseras på de tillgängliga resurser länsstyrelsen har och inte på det faktiska kontrollbehovet, säger Sophia Leijonwirth, enhetschef på Jordbruksverkets djurkontrollenhet, i ett uttalande.
Text Katarina Hörlin
Foto iStock
Fler fakta om djurskyddskontrollerna 2024
Totalt genomförde länsstyrelserna 7 840 fysiska kontroller under 2024. Det är 500 färre än de 8 333 kontroller som utfördes 2023.
15 215 anmälningar (som Jordbruksverket nu kallar klagomål) kom in till länsstyrelserna under 2024 där allmänheten rapporterade att de sett djur som de oroade sig för for illa. Enligt Jordbruksverket är detta det högsta antalet någonsin. 27 procent av klagomålskontrollerna var utan brister.
Kravet i EU:s försöksdjursdirektiv att en tredjedel av anläggningarna med tillstånd för försöksdjursverksamhet årligen ska kontrolleras uppfylldes inte under 2024. 21 procent av dessa anläggningar kontrollerades.
– Det är mycket viktigt att uppnå kravet, främst för djurens skull men även för att allmänheten ska kunna ha förtroende för att verksamheter med försöksdjur följer de regler som finns, säger Helena Elofsson, djurskyddschef hos Jordbruksverket, i en kommentar.
Totalt fattade länsstyrelserna 3 417 beslut, varav 564 åtalsanmälningar under 2024. Också det en ökning från tidigare år med cirka 200 fler åtalsanmälningar. 269 beslut om djurförbud togs under 2024, en minskning jämfört med två år tillbaka.
Under 2024 hanterades 680 förprövningsärenden och 543 besiktningar av förprövade stallar.
Länsstyrelsernas samtliga arbetsinsatser, olika former av bland annat kontroller och beslut relaterade till djurskydd, uppgick till totalt 23 244 stycken under 2024. En ökning från 2022 då antalet arbetsinsatser var 22 739, men en minskning jämfört med 2023.
Källa: Nationell Djurskyddsrapport 2024
