Jordbruksverket: Stärk djurskyddet i utsättningsmomentet för fåglar och fiskar som används för jakt och fiske

Skärp djurskyddet vid utsättningsmomentet för alla de gräsänder, fasaner, rapphöns och laxfiskar som varje år sätts ut i naturen för att användas till jakt och fiske. Det föreslår Jordbruksverket till regeringen i dag.

– Det rör sig om sammanlagt flera miljoner djur, som varje år sätts ut och om utsättningen sker på fel sätt så finns det risk för allvarliga djurskyddsproblem, säger Helena Elofsson, djurskyddschef på Jordbruksverket, SJV, som i dag lämnar över rapporten Djurskydd vid utsättning av djur för jakt och fiskeändamål – behov och konsekvenser av ytterligare djurskyddskrav till regeringen.

I Sverige sätts varje år minst 700 000 fåglar och 3 miljoner fiskar ut i naturen efter att ha hållits av människor. Flera används vid jakt och fiske. En del sätts ut för att stärka beståndet.

Under uppfödning och transport skyddas de berörda djuren, precis som alla andra djur som hålls av människan, av djurskyddslagstiftningen, skriver SJV, men vid “själva utsättningsmomentet omfattas djuren inte av nuvarande djurskyddslagstiftning och det är inte tydligt hur långt djurhållarens ansvar sträcker sig”.

Den nya regleringen blir ett tillägg till djurskyddslagen och föreslås formuleras såhär:
”Djur som sätts ut i naturen för jakt- eller fiskeändamål ska hållas, födas upp och sättas ut på sådant sätt som ger dem förutsättningar för ett liv i det vilda. Utsättning av djur i naturen för jakt- eller fiskeändamål får endast ske i en miljö som ger dem förutsättningar för ett liv i det vilda.”

Fåglarna är framför allt gräsänder, fasaner och rapphöns. Fiskarna är främst lax. Det har länge varit känt att flera svåra djurskyddsproblem uppstått vid utsättningen. Fåglar har inte funnit föda då de inte klarat av att utföra födosök såsom vilda fåglar gör och drabbats av svält. Andra har haft för dåligt utvecklad fjäderdräkt och frusit ihjäl.

– Vi har ju drivit frågan länge, särskilt problemen med utsättning av gräsänder har engagerat flera av våra lokalföreningar, framför allt Mariefred och Strängnäs då det blivit ett stort djurskyddsproblem där med utsatta änder som inte skjutits och sedan har svårt att överleva vintern, säger Åsa Hagelstedt, generalsekreterare Djurskyddet Sverige.

Fasan. En fågel som används för jakt.

Vad påverkar då om djuren kan klara sig efter att de satts ut i naturen? Rapporten lyfter fram några faktorer: De ska ha fötts upp i lämpliga miljöer med lämplig beläggningsgrad så att de är friska när de sätts ut i naturen. De ska också ha ett utvecklat födosöksbeteende.
Djuren kan få svårare att överleva om det sätts ut för många djur i samma biotop. De bör även ha väl utvecklad fysiologi, för fåglar är det viktigt att de är väl befjädrade för att de ska ha bra förutsättningar för att överleva.

“För fiskar kan stora temperatur- och syrgasvariationer vid utsättning ha negativ effekt på fiskarnas fysiologi och därmed påverka deras förutsättningar för att överleva i det vilda. Fiskar kan även skadas om de sätts ut på fel sätt och exempelvis släpps från hög höjd. Både fåglar och fiskar kan behöva stödutfodras, samt kan behöva skydd mot predatorer och svåra väderförhållanden, första tiden efter utsättning” står det i rapporten.

Men det är inte bara vid utsättningen som det finns problem vilket flera djurskyddsorganisationer flaggat för under utredningens gång.

“Problemen gällande djurens välfärd förekommer både då de hålls av
människan innan utsättning och när djuren satts ut. En djurhållning som innebär att ickedomesticerade, ibland vildfångade, djur hålls vid mycket höga tätheter, på liten yta, utan miljöberikning med hög risk för utveckling av beteendestörningar och ökad dödlighet efter utsättning, kan inte anses följa djurskyddslagen eller jaktlagstiftningen. Detta måste förändras, inte minst då den här typen av jakt redan är starkt ifrågasatt av allmänheten av etiska och moraliska skäl. Det är oacceptabelt att hobbyverksamhet går ut över djurens välfärd”, skrev Djurskyddet Sverige tillsammans med Svenska Djurskyddsföreningen och Djurens Rätt tidigare i år när de fick tillfälle att ge sina synpunkter på förslaget.

