Storbritannien presenterar sin färdplan för utfasning av djurförsök – tidigare än utlovat

Publicerad den 18 november, 2025

Alla regulatoriska hud- och ögonirritationstester som görs på djur ska försvinna senast i slutet av 2026. Året därpå ska alla tester på möss om styrkan i varje tillverkningssats av botox vara borta. Det slår Storbritanniens nya färdplan för utfasning av djurförsök fast.

Replacing animals in science: A strategy to support the development, validation and uptake of alternative methods. Så heter Storbritanniens efterlängtade färdplan, roadmap, för utfasning av djurförsök. Den väntades komma i december. Men glädjen var stor när den presenterades redan förra veckan, 11 november.

– Det är ju helt fantastiskt att denna strategi inte bara kom tidigare än väntat, utan även är mer långtgående, mer detaljerad och med bättre finansiering än jag hade väntat mig, säger Karin Gabrielson Morton, som under hela sitt yrkesliv arbetat för att främja djurförsöksfri forskning och i dag bland annat är ledamot i Nationella kommittén för skydd av djur som används för vetenskap­liga ändamål.

Hon tror dessutom att det kommer att ha en positiv effekt på EU:s handlingsplan för att ersätta djurförsök, som ska publiceras i början av nästa år.
– EU kan ju inte presentera en ny plan som direkt hamnar på efterkälken jämfört med både Storbritannien och USA, som också satsar riktigt stort nu på att accelerera sitt arbete med att fasa ut djurförsök, säger Karin Gabrielson Morton.

75 miljoner engelska pund (motsvarande 844 miljoner svenska kronor) satsas under en femårsperiod för att ersätta och fasa ut djurförsöken. De brittiska myndigheterna inom vetenskap, miljö och livsmedel –Department for Science, Innovation and Technology, Home Office and Department for Environment, Food & Rural Affairs – ska samarbeta med externa partners för att främja metoder som 3D-bioprintad vävnad (vilket innebär att skapa mänsklig vävnad, från hud till lever, och i dessa kroppsliknande miljöer ska studier av human-biologi och kontroll om substanser är giftiga göras), organ-på-chip system och ökad användning av AI för att analysera enormt stora mängder information om molekyler för att förutsäga vilka nya mediciner som kommer att vara säkra och fungera på människor.

Forskaren Barney Reed vid djurskyddsorganisationen RSPCA, The Royal Society for the Prevention of Cruelty to Animals, välkomnar landets första strategi för att fasa ut djurförsöken.
– Den markerar ett betydande steg för att få slut på användningen av djur inom vetenskaplig forskning. Den brittiska allmänheten vill se åtgärder; 77 procent av alla vuxna britter håller med om att den brittiska regeringen bör åta sig att fasa ut användningen av djur inom vetenskaplig forskning och tester, säger han i ett uttalande.

Text Karin Gabrielson Morton (sammanfattning och översättning av färdplanen nedan) & Katarina Hörlin
Foto iStock

Fotnot: Regulatoriska krav innebär de bestämmelser som myndigheter kräver ska finnas för att kunna övervaka någon del av samhället.

Så ska utfasningen ske

Karin Gabrielson Morton, vid Nationella kommittén för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål, sammanfattar hur Storbritanniens plan för utfasning av djurförsök ser ut:

I sin strategi och prioriteringar använder Storbritannien en ”korg-”modell som ett sätt att strukturera och kommunicera hur mogna nya testmetoder är att ta i bruk respektive att identifiera metoder som behöver mer utveckling och utvärdering innan de kan användas för att uppfylla kraven i lagar och regelverk.

Korg 1: innehåller metoder/tester som är färdigutvecklade/validerade och mogna att användas för att fasa ut djurtester (se exempel i stycket nedan)

Korg 2: Metoder/tester som kräver fortsatt utveckling eller utvärdering, och där det kommer att ta lite längre tid innan de kan användas för att fasa ut djurtester

Korg 3: Områden där testmetoder saknas, till exempel mer komplexa frågeställningar, där det behövs mer långsiktiga strategier för att hitta lösningar.

