Skarp kritik mot Naturvårdsverkets förslag att införa allmän jakt på björktrast för att den ska ätas

Naturvårdsverket föreslår att allmän jakt införs på björktrast för att människor ska äta dem.
– En mager liten fågel med ben som tändstickor: hur ska den kunna mätta någon? Risken är också stor att snarlika fåglar – taltrast och rödvingetrast – förväxlas och skjuts i stället. Det är ett vanvettigt förslag! säger zoologen Owe Sandström, styrelseledamot i Djurskyddet Sverige.

Vart sjätte år ser Naturvårdsverket över jakttiderna och vilka djur som får jagas i Sverige. I december skickades den nya översynen ut på remiss till 48 utvalda myndigheter och organisationer som fick lämna synpunkter på förslagen. I måndags, 16 februari, var sista dagen för remissvaren att lämnas in.

Ett förslag har mött massiv kritik: återinförandet av allmän jakt på björktrast. Sedan 2021 har det inte varit tillåtet att jaga denna cirka 100 gram lätta fågel och trots att björktrasten i dag är klassad som nära hotad på rödlistan, föreslår Naturvårdsverket i enlighet med deras uppdrag att främja brukandet av vilt som en resurs att björktrasten ska få jagas. Den lilla fågeln ska fungera som föda åt människor.

Vansinne, anser zoologen Owe Sandström.
– Jag ifrågasätter starkt om det här förslaget är genomtänkt. Jag tycker att det är rena vansinnet, säger han och motiverar:

 – För det första är björktrasten är en relativt liten fågel, mycket mindre än en duva. Det finns inget kött på låren, benen är som tändstickor, det enda köttet finns på de små bröstmusklerna. Det krävs väldigt många björktrastar för att mätta en person.

För det andra har björktrasten minskat i antal de sista åren.
– Precis som de flesta av våra trastfåglar, inte minst stararna. Alla de här fåglarna som lever i relativt odlade bygder nära människan har blivit färre. Orsaken vet man ju inte; om det är miljögifter, om de jagas ute i Sydeuropa där de faktiskt äts eller om de drabbats av fågelinfluensan. Status på björktrast i Sverige är just nu nära hotad.

Owe Sandström lyfter även upp en tredje faktor som talar emot införandet av allmän jakt: jägarnas förmåga att identifiera just björktrastar.
 – Är verkligen de personer som ska ut och jaga tillräckligt duktiga så att de kan se skillnad på en taltrast, björktrast, sångtrast, stare, rödvingetrast och inte minst en koltrast? Koltrasthanen är svart, men honan är brun och ungarna är bruna. Det är lätt att se skillnaden mellan ett rådjur och ett vildsvin, men olika trastarter i skogsmiljö: det är verkligen svårare!

Som biolog ser han även flera risker för mångfalden i flora och fauna om förslaget går igenom.
 – Tittar vi på näringsystemet rent djuriskt fyller björktrasten en viktig funktion, den är bytesdjur för några av våra vanligaste rovfåglar. Skulle vi skjuta ut björktrasten och andra trastar minskar ju fodertillgången för svenska rovfåglar. Flera av dem är redan tillräckligt hotade: Titta på statusen för våra ugglor! Det är många som är precis på gränsen till utrotning. Ska vi nu börja se till så att det inte ens finns byten för våra svenska falkar och hökar heller?

Eftersom vi nu vet hur viktig den biologiska mångfalden är och vi vill ha en miljö som är mycket rikare på växter och djur, borde vi vara rädda om de fågelarter vi har, understryker han.
– Födomässigt är ju björktrasten en försumbar näringskälla för människor om den ska vara en näringsreserv vid en krissituation. Det är bara bröstmusklerna man kan äta, benen är ju som tändstickor! Då finns det nog annat man kan tänka sig som skulle fungera bättre som näringsreserv, kålrötter och morötter, till exempel!

