— Vi är så peppade och redo att sätta igång arbetet!
Det sa William Holmqvist och Filippa Viberg, styrelseledamöter i nystartade Djurskyddet Ungdom, som i helgen höll styrelsemöte. Strategier för framtiden drogs upp under en fullspäckad dag på Fjärilshuset i Haga där zoolog Owe Sandström bjöd på guidade visningar och hajmatning.
– Vi har lärt oss så mycket redan, sa Filippa Viberg och William Holmqvist när Tidningen Djurskyddet mötte dem under en paus i den tropiska värmen bredvid ett av akvarierna.
– Detta hur Fjärilshuset arbetar för att hela tiden efterlikna djurens naturliga miljö och låta dem utöva sina naturliga beteende är så imponerande. Ett så stort kunnande ligger bakom. Vi vill bara lära oss ännu mer om naturligt beteende och om bra djurhållning!
Att få ut korrekt information om hur olika djur ska hållas utifrån vetenskapligt beprövad erfarenhet på ett inspirerande sätt har blivit ett signum för zoolog Owe Sandström. Han är styrelseledamot i Djurskyddet Sverige och under helgen höll han sin medryckande visningsshow av hajmatningen. Hajarna simmar i ett akvarium som rymmer 1,2 miljoner liter vatten, är 30 meter långt och har sex vattenpumpar som återskapar havsströmmarna i det fria. Även utfodringen följer en vetenskaplig gång.
– De får bara mat när de är hungriga. Vi häller ut maten på ytan och låter den sjunka ner. Först kommer plankton, det intresserar inte hajarna, sedan större fiskbitar: De hugger hajarna och det de lämnar sjunker ner på sanden till rockorna.
Till publikens jubel refererade han, med en snabbhet och humor som överträffar de skickligaste kommentatorerna på Radiosporten, hur svartfenade och högfenade revhajar kämpade om maten. Han höll också en lika informativ som underhållande föreläsning om koi-karparna, dessa färgglada fiskar som bland annat hålls som sällskapsdjur.
– Jag har inte alls känt till så mycket om fisk tidigare. Konstigt nog tror jag inte att så många unga – eller äldre heller faktiskt – gör det. Därför är det väldigt viktigt att sprida kunskapen. Jag höll på att börja gråta när vi fick höra hur hajarna behandlas bara för att folk vill äta upp deras fenor i soppa, sa Filippa Viberg.
Hajfenssoppa har ansetts vara en delikatess. Men 73 miljoner hajar får varje år sina fenor avskurna och i flera fall kastas de tillbaka ner i havet igen. Där väntar en mycket plågsam död det stympade djuret. Att aldrig äta hajfenssoppa är ett sätt att bidra till att få stopp på denna grymhet, vilket bland annat WWF, Världsnaturfonden uppmanat till.
– Vi tar med oss hur viktigt det är att skaffa mer kunskap om djurskydd och behandla djur så att de får utöva sina naturliga beteende, sa Filippa Viberg.
Djurskyddet Ungdom har idag fler än tusen medlemmar. När Tidningen Djurskyddet lämnade styrelseledamöterna, deras ordförande Max Stadler och projektledaren Sandra Rönnsved skulle de sätta sig ner för att dra upp strategierna för framtiden.
– Den absolut största frågan är rekryteringen! Vi måste värva fler medlemmar, få igång lokala föreningar och sprida informationen om att vi finns. För att kunna arbeta med det ska vi sätta igång och söka bidrag. Sedan ska vi dra igång olika projekt, vilka ska vi bestämma under mötet!
Hur ser er egen relation till djur ut?
– Jag har alltid haft djur omkring mig, ända sedan jag var liten. Marsvin, hund, katt – sällskapsdjur har varit en självklar del i mitt liv, säger Filippa Viberg.
– Samma för mig, men nu har jag börjat intressera mig mer för reptiler, främst ödlor. Jag är också mycket intresserad av vegetarisk kosthållning, och det är saker som vi kommer att arbeta för framöver, säger William Holmqvist.
Djurskyddet Ungdom vänder sig till personer som är 30 år eller yngre. Läs mer om dem här på deras Facebooksida: https://www.facebook.com/djurskyddetungdom/
Text & foto Katarina Hörlin
Filippa Viberg och William Holmqvist.
Projektledare Sandra Rönnsved och zoolog
Owe Sandström.
Delar av Djurskyddet Ungdoms styrelse:
Filippa Viberg, Matteus Ciesielski, Maja Lindgren,
Tove Henriksson och William Holmqvist.
