”Minkutvärderingen är ett hån mot djurskyddet”


Dela artikeln:


I fredags lämnade Jordbruksverket rapporten ”Utvärdering av välfärden hos mink inom pälsproduktionen” till regeringen. Slutsats: Mer forskning krävs för att säga om minkar i bur kan utöva naturligt beteende. Rapporten får hård kritik.

– Utvärderingen är ett hån mot allt vad djurskydd och förutsättningarna för hållande av djur under naturliga förhållanden heter! säger Owe Sandström, zoolog och ledamot i Djurskyddet Sveriges styrelse.

I ett pressmeddelande från Jordbruksverket skriver utredarna att de har funnit att det ännu inte är möjligt att utvärdera effekten av nuvarande regler på djurvälfärden.
”Det finns idag till exempel inga uppgifter på hur vanligt beteendestörningar är hos mink som hålls enligt de nya reglerna. För att ta reda på detta föreslår vi studier som undersöker minkens beteenden under hela dygnet, under alla årstider, och i de system mink hålls idag.”

– Det är bedrövligt att läsa. Det behövs inga fler utredningar: Att hålla solitära rovdjur som i vilt tillstånd dagligen rör sig över kilometerstora områden och söker sin föda simmande i vatten inspärrade i små burar där de sitter tätt tätt tillsammans är helt otidsenligt. Här behövs inga fler studier. Här behövs bara stopp och förbud! , säger Owe Sandström.


Owe Sandström. 

I rapporten refereras vad djurskyddsinspektörer, som kontrollerat minkgårdar, lyft fram  under ett möte med Jordbruksverket våren 2018. Förhållandena på gårdarna hade generellt förbättrats sedan de nya föreskrifterna kom 2012. De största bristerna år 2017 var att leva upp till kraven på etageburar.

Efterlevnaden av kraven på berikningsföremål till minkarna var svårkontrollerbart, enligt djurskyddsinspektörerna, som berättade att de ofta angav ”ej aktuell” eller ”ej kontrollerad” i stället för en brist. Som exempel ger rapporten att ”det kunde finnas föremål inköpta till djuren att sysselsätta sig med, men de var inte utplacerade i burarna. Det kunde också vara svårt att avgöra om djuren var intresserade av föremålen som fanns i burarna eftersom djuren vid en kontroll riktar sin uppmärksamhet mot kontrollanten. Vid en kontroll händer det något utöver det normala som naturligtvis fångar djurens uppmärksamhet. Det är också svårt att avgöra om föremålen byts ut regelbundet”.
Vidare utgjorde de nya kraven på personalens utbildning en stor andel av 2017-års brister, och vad gäller veterinär- och etologbesök kunde djurskyddsinspektörerna bara se att de genomförts men vilka resultat besöken gav fick kontrollanterna ingen uppfattning om.

Inga anmärkningar fanns kring stereotypa beteenden. Djurskyddsinspektörerna hade dock inte varit på någon anläggning som hade en åtgärdsplan ”för betydande nivåer av stereotypier eller annat onormalt beteende”. De konstaterade också att ”iaktta stereotypier eller andra onormala beteende på djuren är svårt eftersom kontrollanten i sig utgör en händelse utöver det vanliga som fångar djurens uppmärksamhet vid kontrollbesöket.”

I slutsatserna, som också bygger på näringens eget omsorgsprogram och på vad SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd framfört i sitt yttrande, skriver Jordbruksverket:
”Som vi nämnt ovan finns det idag inga studier på hur vanligt stereotypt beteende är hos vuxna minkar som hålls i enlighet med de nya föreskrifterna. Vår bedömning är därför att utifrån allt underlag vi samlat in i detta uppdrag går det inte att dra några slutsatser om stereotypier hos mink i dagens hållning. Det som krävs är att studier görs på mink som hålls i enlighet med de svenska reglerna och görs under hela dygnet och under alla årstider genom till exempel filmning. Varken länsstyrelsebesök eller etologbesök kommer enligt vår bedömning kunna fånga upp frekvensen av beteendestörningar.”

Rekommendationen från Jordbruksverket till regeringen är mer forskning: ”Det är ännu inte möjligt att utvärdera effekten av nuvarande regler på djurvälfärden. Vår bedömning utifrån det underlag vi har kunnat samla in är dock att djurvälfärden för mink har förbättrats de senaste åren. För att utvärdera effekten av nuvarande regler föreslår vi studier på mink som hålls i enlighet med nuvarande regler.”
– Vår slutsats är att den vetenskapliga forskning som finns stödjer de regler vi införde 2012 och att våra regler tillsammans med näringens egna omsorgsprogram för mink har förbättrat djurvälfärden säger Karin Åhl, utredare och sakkunnig på Jordbruksverket i ett pressmeddelande.

Djurskyddet Sverige och andra djurskyddsorganisationer har till följd av rekommendationen att utreda frågan vidare startat upprop för att förbjuda minkhållningen.
– Ett förbud borde ha införts för länge sedan, säger Owe Sandström.

Text Katarina Hörlin
Foto Maja Brand och Elsa Frizell

FAKTA UPPDRAGET FRÅN REGERINGEN
Jordbruksverket fick av regeringen uppdraget att bedöma om
pälsdjursproduktionen så som den bedrivs i dag innebär att minkarna ges möjlighet
att bete sig naturligt, alltså att djuren hålls och sköts i en
god djurmiljö så att deras välfärd främjas, att de kan utföra sådana
beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras
välbefinnande samt att beteendestörningar förebyggs.

Läs hela Jordbruksverkets rapport: Utvärdering av välfärden hos mink inom pälsproduktionen

Läs SLU:s vetenskapliga råd för djurskydds yttrande: Utvärdering av minkhållning

Läs mer om minkar här
Ur Tidningen Djurskyddet Om minkars naturliga beteende 

Minkarna i pälsdjursuppfödningen

Minkars välfärd lyftes i riksdagen

Ta del av Djurskyddet Sveriges minkskrivelse och namninsamling för ett förbud mot minkhållning: Svensk minkhållning och djurskyddslagen

Det här inlägget publicerades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.