I somras började plötsligt tusentals enheter i Norge ge djur som var ute på bete elstötar, utan att de närmat sig betesgränsen.
– Det visar att systemet inte alls är moget för att godkännas i Sverige, säger Emma Brunberg, sakkunnig hos Djurskyddet Sverige.
Virtuella stängsel är inte tillåtet i Sverige. Men regeringen vill införa det och i juni lämnades en ansökan till EU-kommissionen om att även virtuella elstängsel ska omfattas av samma undantag som fysiska elstängsel i 2 kap. 17 § djurskyddsförordningen (2019:66).
Ett virtuellt stängsel går inte att se. Gränserna för betet ställs in på en app. Djuret har en dosa som hänger i en krage runt sin hals och i denna finns en GPS så att djurhållaren i sin app kan se var djuret är. När djuret närmar sig den osynliga gränsen ljuder ljudsignaler ur dosan för att varna djuret för att fortsätta gå i den riktningen. Fortsätter djuret att röra sig mot gränsen får djuret en elstöt. Efter tre stötar ska systemet stängas av och djurhållaren få ett meddelande att djuret har gått utanför gränsen.
Norge är ett av de länder där systemet tillåts. I början av augusti inträffade ett omfattande fel, när enheter plötsligt satte igång att ge felaktiga elstötar till djur som inte ens närmat sig betesgränserna. Djurhållare skrev i tillverkaren Nofences användarforum på Facebook och bad om hjälp.
Lantbrukaren Ole Kvendset filmade en av sina kvigor som totalt fick uppemot 50 felaktiga stötar.
– Det var hemskt. Samtidigt har vi haft systemet i tre år och detta är enda gången något liknande skett. Vi har större problem med att GPS:en plötsligt slutar fungera, säger han och tillägger att sedan enheterna startades om har systemet fungerat som det ska.
Efter haveriet höll den norska tillsynsmyndigheten för djurskydd Mattilsynet, MT, ett möte med Nofence, enligt dokument som Tidningen Djurskyddet tagit del av. Dessa visar att enligt Nofence rörde felet 3 500 enheter av 25 000 från 2022 och tidigare. Efter en omstart fungerade de igen. Totalt används 125 000 enheter i Norge. Även TD, Tilsynsdivisjon landdyr og slakteri, har fått rapporter om slumpmässiga elstötar redan innan det stora haveriet.
Veterinären och seniorinspektören Lin Christin Søderholm på MT understryker att de ser mycket allvarligt på att djur som hålls i virtuella stängsel fått elstötar utan att varit nära stängselgränsen. Den norska djurskyddslagens paragraf 3 säger att djur ska skyddas från risken för onödig stress och belastning.
– Generellt sett har Mattilsynet, i vår förvaltning av djurskyddslagen, därför en restriktiv syn på användningen av elektricitet i samband med att modifiera djurs beteende, förklarar hon och berättar att Rådet för djuretik vid flera tillfällen påpekat att de finner det fundamentalt olyckligt att reglera djurs normala beteende genom användning av smärta, och att användning av elchocker anses vara en hård metod som kan orsaka bestående psykiskt lidande hos djuren.
– Om ett fel uppstår i stängselsystemet som resulterar i att djur får oavsiktliga elchocker, vill vi betona att både djurägaren och systemleverantören är ansvariga för att minska stressen för djuren till ett absolut minimum.
Dessa tekniska problem visar hur sårbart systemet är, konstaterar Emma Brunberg, sakkunnig hos Djurskyddet Sverige.
– Den nya informationen från Norge visar att systemet inte alls är moget för att godkännas i Sverige och kan inte sägas uppfylla svensk djurskyddslagstiftning. Det norska Mattilsynet verkar ta både de nya och tidigare upplevda problemen med Nofence på stort allvar, nu förväntar jag mig att den svenska regeringen gör detsamma och därmed drar tillbaka den föreslagna lagändringen. Allt annat vore ytterst oansvarigt, säger Emma Brunberg, sakkunnig hos Djurskyddet Sverige, som skickat ett öppet brev till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) med rubriken Angående den föreslagna ändringen i djurskyddsförordningen (2019:66) om att godkänna virtuella stängsel.