Alla tester på kaniner för att se om läkemedel innehåller orenheter som kan ge feber, ska ersättas djurförsöksfria metoder redan vid årsskiftet 2025/2026. Alla regulatoriska hud- och ögonirritationstester och allergitester på djur ska ersättas senast i slutet av 2026. Senast under 2027 ska tester på möss för att testa styrkan av varje tillverkningssats av botox vara helt ersatta.  Då ska också djurförsök för att testa om vissa biologiska läkemedel kontaminerats med virus eller bakterier ersättas med DNA-baserade labb-tester.

I korg 2, som tar lite längre tid att genomföra finns bland annat följande: Ett kritiserat test som används för att mäta depressioner, där möss tvingas simma, avvecklas genom att inga nya tillstånd till testerna ges och när nuvarande tillstånd löper ut år 2028 ska det finnas utvärderade tester som kan ersätta dem. Giftighetsstudier på fisk för att testa kemikalier ska också avvecklas senast 2028. Farmakokinetiska studier (hur läkemedel rör sig i kroppen över tid) samt kardiovaskulära läkemedelsstudier på hundar och primater ska också fasas ut med åtminstone 35 % respektive 50 % fram till år 2030. Detta år ska också användningen av djur för att producera polyklonala antikroppar ha fasats ut.

Strategin inkluderar även:

  • Att upprätta ett brittiskt center för utvärdering (validering) av djurförsöksfria metoder
  • Att tillsätta en kommitté med akademiker, industri och experter på utveckling och användning av alternativ, som ska ge råd i syfte att se till att minska djuranvändningen och se till att djurförsök inte utförs när det finns alternativ
  • Träning i alternativa metoder för unga forskare, från 2026
  • Skräddarsydda fortbildningar av tjänstemän på relevanta myndigheter, som också får resurser att delta i vetenskapliga möten och workshops för att samarbeta med testutvecklare och industrin för att hitta fler nya lösningar
  • Publicering av en lista över prioriteringar inom alternativa metoder, vartannat år med start 2026
  • Stärka forskningsfinansiärers engagemang för alternativa metoder och öka synligheten för tillgängliga alternativ, bland annat genom vetenskapliga tidskrifter
  • Att Storbritannien ska vara en global ledare inom djurförsöksfria metoder, driva på och bidra med resurser i internationella samarbeten i syfte att accelerera utfasningen av djurförsök

Hinder för att adoptera alternativa metoder

Färdplanen lyfter även vilka hinder som finns för de alternativa metoderna:

  • Brist på vetenskapligt robusta och validerade alternativa teknologier som är tillräckligt mogna för att kunna replikera komplex mänsklig biologi i forskningssammanhang och accepteras av tillsynsmyndigheter.
  • Finansiering som är otillräcklig i omfattning och varaktighet för att möjliggöra modellutveckling, validering och överföring mellan laboratorier, vilket krävs för att övervinna nuvarande vetenskapliga begränsningar.
  • Brist på organisatorisk och personlig expertis samt tillgång till specifik teknik eller utrustning.
  • Brist på tillgängliga fallstudier som stödjer sektorsövergripande lärande och spridning av bästa praxis vid riskbedömningar med hjälp av alternativa metoder.
  • Oro över bristande stöd och acceptans från kollegor, vetenskapliga tidskrifter och tillsynsmyndigheter.
  • Bristande kännedom om tillgängliga alternativa metoder kombinerat med ett starkt institutionellt stöd för in vivo-modeller.
  • Krav på validering och internationell överenskommelse om testmetoder och standarder, vilka behöver effektiviseras och strömlinjeformas för att möjliggöra snabbare regulatoriskt godkännande.

