Sverige har fått en ny djurskyddslag.
– Äntligen! Men mycket arbete kvarstår, säger Djurskyddet Sveriges generalsekreterare Åsa Hagelstedt.
I dag klubbades den nya djurskyddslagen i riksdagen. Den ersätter tidigare från 1988.
– Vi i regeringen är stolta och glada. Jag tycker att vi presenterar en väl avvägd ramlag. Vi fattar inte beslut på detaljnivå, de kommer i förordningarna, sa Isak From (S) som förde regeringens talan, då landsbygdsminister Sven Erik Bucht (S) inte deltog i förmiddagens riksdagsdebatt.
Grundläggande i nya lagen är att djur ska skötas i en god djurmiljö. Den som ansvarar för djur ska ha tillräcklig kompetens för att se tillgodose djurens behov. Tamdjur får inte överges och inga djur får tränas eller användas i prov om det innebär lidande. Djur ska kunna utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för att de ska må bra. De ska även skötas på ett sådant sätt att beteendestörningar förebyggs, skriver regeringen.
Under förmiddagens debatt riktades kritik mot att förbud, som enligt många redan borde funnits, inte införs i den nya lagen, utan frågorna ska utredas vidare. Det gäller bland annat förbud mot grytanlagsprov med grävling och förbud att hålla minkar i pälsdjursindustrins burar. Även frågan om obligatorisk ID-märkning och registrering av katt ska utredas.
Moderaternas Åsa Coenraads var kritisk till att ”regeringen lägger fram en proposition utan att först ha utrett frågorna” .
– Alla de här kluriga frågorna som vi väntade på att regeringen skulle lösa, de har den inte löst, utan lämnar dem obesvarade och hänvisar till vidare utredning. Sveriges lantbrukare, djurägare och inte minst djuren själva förtjänar bättre spelregler att kunna följa långsiktigt.
– Propositionen är över 500 sidor och det finns många konkreta förslag. Ska jag lyfta fram ett av dem så är det det om att beteendestörningar inte ska tolereras som är det viktigaste, invände Isak From.
Som ett exempel tog Åsa Coenraads förbudet att överge katter. Vad, undrade hon, tänker regeringen göra åt de 100 000 katter som redan är övergivna?
– Vi tar nu ett inledande steg. Det är förbjudet att överge djur. Kattägare kommer att få sina katter omhändertagna om de inte sköter om dem. Det ska inte vara okej att ens katt springer över till grannens sandlåda, svarade Isak From.
Lagen kräver inte obligatorisk ID-märkning och registrering av katt.
Jens Holm (V) fortsatte samma frågeställning och konstaterade att förvildade katter är ett stort problem, men regeringen tänker ändå inte införa obligatorisk ID-märkning och registrering.
– Du säger att det inte ska vara okej att katten springer till grannen sandlåda. Det är ju hela poängen med obligatorisk ID-märkning och registrering av katter, då ska man kunna veta vems katt det är! Nu kommer vi fortfarande inte att veta det. Varför agerar ni inte i den frågan? frågade Jens Holm och Isak From svarade att oavsett om katten är märkt eller inte är det inte tillåtet för den att springa över till grannens sandlåda.
– Däremot om den är märkt är det ju lättare att lämna tillbaka den till ägaren. Annars är det ganska uppenbart att den katten inte får fortsätta vara kvar i livet. Den här lagstiftningen är väldigt tydlig i att man får omhänderta och avliva husdjur som ägaren inte kan hålla reda på.
Jens Holm replikerade:
– Det var ett tydligt besked: ”Om ni inte märker katten så avlivar vi den.” Så det är katterna som får ta smällen. Är det inte bättre att införa krav på ägaren att registrera och ID-märka sin katt, så att ansvaret läggs på kattägaren – inte på katten?
Propositionen till den nya lagen är en missad möjlighet, sa Jens Holm.
– Istället för att agera väljer regeringen att utreda. Varför inte säkerställa att lantbrukets djur får rätt till utevistelse? Varför inte få ett stopp för uppbindning och fixering mot djur? Varför inte införa ett förbud mot grytanlagsprov vid grävlingsjakt? Det är bara några exempel. Det är svek mot djuren. Det största sveket är det mot minkarna. Att kunna klättra. Att kunna simma. Att kunna jaga. Det är viktigt för de här djuren. Anser regeringen att minkar i pälsdjursuppfödningens burar har möjlighet att simma, klättra och jaga?
Mink i pälsdjursuppfödning.
– Det finns inte en politisk majoritet för beslutet att ge minkar större burar eller simvatten, utan vi måste visa att nuvarande lagstiftning inte är tillräcklig för att minkarna ska kunna utöva naturligt beteende. Ska vi få fler att inse det måste vi ha en utredning som visar att minkarna inte får sina naturliga behov tillfredsställda. Minknäringen har tagit flera steg sedan den senaste utredningen. Räcker det? Räcker det inte? Vad jag vet om minkar räcker det inte, men låt en oberoende utredare ta reda på detta, sa Emma Nohrén (MP) i den långa och intensiva debatten.
Djurskyddet Sverige ser den nya lagen som ett steg framåt, men inte ett tillräckligt långt steg.
-Förhoppningsvis innebär detta att djurskyddsfrågorna kommer att lyftas i valrörelsen. Att ansvarigt statsråd inte ens var på plats i kammaren när den nya djurskyddslagen debatterades tyder tyvärr på att djurskyddsfrågorna inte är lika viktiga för politikerna som för väljarna, säger Åsa Hagelstedt.
Lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2019.
Isak From (S). Jens Holm (V). Åsa Coenraads (M).
Text: Katarina Hörlin
Foto: Riksdagen och Frida Ekman
Se debatten
Här kan du se hela riksdagsdebatten från den 14 juni 2018: Ny Djurskyddslag
Läs propositionen
Här kan du ladda ner och läsa hela regeringens proposition till Ny Djurskyddslag 2017/18:147
Fördjupad läsning
Under flera år har Tidningen Djurskyddet rapporterat om arbetet för att få fram en ny djurskyddslag.
Läs några av artiklarna här:
Fullt fokus på djurskyddslagen under fullsatt konferens, 2016.
Regeringen presenterar förslag till ny djurskyddslag, 2018.
Detta vill vi se i en ny djurskyddslag, 2017.
