I dag meddelade länsstyrelserna att totalt kommer 48 vargar att få skjutas under 2026-års licensjakt.
– Forskning visar att regelbunden jakt inte är ett fungerande sätt att skydda tamdjur. Det måste satsas på samexistens i stället, säger Anna Lundvall.
Syftet med licensjakt är att minska antalet konflikter mellan människa och varg. Men jakt är inte den mest effektiva metoden, betonar Djurskyddet Sveriges sakkunniga Anna Lundvall.
– I första hand borde man fokusera på andra lösningar för att hindra angreppen, som lapptyg, skrämselkedjor, rovdjursavvisande stängsel och andra skyddsåtgärder. Forskning visar att jakt ger en instabil struktur i ett revir och att det i flera fall har gjort vargar mer benägna att attackera tamdjur.
Förra vintern fanns 355 vargar totalt i Sverige, enligt varginventeringen som gjordes under vintern 2024-2025. Metoden för att förverkliga den svenska regeringens kritiserade ambition att få ner antalet vargar till 170 individer är att stegvis minska antalet vargar. I ett första steg skjuts så många vargar att 270 blir kvar efter licensjakten 2026. EU har dock ännu inte godkänt det nya slutliga referensvärdet på 170 vargar som Sverige rapporterade in till EU i somras, skriver Jakt & Jägare.
Regeringens beslut att minska antalet till 170 vargar har mött enorm kritik. Innan beslutet fattades drog Naturvårdsverkets experter slutsatsen att det inte går att hålla en gynnsam bevarandestatus för varg på 170 individer.
I maj i år röstade dessutom EU-parlamentet för en sänkning av vargens skyddsstatus. Därmed försvagas skyddet för unionens vargar från strikt skyddad till enbart skyddad.
– Vargpolitiken som nu förs är helt fri från forskning och fakta, säger Anna Lundvall.
Den sänkta skyddsstatusen innebär att det blir lättare att jaga EU:s vargar. De många kritikerna till sänkningen lyfter fram att det är tack vare det strikta skyddet som vargpopulationerna har kunnat återhämta sig. Men trots återhämtningen har vargen fortfarande en ogynnsam bevarandestatus i flera regioner i EU. Att sänka skyddstatusen undergräver trovärdigheten för EU:s naturvårdslagstiftning och hotar vargarnas återhämtning i hela Europa, konstaterar Eurogroup for Animals, EfA. Och nyligen lyfte flera internationella forskare i tidskriften Science ett skarpt krav på att återinföra det strikta skyddet för EU:s vargar och att ”införa tillförlitlig populationsövervakning och policyer som erkänner vargens viktiga ekologiska roll”.
Men nästa års licensjakt på varg i Sverige startar 2 januari och där kommer totalt 48 vargar att skjutas i dessa fem län:
Tolv vargar i reviren Ösjö och Ulva i Södermanlands län.
Sex vargar i reviren Klyftamo och Billingen i Västra Götalands län.
Sex vargar i reviret Myggsjön i Västmanlands län.
Sex vargar i reviret Vargmossen i Västmanland/Dalarna.
Arton vargar i reviren Rombohöjden, Gällsjöhöjden och Tysslingen/Villingsberg i Örebro län.
Varken Värmland eller Gävleborg kommer att ha någon licensjakt. Varginventeringen vintern 2024–2025 visade att i det sistnämnda länet fanns endast 3,25 länsegna familjegrupper med föryngring, vilket motsvarar cirka 33 individer, skriver Länsstyrelsen i Gävleborg.
– Det finns en tydlig målsättning från regeringen om att vargstammen i Sverige ska utgöras av 270 individer efter licensjakten 2026. Möjligt uttag vid kommande jakt är begränsat och i dagsläget är tätheten av vargrevir högre i andra län. Därmed prioriteras licensjakten 2026 till dessa län, säger Simon Viklund vid Enheten för vilt, Länsstyrelsen Gävleborg, i ett uttalande.