I brevet lyfts förutom de allvarliga tekniska problemen med virtuella stängsel, som visat sig i Norge, en annan svaghet fram: avsaknaden av forskning som visar att virtuella stängsel skyddar tamdjur från rovdjursangrepp. ”Enligt punkt 12 i bilagan till rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, så ska djur som inte förvaras i byggnader ges skydd mot bland annat rovdjur. Det är i dag inte tillräckligt implementerat i svensk lagstiftning och vi kan inte se att virtuella stängsel uppfyller detta”, skriver Djurskyddet Sverige.
1 juli 2026 hoppas regeringen att virtuella stängsel ska få användas i Sverige.
Text Katarina Hörlin
Foto iStock
Så fungerar virtuella stängsel
Djuret bär en krage runt halsen där en dosa med gps, ljud- och elstötsutrustning hänger. Djurhållaren har en app där de osynliga gränserna markeras. När djuret närmar sig gränsen ska ljudsignaler ljuda och djuret ska förstå att det innebär att det ska sluta gå i den riktningen. Fortsätter djuret gå får det en elstöt. Max tre stötar ska ges, därefter skickas ett meddelande till djurhållaren om att djuret har rymt. Systemet används på nötkreatur, får och getter i Norge, USA, Spanien och på Irland.
Därför vill regeringen införa virtuella stängsel i Sverige
– Möjligheten att använda virtuella elstängsel kan bidra till en ökad konkurrenskraft inom nötkötts-, mjölk- och lammproduktionen, med ett bibehållet djurskydd, sa landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) i ett pressmeddelande som kom 11 juni i år.
Skälen till att införa det är enligt pressmeddelandet: ”Virtuella elstängsel ökar flexibiliteten för djurhållarna eftersom det är enkelt att skapa nya betesområden eller ändra dem. Användning av virtuella elstängsel kan leda till att fler djur kommer ut på bete och att svårtillgängliga naturbetesmarker kan användas för bete, vilket också kan bidra till ökad biologisk mångfald”.
Den norska tillsynsmyndigheten: Vi ser mycket allvarligt på detta
Mattilsynet ser mycket allvarligt på att djur fått elstötar utan att varit nära stängselgränserna. Det säger veterinären och seniorinspektören Lin Christin Søderholm på MT.
Den norska djurskyddslagens paragraf 3 säger att djur ska skyddas från risken för onödig stress och belastning.
– Generellt sett har Mattilsynet, i vår förvaltning av djurskyddslagen, därför en restriktiv syn på användningen av elektricitet i samband med att modifiera djurs beteende, förklarar hon och berättar att Rådet för djuretik vid flera tillfällen påpekat att de finner det fundamentalt olyckligt att reglera djurs normala beteende genom användning av smärta, och att användning av elchocker anses vara en hård metod som kan orsaka bestående psykiskt lidande hos djuren, förklarar Lin Christin Søderholm.
– Om ett fel uppstår i stängselsystemet som resulterar i att djur får oavsiktliga elchocker, vill vi betona att både djurägaren och systemleverantören är ansvariga för att minska stressen för djuren till ett absolut minimum, betonar hon.
Utgångspunkten i Norge är att det är strikt reglerat att använda elstötar på djur i befintliga driftsformer, metoder, utrustning och tekniska lösningar, såvida det inte uttryckligen anges i föreskrifter eller en mycket specifik bedömning har gjorts där användningen har befunnits lämplig utifrån bestämmelserna i djurskyddslagen.
– När det gäller nya metoder som används på djur måste dessa testas och befinnas lämpliga utifrån djurskyddshänsyn. För en ny metod som innebär en så aversiv effekt som elchocker finns det extra strikta krav på testning och dokumentation av metoden från tillverkaren.
När djur som hålls med virtuella stängsel får elchocker på grund av ett fel i systemet, utan att ha varit nära stängselgränsen, ser Mattilsynet därför mycket allvarligt på detta.