Hålls markerna öppna och de odlingsbara landskapen levande kan vi få en större näringsreserv och mer mättande föda där, betonar Owe Sandström.
– Skulle inte människor kunna lära sig att ta tillvara vad naturen ger av alla våra ätbara svenska växter? Och kunde inte vi hellre lära oss att äta både bär och svamp i skogen än att börja skjuta stackars björktrastar – det tycker jag vore skamligt!  

Enligt förslaget ska den allmänna jakten på björktrast få pågå från 1 augusti till 10 mars varje år. Handläggaren Per Risberg på Naturvårdsverkets viltförvaltningsenhet var beredd på kritiken.
 – Alla förslag att utöka jakttider och jaktmöjligheter får ofta kritik. Vår verksamhet väcker alltid känslor. Bland förslagen vi nu lagt fram är det detta om björktrasten som fått mest kritik jämte förslaget att utöka jakttiderna på älg.

Björktrasten är ju en liten, cirka 25 centimeter och 100 gram lätt, mager fågel med taniga ben. Hur stor effekt skulle björktrastjakt egentligen ha i ett resursperspektiv, som föda för människor?
 – Att förutspå det är som att titta in i en kristallkula, men vi har gjort vår bedömning genom att titta bakåt i tiden när det var tillåtet att jaga björktrast. Historiskt har jakten varit uppe i lite drygt 1 000 – 1 500 fåglar om året. Senast det var tillåtet att jaga björktrast för sex år sedan var det ett 100-tal. Skulle den avskjutningen äventyra populationen? Nej, den har nog ingen verkan på den population vi ser i dag. Men det är naturligtvis något vi följer upp; märker vi att folk går man ur huse för att skjuta björktrast kommer vi naturligtvis att agera på det, om vi tycker att det behövs. Minst vart sjätte år ska vi se över jakttider och jaktmöjligheter. Märker vi att en jakt blir ett hot mot en art kommer vi naturligtvis göra en ny bedömning, säger Per Risberg.

Artdatabankens rödlista publiceras vart femte år. Den nya rödlistan väntas i mars. Om den fortfarande klassar björktrasten som nära hotad, kommer det att påverka er hållning?
 – Inte med automatik, men det är klart att om rödlistan gör bedömningen att hotet har accentuerats är det klart att vi får lyfta den frågan. Men hur vi agerar i framtiden kan jag inte säga nu, det får vi ta då.

Hur ser ni på risken att fel trastar, som rödvingetrast och sångtrast, skjuts eftersom det kan vara svårt att skilja dem från björktrastar?
– Förväxlingsrisker ligger alltid med i våra bedömningar. Finns det känsliga arter som vi bedömer skulle kunna drabbas på ett allvarligt sätt godkänner vi inte jakt. Exempelvis hade vi ett förslag om att få jaga bläsgås i ett område där det fanns fjällgås, men där bedömde vi att risken för förväxling var för stor och då sa vi nej.

Men ni gjorde en annan bedömning om förväxlingsrisken gällande björktrastar?
– I det här fallet bedömde vi att av 700 skjutna björktrastar skulle kanske ett tiotal kunna vara av andra arter, men det bedömer inte vi skulle utgöra ett hot mot de arterna. Vi har utgått från hur det var för sex år sedan när det var allmän jakt på björktrast. Om det sker någonting oväntat i och med att det här har uppmärksammats så mycket och alla plötsligt ska ut och jaga björktrast för att äta dem, ja då får vi ta tag i det då.

Hur ser ni på risken att de rovfåglar som livnär sig på bland annat björktrastar kommer att få svårare att hitta föda om de ska konkurrera med jägare om björktrastarna?
– Ser vi att jakten leder till en populationsminskning hos rovfåglar får vi titta på det.

Men kan ni backa från beslutet när det väl hänt?
 – Det återstår flera steg innan förslagen har beslutats av regeringen. Nu ska vi titta på remissvaren och göra en bedömning utifrån dem. Sedan lämnar vi över vårt slutliga förslag till regeringen. Jag kan inte svara på hur regeringen kommer att agera, förra gången skickade de ut förslagen på remiss igen, så det är ett antal steg innan regeringen faktiskt beslutar något. Än så länge är denna fråga ganska prematur.

Text Katarina Hörlin
Foto iStock