”EU-kommissionen måste ta strid för att ersätta djurförsöken”

TEMA EU:S DJURSKYDD. 2026 ska EU publicera sin färdplan för utfasning av djurförsök. Lovande, men vilka utmaningar står utfasningen för? Läs Karin Gabrielsson Mortons, en av landets mest insatta i att främja djurförsöksfri forskning reflektioner här.

2026 ska EU publicera sin färd­plan för utfasning av djurförsök. Redan visar den senaste rapporten från EU:s referenslaboratorium för alternativ till djurförsök, EUR ECVAM, att EU och Norge minskade användningen av försöksdjur med fem procent 2018–2022.

– Fast det är knepigt att jämföra statistiken, eftersom många saker spelar in, säger Karin Gabrielsson Morton, som under hela sitt yrkesliv arbetat för att främja djurför­söksfri forskning. I dag är hon bland annat ledamot i den nationella kommittén för skydd av djur som används för vetenskap­liga ändamål och samarbetar med en ame­rikansk stiftelse som ersätter djurförsök.

En sak som spelar in är vilka länder som varit med i EU under den avsedda tiden. Storbritannien, där många djurförsök görs, försvann ur statistiken 2020. Dessutom ingår pandemiåren under tidsperioden.

– I och med att stora delar av Europa var nedstängt minskade även forskningen på djur då, vilket borde ha påverkat 2020 och 2021 åtminstone. Även om verksamheten kom i gång fullt ut 2022 var det nog många djur i försök som påbörjades då som inte avlivades förrän 2023 eller senare och det är ju då djuren hamnar i statistiken.

Samtidigt finns tecken på att djurförsöken minskat och antagligen kommer att minska ytterligare.
– Det är åtminstone signalerna från Sverige, där flera anläggningar minskat sin djurhållningskapacitet, till exempel Lunds universitet, och andra har helt lagt ner sina djurhus, som SVA, RISE i Södertälje, Scan­tox i Stockholm. Men det är osäkert om djurförsöken i stället kommer att fortsätta på annat håll. Intressant blir också att se om den ökade användningen av zebrafisk i djurförsök leder till en nettoökning eller minskning.

– Zebrafiskarna ersätter säkert en hel del försök som annars skulle ha gjorts på möss. Men blir det i stället så att fler djur används, eftersom zebrafisk är billiga och försöken går mycket snabbare så att man gör fler försök och tester då?

Hon tror att avstämningen av de fem åren 2023–2027 kommer att ge svar på många av dessa frågor och även ge tydligare indikationer inför framtiden.
– Då ser vi också mer av hur EU:s och USA:s avvecklingsplan kommer att slå. Är det mest ord på papper, eller kommer det att ske en resurstillförsel för att se till att fler djurförsök faktiskt verkligen kommer att kunna ersättas?

Tillsammans med Sveriges 3R-center har Karin Gabrielsson Morton varit involverad i att ta fram de första utkasten till ett pro­jekt inom European Research Area, ERA, med målet att samordna och intensifiera arbetet med att fasa in nya metoder som ersätter djurförsök inom läkemedelsutveck­ling och i medicinsk forskning.
– Jag är försiktigt positiv till att detta arbete och EU-kommissionens handlings­plan faktiskt leder till att fler djurförsök ersätts. Men det sker inte över en natt. Och det kräver att kommissionen är beredd att själv ta strid för utfasningen av djurförsök i arbetet med uppdateringen av EU:s kemi­kalielagstiftning, REACH, som är på gång.

Medan USA agerar så pratar EU. Det har hon hört sägas om de – åtminstone på pappret – stora initiativ som både EU och USA gör för att fasa ut djurförsök och ersätta dem med nya metoder, som cell­modeller, beräkningsmodeller i dator, olika analysmetoder och AI-hjälp för att organisera och analysera stora mängder data, vilket bland annat läkemedelsindustrin använder för att hitta nya substanser som kan bli till läkemedel.

– USA har tidigare agerat någorlunda kraftfullt för att förverkliga sina uttalan­den. Denna gång är uttalandena kraftfullt till stöd för avveckling av djurförsöken. Men med de neddragningar som gjorts på myndigheter och indragna pengar till uni­versitet kanske det blir svårt att förverkliga visionerna och ambitionerna?

USA:s livsmedels- och säkerhetsmyndig­het FDA har gjort ett uttalande om att de vill byta ut djurförsöken som görs av vissa typer av läkemedel, som nya antikropps­baserade läkemedel. Det finns en färdplan och andra beslut som visar att ett skifte kan vara på gång.
– Men metoderna finns inte fullt ut ännu, och frågan är om de som utvecklar och utvärderar de nya metoderna kommer att få resurser till det?

Förutsättningarna för forskning­en i USA har ändrats radikalt sedan Donald Trump blev president. USA:s hälsovårdsdepartement NIH, som finansierar en stor del av den amerikanska forskningen, har sagt att de ska satsa på djurförsöksfria metoder.
– En lovande tanke, men kommer de att få finansiering till de satsningar som behövs?

I de stora nedskärningarna som redan skett ingår enorma nedskärningar i NIH:s budget, inklusive forskning som syftade till att ta fram nya metoder som ersätter djurförsök.
– Trumpregimen har också dragit ner och hotar att dra ner anslag till universiteten, bland annat till Harvard, vilket påverkar Harvards Wyss-institute, som är pionjärer inom organ-på-chip-teknik.

Massuppsägningarna på olika amerikanska myndigheter väcker även frågor om hur processen för att godkänna nya metoder ska se ut.
– Vilka tjänstemän kommer att bedöma resultaten och avgöra om läkemedel ska få registreras igen – hur många är de och vilken kompetens har de med tanke på hur många högt kvalificerade tjänstemän som fått sparken?

Hur bedömer du läget för utfasningen av djurförsöken i EU?
– I EU dras alla visioner och ambitioner i långbänk, som vanligt. Ändå hoppas jag på kommissionens nya handlingsplan, ”Road map”, för att ersätta djurförsök inom det regulatoriska fältet, det vill säga djurtester som görs för att uppfylla kraven som ställs på produkter som läkemedel, livsmedel, kemikalier och bekämpningsmedel.

Möten har hållits med berörda parter, ett nytt möte hålls i sommar för att diskutera detaljerna i handlingsplanen, som ska vara färdig senast första halvåret 2026.
– Då ska arbetet sättas igång direkt, lovar EU-kommissionen, men skriver samtidigt att handlingsplanen förutsätter en imple­menteringsfas på flera år. Men, planen ska i alla fall innehålla både milstolpar och aktiviteter, och målet är att uppnå ett helt djurförsöksfritt regulatoriskt system för säkerhetsbedömningar.

Vad det innebär i praktiken får vi se, konstaterar hon, men ett gott tecken är att antalet politiska och vetenskapliga möten för att diskutera hur djurförsök ska kunna ersättas har ökat och fortsätter att öka för varje år.

– Nya vetenskapliga framsteg görs allt snabbare och tilltron till djurförsöksfria metoder blir större. Även myndigheter och branschorganisationerna för berörda företag verkar vara lite mer med på banan än tidigare. EU-kommissionen har också, för första gången, tillsatt en ”Change Management Working Group” för att samla information om förändringsarbetet som redan sker på olika aktörers initiativ, förstå specifika problemområden och ta fram strategier.

Foto iStock & Privat