Lamm blir ledsna om man drar dem i öronen. Det står på skylten som barnen på förskolan Juvelen i Tingsryd gjort. Vi for till Småland och besökte två av förskolorna i Mini-Rede-projektet.
I september redovisar forskaren Karin Gunnarsson Dinker, docent i pedagogik vid Stockholms universitet, sin analys av hur barns empati utvecklas. Basen för undersökningen är de tio förskolor i Kronobergs län som under året gjort tolv Mini-Rede-övningar. Projektet finansieras av Djurskyddet Kronoberg och leds av Helena Risinger, verksamhetsledare för Djurskyddet Sveriges värdegrundsmaterial Rede, Respekt Empati Djur Etik.
Elden ryker från den öppna brasan när vi kommer fram till förskolan Bonnagården i Växjö. Barnen bjuder på hembakade bonnakringlor. I hagarna går hästar, getter, får och grisar. I dammen simmar ankor.
– Umgänget med djur är en del av verksamheten, säger förskoleläraren Anette Elmhall, som startade Bonnagården 2008. Den delar mark med en 4H-gård och barnen turas om att mata och sköta djuren.
– Vi har gjort koltrastarnas ungar! De är därinne, säger en flicka och syftar på en av Mini-Rede-övningarna.
– Och en annan fågel besökte oss i natt, Tranan! Den stökade, säger flickan bredvid.
Vårt besök inträffar på Trandagen, den 25 mars. En stor dag i Småland: Starten på våren firas genom att en trana hälsar på i husen under natten. Den lämnar spår efter sig, som barnen ser på morgonen, förklarar barnskötaren Marie Petterson medan vi går mot ladan till kaninerna.
Den sköldpaddsfärgade katten Pussel hoppar upp på en stol inne hos kaninerna.
– Se upp lite med henne, hon kan plötsligt fräsa till, säger Anette Gustavsson, föreståndaren för 4H-gården.
– Pussels syster Z är världens lugnaste och gosigaste.
– Barnen lär sig att djur har olika känslor. Det är som Mini-Rede-övningen där de fick titta på bilder på djur och berätta vad djuret kände. Barnen med djur hemma klarade det direkt, för andra var det lite svårare i början, men de tränade snabbt upp sin förmåga att tolka djur.
Kaninerna Luna, 8 år, och Bubblan, 9 år, rör sig lite långsamt i halmen. De yngre kaninerna Britta, Piff och Puff hoppar fram först till matskålarna.
– Det är både glädje och sorg här. Jag minns den första grisen vi fick ta bort, jag grät så tårarna rann. Då sa ett barn: ”Jag har aldrig sett en vuxen gråta.” ”Men det kan vuxna göra”, sa jag, och då fick de lära sig att det är okej för alla att visa känslor, säger Anette.
– För ett tag sedan gick en av hästarna bort, det tyckte många var jobbigt. Men de vet att till våren föds små lamm. Det är livets gång med djur och det är tillåtet att känna både glädje och sorg.
Katten Z har satt sig i en pojkes knä.
– Alla katter kommer till dig, Theo! Du är en riktig kattperson!
De allra yngsta barnen, 1–2,5 år, är bara hos kaninerna.
– Vi lär dem att man ska vara på ett speciellt sätt med djur: röra sig långsamt, inte springa, prata lågmält och aldrig skrika. Detta är djurens hem.
Minst kontakt har barnen med hästarna, av säkerhetsskäl.
– Hästarna är snälla, men de är ju flyktdjur och kan lätt bli skrämda. Barnen rider ibland med ledare, men de står inte nära och ryktar eller så.
Grisarna kan ibland vara skrämmande för en del av barnen.
– Jag tror att det beror på att vi vet för lite om dem, man ser knappt deras ögon och de bökar runt. Men grisar är väldigt trevliga, sociala, renliga och smarta djur, säger Anette och minns Snövit som älskade att bli kliad på magen.
– De är stora personligheter!
Förskolan Bonnagården har redan hunnit göra alla tolv Mini-Rede-övningarna.
– Barnen är vana vid djur så det är nog därför det flöt på fort. De är medvetna om hur djur fungerar.
Som när en pojke var inne hos grisarna härom veckan och grisen backade. Då stannade han direkt och förstod att grisen behövde mer avstånd, berättar Anette.
