Svårt att rädda renar från att dö i trafiken

Den snöfattiga vintern har gjort att renarna dras till vägarna. Vi gör allt vi kan för att hålla djuren borta menar renägarna men allmänheten är kritisk till att tillräckligt inte görs för att stoppa djurlidandet.

Påkörda renar ligger och dör på vägen och ingen gör något. Det säger Inga- Lill Runesson som bor i närheten Riksväg 84 och Europaväg 45 i Jämtland.
-Att renar blir påkörda på vägen sker så gott som dagligen vintertid när halkan är påtaglig och vinterturismen och den tunga lastbilstrafiken är stor. Detta sker år efter år. Jag har påtalat detta problem för länsstyrelsen samt polismyndigheten i 10 års tid utan att det blir någon som helst åtgärd eller förbättring, säger hon.

Inga-Lill Runesson tycker det är anmärkningsvärt att djurägarna tillåts ha sina djur på hårt trafikerade vägar.
-De är inte konstigt att man måste driva renarna över vägen men de uppehåller sig på den i månader, säger hon och hon tillägger att när djurägarna släpper ut renarna så gör man det på parkeringsfickor precis vid de stora vägarna.
-Vi pratar hundratals djur som släpps ut rakt på vägen, säger hon.

Johan Olsson länsveterinär på länsstyrelsen i Jämtland säger att renarna får uppehålla sig på vägarna så länge de inte utsätts för onödigt lidande.
-Däremot är det problematiskt om de stadigvarande uppehåller sig på vägen och djurhållaren då inte åtgärdar de skadade djuren.

Nyligt kom en djurskyddsanmälan om renar i trafiken in till länsstyrelsen i Jämtland som nu kommer titta på är vilka åtgärder djurägaren har vidtagit berättar Johan Olsson.
-Man börjar med att titta på orsakerna till att renarna går ut på vägen. Det kan till exempel komma till vägen för att slicka i sig vägsalt eller för att det är för mycket snö i skogen. Det är upp till djurägarna att skapa förutsättningar så att djuren föredrar en annan plats. Det kan handla om att sätta upp saltstenar eller ploga upp en bit mark, eller flytta djuren bort från vägen.

Om dessa åtgärder görs idag har Johan Olsson ingen insyn i säger han.

Handölsdalens sameby med vinterbetesmarker runt Sveg tillhör en av de värst drabbade byarna i Jämtland. Richard Åström är ordförande i samebyn och han säger att de förlorat mellan 50-100 renar denna vinter.
-I år har vi haft ovanligt många trafikskadade renar på grund av den snöfria vintern. Vi har kämpat hela vintern för att få dem bort från vägarna, men vägsaltet är oemotståndligt för renarna, säger han.

Han förklarar att när det är lite snö så blir det lätt för renarna att hitta bete och de kan röra sig enkelt över stora områden och därmed också snabbt ta sig ut på vägarna där de vill slicka i sig vägsaltet.
– Om vi driver renarna långt bort från vägen går de tillbaka under natten. Betesmarkerna är också begränsade. Många vägar är byggda genom de bästa renbetesmarkerna som är avskurna med många vägar och samhällen. När det är mycket snö, stannar renarna på samma plats, säger han.

Samebyn har försökt med reflexhalsband på renarna, att sätta upp skyltar och att salta andra vägar som inte är trafikerade för att renarna ska gå dit istället. Men det har varit svårt att hindra olyckor. Richard Åström tror på tillfälliga hastighetsminskningar.
-Det är betydligt fler olyckor där hastigheten är 100  kilometer per timme istället för 80 och kanske blinkande vägskyltar kan vara en lösning. Jag tror att detta måste diskuteras nationellt, bland annat på trafikverket, för att kunna hitta lösningar som är effektiva, säger han.

Renägaren får ersättning från trafikförsäkringsföreningen för renar som dör i trafiken men det är inget som fullt ut ersätter inkomstbortfallet.
-Vi förlorar både tid och pengar på trafikskadade renar. De renar som är kvar efter slakt är vårt kapital. En renvaja, ko, kan ge avkastning i många år. Det är svårt att beräkna ersättningar på det. Vi som står djuren nära vill inte heller att de ska lida, säger Richard Åström.

Text Elsa Frizell