Vetenskaplig integritet och mod. Det besitter professor emeritus och veterinär Trygve Poppe. Därför får han det prestigefyllda norska Akademikerpriset 2025.
– Han har förändrat branschens, politikernas och samhällets syn på fiskars värde och hälsa, säger juryns ordförande Håkon Skard.
Det mörkaste kapitlet i norsk djurhållnings historia. Så beskriver Trygve Poppe Norges laxuppfödning. Varje år dör över tiotalsmiljoner laxar inom den norska vattenbruksnäringen, enligt Norges Veterinärinstitut. Förra året var dödligheten över 20 procent i vissa områden.
– En död fisk är inte bara en död fisk. Den har en historia och den dog inte bara utan anledning. Fisken har dött av något och detta något angår otroligt många individer. Detta något har utvecklats över lång tid. Det är oftast ett resultat av rovdrift, girighet och ett behov att tillfredställa aktieägare och investerare. Vi är många, inklusive jag själv som hållit tyst alltför länge. Varför? Självklart blir det en massa bråk och förfärligt dålig stämning, men då och då behöver man göra obehagliga saker – annars är man inte en människa utan bara en liten lort, säger Trygve Poppe i sitt tacktal.
Ända sedan han på 1980-talet startade sin forskning om laxarnas bristande välfärd har han enligt juryn: ”modigt stått i framkant med sin forskning, sina analyser och sina etiska överväganden. Poppe har visat hur fisk lider och dör på grund av löss, skador och smärtsam behandling. Han anser att det här är förhållanden vi aldrig skulle acceptera för andra djur”.
Pristagaren själv förklarar i ett pressuttalande att citatet ovan från Astrid Lindgren beskriver varifrån hans engagemang kommer:
– Jag känner en plikt att säga ifrån. I Astrid Lindgrens bok om Bröderna Lejonhjärta säger Jonathan till sin lillebror att det finns vissa saker man måste göra även om det är farligt. Om man inte gör det är man inte en människa, utan bara en liten lort. Det har följt mig hela livet, säger Trygve Poppe.
– Det krävs mod och integritet att utmana en av Norges största och mäktigaste industrier. Det krävs mod att stå ensam offentligt. Och det krävs mod att stå i den här rollen över tid. Poppe har visat detta mod, säger Håkon Skard, som tillsammans med juryn pekar på vikten av den offentliga uppmärksamhet om den bristande laxvälfärden som Trygve Poppe skapat.
I våras skärpte Stortinget, Norges motsvarighet till riksdagen, greppet och satte upp målet att 95 procent av den uppfödda laxen ska överleva.
Prisutdelningen, en skulptur av Nico Widerberg och 200 000 kronor till stöd för pristagarens arbete med kunskapsspridning, skedde i förra veckan. Emma Brunberg, sakkunnig hos Djurskyddet Sverige, säger:
– Är det något laxarna i den norska laxindustrin behöver, så är det modiga forskare som vågar lyfta fram näringen i ljuset. Trygve är just en sån forskare och därför är det här priset och uppmärksamheten det ger så viktigt, säger Emma Brunberg.
Vill du höra mer av Trygve Poppes starka tacktal? Klicka här:
https://www.facebook.com/reel/1335480834648424
Text Katarina Hörlin
Foto Akademikerpriset & iStock
Så få djurskyddskriterier uppfyller laxuppfödningen
Djurskyddet Sveriges konsumentguide Handla Djurschysst har undersökt hur många av de absoluta minimikriterier för djurskydd som atlantlaxuppfödningen uppfyller. Det är mycket nedslående läsning. Endast 4 av 14 kriterier uppfylldes av den norska uppfödningen, snäppet fler – 6 av 14 – uppfylldes av den ASC-märkta laxen.
Ta del av laxdelen av guiden här: https://djurschysst.se/lax/
”Akademisk frihet ger fri kunskap”
– Akademisk frihet ger oss fri kunskap som för samhället framåt. Med vetenskaplig integritet och mod har Trygve Poppe förändrat branschens, politikernas och samhällets syn på fiskens inneboende värde och hälsa. Han visar värdet av akademisk frihet och hur den kan användas för samhällets, människors och djurens bästa, säger juryledaren Håkon Skard i ett pressuttalande.
Akademikerpriset i Norge delas ut till personer som utmärkt sig med sin forskning, kunskapsspridning och bidrag till akademisk frihet, principer som ska säkerställa oberoende, integritet och förtroende för forskningen.