I Värmland har vargtätheten kraftigt minskat, enligt länsstyrelsen.
– Det innebär att det beräknade jaktuttaget inför vinterns jakt sker på andra håll i förvaltningsområdet där koncentrationen av varg är större, säger Hanna Kekkonen, vilthandläggare på länsstyrelsen i Värmland, i ett uttalande.
Under licensjakten får tre hundar samtidigt jaga en varg. Hundarna får visserligen inte bytas ut under en och samma dag, men att förföljas av tre hundar innebär en enorm stress för den enskilde vargen, understryker Anna Lundvall.
– Att upp till tre hundar samtidigt får släppas på jakt i samband med att det är många passjägare i skogen gör att jakten inte ens kan beskrivas som etisk, anser jag. Det är en enorm stress som djuren utsätts för, säger Anna Lundvall, som varnar för att jakten utsätter vargpopulationen, som redan är liten och sårbar, för mer förlust av genetiskt material.
– Dessutom kommer djurens sociala strukturer att splittras.
Licensjakten startar 2 januari 2026 och pågår som längst till 15 februari.
Text Katarina Hörlin
Foto iStock
Vargangreppen mot tamdjur
Enligt Svensk Jakt visade SLU Viltskadecenters Viltskadestatistik 2024: skador av stora rovdjur och stora fåglar på tamdjur, hundar och gröda att 382 får dödades, 41 får skadades och 31 får saknades efter vargangrepp 2024. Fyra nötkreatur dödades och ett saknas efter vargangrepp. Sex getter dödades, två skadades och sex saknades. Fyra hästar dödades och en skadades. Fyra alpackor dödades och en skadades. Elva hundar, inte i samband med jakt, dödades och sex skadades.
Forskare kräver höjd skyddsstatus för varg
I tidskriften Science krävde nyligen åtta forskare från europeiska universitet att Europa återställer ett strikt skydd för vargar och inför en tillförlitlig populationsövervakning, samt policyer som erkänner vargens ekologiska roll.
Prioriteringar bör inkludera återhämtning av ekosystem över flera arter, ekologiska korridorer och begränsning av predation av boskap, skriver forskarna, som vill se att EU-kommissionen integrerar vetenskapsbaserad information om vargars beteendeekologi i naturskyddsprogram, med hänsyn till ekosystemens hälsa och motståndskraft samt mänskligt välbefinnande, och även bekämpar
olaglig avlivning och andra hot mot den biologiska mångfalden.
En fullständig återhämtning av vargar skulle återställa förmågan hos denna topp-predator att reglera och upprätthålla bytespopulationernas hälsa och främja återplantering, landskapsheterogenitet och biologisk mångfald, vilka alla uppnås genom både naturlig och assisterad återkolonisering av vargar i
Europa och på andra håll, understryker de.
Texten är undertecknad av Ettore Randi, vid Department of Chemistry and Bioscience, Aalborg University,Aalborg, Denmark., Hugh Jansman, vid Wageningen Environmental Research,
Wageningen, Netherlands, Josip Kusak, vid Department of Veterinary Biology, University of Zagreb, Zagreb, Croatia och College of Sciences, Koç University, Istanbul, Turkey, samt School of Biological Sciences, University of Utah, Salt Lake City, UT, USA, Michela Pacifici, vid Sapienza University
of Rome, Rome, Italy, Gianluca Piovesan, vid Department of Ecological and Biological
Sciences, University of Tuscia, Viterbo, Italy Urmas Saarma, vid Institute of Ecology and Earth Sciences, University of Tartu, Tartu, Estonia, Krzysztof Schmidt, vid Mammal Research Institute, Polish Academy of Sciences, Białowieża, Poland och Geraldine Werhahn, vid Himalayan Wolves Project, IUCN/SSC Canid Specialist Group, Wildlife Conservation Research Unit, University of Oxford, Oxford, UK.
