TEMA: DJURSKYDDET I EU. Den redan försenade översynen av EU:s djurskyddslagstiftning är nu lovad att komma 2026. Varför går det så trögt att höja djurskyddet?
Under förra mandatperioden såg läget lovande ut för EU:s lantbruksdjur. Åsa Hagelstedt, generalsekreterare för Djurskyddet Sverige, säger:
– Den inleddes mycket positivt med besked från EU-kommissionen om att man skulle lägga fram förslag på ny djurskyddslagstiftning på flera områden. Man svarade också på våra medborgarinitiativ, framför allt End The Cage Age, och sa att ”vi har lyssnat, förslag kommer”. Sen möttes kommissionen av vad vi uppfattar som mycket kritik från lantbruksorganisationer inom EU och det lilla förslag som kom fram av det utlovade blev ett urvattnat transportförslag.
Sedan Sverige gick med i EU 1995 har EU:s djurskyddslagstiftning främst rört djuren i lantbruket och försöksdjur. Under dessa 30 år har flera svenska EU-parlamentariker tillsammans med en handfull andra medlemsstater försökt driva på för en striktare djurskyddslagstiftning och bättre kontroll och regel-efterlevnad. Det skriver forskarna Lotta Berg och Frida Lundmark Hedman vid SLU i en nyligen publicerad genomgång av hur EU påverkat svensk djurvälfärd.
Ett framsteg som brukar lyftas fram är att det inte längre är tillåtet i EU att rutinmässigt kupera grisars svansar. Fast fortfarande kuperas svansarna på de flesta grisar i EU.
Hur kan det vara så trögt att få igenom förbättringar i regelverken och när de väl införs så följs de inte? Vi frågar Jordbruksverkets djurskyddschef Helena Elofsson, som länge arbetat med att förbereda för nya djurskyddsregler från kommissionen.
– Ett problem är att det skrivs in undantag i reglerna. De kan verka ganska rimliga att skriva in, men sedan används undantagen på ett orimligt sätt, i vissa fall så att nästan alla använder undantaget. Som vid svanskupering av grisar, ett direktiv som nästan bara Sverige följer. Meningen var inte att 95 procent av alla grisar skulle undantas, säger hon.
Nyligen gjorde EU-kommissionen en ”Fitness-check” av djurskyddslagstiftningen i unionen. Den visar att vagt formulerade regler är ett stort problem.
– De är svåra att förstå och svåra att följa, säger Helena Elofsson, som instämmer i EU-kommissionens varning för otydliga regelverk.
– Samtidigt har vi här i Sverige Elisabeth Nilssons regeringsutredning om stärkt konkurrenskraft som anser att reglerna borde vara mer flexibla och målstyrda. Mer fluffiga. Det går helt emot vad kommissionen kommit fram till. Nu pågår diskussioner om hur reglerna borde se ut på olika håll, men klart är att en viss tydlighet behövs, annars blir det både dåligt för djuren och för bönderna i den bemärkelsen att det blir ojämlika konkurrensförhållanden.
Finns andra stora stötestenar för ett högre djurskydd i EU?
– Just nu finns en oro i många länder kring ekonomin och livsmedelsberedskapen kopplat till kriget i Ukraina. Man är rädd att få ont om livsmedel och att förändringar på djurskyddsområdet kommer att kosta för mycket, säger Helena Elofsson.
Tror du att denna oro kan påverka den försenade översynen av lagstiftningen som djurskyddskommissionären Oliver Varhelyi lovat ska komma 2026?
– Ja, det tror jag. Det kan ju till exempel ge längre övergångstider eller att man inte vågar kräva så stora omställningar som forskningen visar behövs.
Förslagen i översynen arbetas nu fram. Under 2025 ska man föra dialog och under 2026 är det sagt att de ska läggas fram.
– Men vi vet ju inte vad de lägger fram. Är det hela paketet gällande hållande av alla lantbruksdjur? Eller delar man upp det och tar bara vissa bitar? Det har vi inte fått någon information om.
En rapport från i våras av EU-kommissionens PigStunprojekt visar att det finns alternativ till den plågsamma koldioxidbedövningen. Kan ett förslag om förbud mot koldioxidbedövning av grisar vara med i översynen?
– Ja, det kan det. Det har ju diskuterats ett förbud mot koldioxid tidigare och att man skulle sätta upp en viss utfasningstid, exempelvis tio år, så det finns tid att ställa om. PigStun är ju lovande och det kommer att diskuteras, men vi har inte haft något möte om detta än, så jag vet inte hur de andra medlemsstaterna reagerat på det. Därför är det svårt just nu att bedöma om det är framkomligt. Vi ser ju att det är intressant och det man skulle behöva titta på är hur skulle den alternativa bedövningen fungera i en större skala och i olika länder.
Alla länder vill inte samma sak när det kommer till djurskydd.
– Även om vissa länder generellt har ett djurskyddstänk så värnar de sin handel och export högre. En del frågor, som omställning av stall, kan vara lättare att få igenom. Medan sådana som påverkar hela systemet, och inverkar på handeln och exporten, blir svåra. Det är komplicerat. Man måste ju få en majoritet för förslagen i rådet för att de ska gå igenom. En aktuell fråga som berör hela systemet är djurtransporterna. Därför är den svår att driva, säger Helena Elofsson.
Text Katarina Hörlin
Foto iStock & Jordbruksverket
Artikeln är en av flera som belyser och granskar EU:s djurskyddspolitik. De ingick i temanumret av Tidningen Djurskyddet, nr 2, 2025.