Källa: Karin Gabrielson Morton sammanfattning av färdplanen som finns att läsa här: www.gov.uk/government/publications/replacing-animals-in-science-strategy

Även EU är på gång med en färdplan

EU:s djurförsöksdirektiv från 2010 har inte gett önskad effekt. Djurförsöken har inte minskat tillräckligt och även här planeras en färdplan för utfasning. Planen ska vara klar första kvartalet 2026.

Hur väl rustat står Sverige egentligen för att delta i aktiviteterna? Det frågade Karin Gabrielson Morton under sin föreläsning på Djurskyddskonferensen i Uppsala förra veckan och konstaterade att ”den stadigvarande budgeten för utfasning av djurförsök inte ökat sedan 2009, samt att Sveriges 3R-Center blev av med sin öronmärkta finansiering inför 2024 och har sedan dess fått dra ner personalen till 3, från tidigare 12 anställda”.
– Det behövs nytänkande från regeringen för att svensk kompetens ska tas tillvara i det intensiva arbete som behöver ske de närmaste åren inom EU och globalt, säger Karin Gabrielson Morton och förklarar att
Sveriges 3R-Center behövs som ett nav för kommunikation, nätverkande och samarbete mellan svenska forskare, myndigheter och industri, men saknar finansiering för detta.

– Sverige bör också ta efter Storbritanniens modell att departement, myndigheter, 3R-center och forskningsfinansiärer samarbetar för att prioritera och se till att det finns resurser för att nå målen, att utbildningsplaner tas fram och tjänstemän får utbildning och resurser att delta i arbetet för att accelerera övergången till djurförsöksfria metoder. 3R-centret och andra aktörer måste ha tillräckligt med resurser för att kunna finansiera prioriterade forskningsinsatser och deltagande i arbetet på EU-nivå och internationellt. Svenska forskare som utvecklar nya metoder måste få resurser att skynda på sitt arbete och finansiering för hela processen från idé till färdigvaliderad metod måste lösas. Då kan Sverige också vinna på utvecklingen genom nya företag inom djurförsöksfri LifeScience och testverksamhet, konstaterar Karin Gabrielson Morton.

Emma Brunberg, sakkunnig hos Djurskyddet Sverige instämmer och hoppas att det som sker där även kan inspirera i Sverige:
– Just sådana här initiativ har Djurskyddet Sverige efterfrågat från svenska politiker under en längre tid och jag kan bara hoppas på att Storbritanniens ambitioner ger ringar på vattnet även här.

 

 

Så många djur användes i UK 2024

Under 2024 genomfördes 2,64 miljoner vetenskapliga djurförsök i Storbritannien på djur som skyddas enligt ASPA, Animals Scientific Procedures Act 1986, den rättsliga ramen för användningen av djur i forskning. Siffran är den lägsta sedan 2001, enligt Gov UK, Storbritanniens regering. 

I de flesta försök (95 %) användes gnagare (möss eller råttor), fiskar och fåglar. Drygt hälften av alla försök (54 %) var avsedda för experimentella ändamål, som grundforskning och utveckling av behandlingar, säkerhetstester av läkemedel och andra substanser.

Drygt 2 646 försök gjordes på hundar (0,2 %) och 1 936 på icke-mänskliga primater (0,14 %). I dessa fall användes majoriteten för att testa säkerheten hos produkter och apparater för humanmedicin och veterinärmedicin, vilket är ett myndighetskrav.

De vanligaste områdena för grundforskning där djur användes var nervsystemet (170 880 ingrepp, vilket är 12 % av alla försök), immunsystemet (137 113 ingrepp, 10 % av alla försök) och cancerforskning (101 418 ingrepp, 7 % av alla försök).

Testning av regulatorisk toxicitet stod för drygt 11 procent av alla försök (156 900), främst på gnagare och fisk. Inga djur användes vid testning av kosmetika eller hushållsprodukter.

Källa: https://www.gov.uk/government/publications/replacing-animals-in-science-strategy/replacing-animals-in-science-a-strategy-to-support-the-development-validation-and-uptake-of-alternative-methods