– Det här är ju ett av målen med Mini-Rede-övningarna, att få barnen att inse att det man själv gör får en direkt effekt på djurets beteende, säger Helena Risinger, verksamhetsansvarig för Rede.
Koltrastövningen, där barnen byggde bo av pinnar och fåglar av strumpor, gav upphov till flera reflektioner.
– När boet var byggt skulle vi ordna mat. Men barnen frågade varför ska vi människor mata? Fågelpappan flyger ju och hämtar mat medan mammafågeln ruvar! Det är jättebra att övningarna får oss att tänka på hur det är i verkligheten!
Ett stilla duggregn faller över Juvelens förskola i Tingsryd. Uppe på backen står ett gäng barn och vinkar åt lastbilschaufförerna som tutar när de far förbi.
– Det är deras nya hobby! Men nu ska vi visa Mini-Rede-övningen Hunden, säger pedagogen Annica Persson och skrattar.
Alla utom en flicka sätter sig i varsin rockring. De är hundar. Med en halsduk som täcker ögonen tar sig flickan som också är en hund krypande fram mellan ringarna och mot sin matte, som hojtar ”Hit, kom hit hunden”. Barnen säger ”voff” när hon kommer för nära rockringarna och till slut har flickan hittat fram.
– Vem ska nu vara hund?
Allas händer åker upp i luften. Alla vill.
Barnen har blivit mer medvetna om djur sedan de startade Mini-Rede-övningarna.
– Vid matbordet tar de själva upp att man inte ska kasta skräp i havet eftersom djuren kan äta det och dö.
Den första övningen med bilder på djur där de skulle säga vad djuret kände var svårast.
– Det var nog för att barnen inte var riktigt vana då, men nu drar de ofta paralleller mellan sig själv och djur. Ser de en bild på ett djur som ser sorgsen ut kan de säga att djuret saknar nog sin mamma och när jag saknar min mamma blir jag ledsen, berättar pedagogen Maria Lundberg.
Övningen om ensamma farbrorn som blev kompis med en hund tyckte barnen var fin. Klart att man kan vara vän med en hund. Då är man inte ensam längre. När de gjorde övningen om de fem friheterna var de ute en hel dag och byggde bon och stall i sandlådan.
– Det finns så mycket elände när det gäller djur, därför är det så bra att övningarna visar hur man ska vara så att man själv och djuren mår bra. Att fokus är på det positiva, säger Maria och matten i övningen med rockringarna ropar:
– Kom till matte, hunden Ebba!
Medan Ebba navigerar sig fram berättar Maria att barnen börjat leka att de är djur.
– Ett tag var alla hundar!
Nästan alla barnen har djur hemma: höns, katter, grisar. Oscar, 5 år, berättar att hans favoritdjur är get och han har två hundar.
– Jag är alltid snäll mot dem!
Inne på avdelningen hänger tavlan från en av övningarna där barnen tagit upp vad som kan få lamm, katter, kor, hästar och andra djur att bli ledsna. Lamm blir ledsna om man drar i deras öron och om de inte får träffa veterinär när de är sjuka. Kor om de river sig eller inte får vatten. Katter om de rycks i morrhåren och kaniner om de bara får sitta stilla.
– Den här övningen var en process. Först tog de mest upp att djur blir ledsna om de inte får mat eller vatten. Efter ett tag började de tänka mer på vad just en kanin kan bli ledsen av. Som att inte få skutta.
Text Katarina Hörlin
Foto Lina Alriksson
Fotnot: I vinternumret av Tidningen Djurskyddet rapporterar vi om resultaten från empatistudien.
3 RÅD TILL BARN SOM VILL UMGÅS MED DJUR
- Avvakta. Låt alltid djuren komma fram när det är redo.
- Skapa lugn energi. Tala lågmält. Rör dig långsamt.
- Var uppmärksam på djuret. Backar det? Följ inte efter. Ge det utrymme.
Läs mer om REDE
Visionen bakom Djurskyddet Sveriges värdegrundsmaterial REDE är att alla barn i Sverige ska utveckla ett respektfullt synsätt gentemot natur, människor och djur.
Materialet är gratis, det vänder sig dels till förskolebarn 1-6 år, dels till skolbarn upp till årskurs F-5 och kan beställas via REDE:s hemsida:
https://rede.se/ Här finns också gratis boktips för barn upp till 14 år.
