Minkarnas möjlighet att bete sig naturligt i den svenska pälsindustrins burar debatterades i riksdagen igår.
– Det handlar om livet för ungefär en miljon minkar som lever på ett sjuttiotal pälsfarmer i Sverige. En mink i det fria rör sig över stora ytor, klättrar, jagar, simmar. Men på pälsfarmerna är de instängda i små nätburar, stora som en uppslagen kvällstidning. Där trängs tre minkar per bur. Flera gånger har Sveriges veterinärförbund konstaterat att de svenska farmarna inte ger minkarna möjlighet till naturligt beteende, sa Jens Holm (V) under gårdagens interpellationsdebatt ”Den svenska pälsindustrin”.
Han vill se en lag som ger minkarna möjlighet till naturligt beteende och frågade därför landsbygdsminister Sven-Erik Bucht: Kommer hårdare krav på pälsindustrin att vara en del av förslaget till ny djurskyddslag?
– Jag kan inte exakt redovisa vad den nya djurskyddslagen kommer att innehålla. Den är under beredning och det är ett omfattande material. Men ett är säkert: Djur ska skyddas från onödigt lidande och sjukdom. Det är grundläggande i svensk djurskyddslagstiftning. Regeringen värnar även i fortsättningen om ett gott djurskydd för de svenska minkarna och följer frågan med intresse. Om det kommer rapporter om att föreskrifter inte följs eller inte kan följas måste vi givetvis agera, men så är inte fallet i dag, sa Sven-Erik Bucht, som hänvisade till Jordbruksverket föreskrifter om minkhållning från år 2012, vilka tillsammans med branschens frivilliga djuromsorgsprogram, Minkhälsan, enligt ministern, lett till att ”djurskyddsnivån i minknäringen har höjts avsevärt under senare år”.
”Golfboll att nosa på”
Jens Holm visade upp en golfboll, en träkvist och en plastmugg från talarstolen.
– Tycker ministern verkligen att en nivå till i burarna, alltså en så kallad etagebur, eller att man lägger in en golfboll, en kvist och en plastmugg för minken att kunna nosa på och leka med är tillräckligt för att djuren ska kunna ha ett naturligt beteende? Det är nämligen den stora skillnaden från och med 2012, då de nya föreskrifterna trädde i kraft, sa Holm.
– Alla djur som vi har i vår vård ska behandlas väl och ha det bra. Det gäller naturligtvis också minken. Det finns inga indikatorer på att det finns djurskyddsproblem inom djurhållningen i dag. Om det kommer att finnas måste jag som statsråd givetvis agera i frågan, underströk Bucht.
Simvattten för minkar
Till debatten anslöt sig även Peter Jeppsson (S), tidigare VD för Sveriges Pälsuppfödares riksförbund, SPR. Han hävdade att flera påstående i Jens Holms interpellation var missvisande. Ett av dem gällde simningen. Minkar ska, enligt Jeppson, inte simma.
– I själva verket kan det vara farligt för minkarna med simvatten eftersom de är känsliga för lunginflammation. Med badvatten i anslutning till lyan kan deras hälsa och säkerhet inte garanteras, sa Jeppsson.
– Minkar har simhud mellan tårna och är duktiga simmare. Ny forskning pekar på att minkar är beredda att anstränga sig otroligt mycket för få tillgång till simvatten, svarade Holm.
Ett argument som återkom i debatten var att de minkar som pälsindustrin föder upp inte kan jämföras med vilda.
– Jens Holm jämför den domesticerade gårdsminken med vilda djur. Det är fel. Det råder mycket stor, för att inte säga total, vetenskaplig enighet om att den svenska gårdsminken är domesticerad. Skulle en uppfödd mink släppas ut i det vilda har den ofta liten eller ingen chans alls att överleva, sa Peter Jeppsson.
”Orimligt att minken skulle anpassats helt”
Tidningen Djurskyddet har vänt sig till Emma Brunberg, sakkunnig på Djurskyddet Sverige, för att höra om det stämmer att det är ”total vetenskaplig enighet kring att den svenska gårdsminken är domesticerad” på ett sådant sätt att man inte kan jämföra deras naturliga beteende med vilda minkars naturliga beteende?
– Minken har hållits i fångenskap i drygt 100 år, vilket är en mycket kort tid i domesticeringssynpunkt. Forskning visar att djur med en betydligt längre domesticeringshistoria till en mycket stor del har samma grundläggande beteenden och behov som sina vilda förfäder. Exempel på detta är till exempel höns och grisar, som domesticerades för ungefär 8 000 till 9 000 år sedan. Att just minken, med sin korta domesticeringshistoria, helt och hållet skulle ha anpassats till ett liv i bur är orimligt, säger Emma Brunberg.
Se hela interpellationsdebatten här: Den svenska pälsindustrin (2015/16:314)
Så säger Djurskyddslagen:
4 § Djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett
sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet
att bete sig naturligt.
Text: Katarina Hörlin
Foto: Elsa Frizell