Krav på specifik utbildning och registrering eller föranmälan inför att utsättningarna ska ske har föreslagits för att förbättra för djuren. Men Jordbruksverket föreslår inte detta eftersom det “redan finns krav på att djurhållare som håller fågel i vilthägn ska vara registrerade som djurhållare hos länsstyrelsen och de aktuella djurhållarna därmed ingår som kontrollobjekt i länsstyrelsernas urval för djurskyddskontrollen. Vidare hade det blivit betydande konsekvenser för djurhållarna om de skulle behöva föranmäla när de skulle sätta ut fåglarna”, förklarar Jordbruksverket.

I rapporten bemöter Jordbruksverket även argumenten från vissa aktörer om att det inte behövs ytterligare lagstiftning då det i branschen skulle ske en “självreglering” om de verksamhetsutövare vars djur inte överlever i naturen förlorar sina investeringar. Detta skulle vara ett så starkt incitament att en tydligare djurskyddslagstiftning blir överflödig, enligt dem. Jordbruksverket skriver att “en stor del av utsättningarna i landet förefaller redan göras på ett lämpligt sätt ur djurskyddshänseende och för flertalet verksamhetsutövare behöver författningsändringen inte innebära någon förändring”, men:

“Vår utredning visar samtidigt att det finns risk för att det kan uppstå betydande djurskyddsproblem om utsättningar görs på fel sätt och det finns exempel på när djur har lidit stor skada på grund av att utsättningar gjorts på fel sätt. Vi bedömer därför att risken för djurskyddsproblem är tillräckligt stor för att det finns ett värde i att tydliggöra djurhållares ansvar och ge möjlighet för ansvariga myndigheter att vidta åtgärd om utsättningen görs på fel sätt. I nuläget saknas det möjlighet för kontrollmyndigheten att ingripa när felaktiga utsättningar leder till lidande för djuren och detta anser vi är otillfredsställande.”

Jordbruksverkets bild är ändå att de flesta sköter utsättningen bra i dag.
– Vår utredning visar dock att det finns risk för djurskyddsproblem om utsättningar görs på fel sätt och det är därför vi föreslår ett tillägg till djurskyddslagen. Genom en sådan reglering blir det också möjligt för ansvariga myndigheter att kontrollera verksamheten och vidta eventuella nödvändiga åtgärder om utsättning görs felaktigt, säger utredare Johannes Erlandsson i ett pressuttalande.

Text Katarina Hörlin
Foto Music Fox/Unsplash & iStock

“Steg i rätt riktning då det inte finns specifikt riktade regler mot fåglar och fiskar som släpps ut för jaktändamål”

Då det i dag inte finns några regler specifikt riktade mot fåglar och fiskar som släpps ut för jaktändamål är förslaget ett steg i rätt riktning och kommer att inverka positivt på djurskyddet.

Så skrev Djurskyddet Sverige tillsammans med Djurens Rätt och Svenska Djurskyddsföreningen i sitt samrådssvar till Jordbruksverket om vad de ansåg om den nya skrivningen:
”Djur som sätts ut i naturen för jakt- eller fiskeändamål ska hållas, födas upp och sättas ut på sådant sätt som ger dem förutsättningar för ett liv i det vilda. Utsättning av djur i naturen för jakt- eller fiskeändamål får endast ske i en miljö som ger dem förutsättningar för ett liv i det vilda.”
De hade hellre sett en lagparagraf som löd:
“Utsättning av djur av viltart för jakt eller fiskeändamål får endast
ske om det finns goda möjligheter för djuren att anpassa sig till ett liv i det vilda och självständigt tillgodose sina fysiska och psykiska behov, såsom behov av föda, vatten, skydd och andra viktiga naturliga beteenden. Dessa behov ska kunna uppfyllas även efter att jakt eller fiskesäsongen är avslutad.”

Organisationerna konstaterar att Jordbruksverkets förslag är ett steg i rätt riktning.
“Dock tycker vi inte att denna skrivning räcker, utan det behövs nya, detaljerade och artspecifika föreskrifter kring hållande av fåglar och fiskar för utsättning för jaktändamål. Dessa föreskrifter skulle med fördel kunna samlas till en eller två lagtexter som behandlar alla djurslag. Föreskrifterna måste ha ett starkt djurskyddsfokus och den myndighet/de myndigheter som utformar dessa måste ha kunskap och erfarenhet att utarbeta djurskyddsföreskrifter”, skrev Djurskyddet Sverige tillsammans med de båda andra organisationerna.

Läs de två samrådssvaren här:
Synpunkter på samråd kring eventuellt behov av att ytterligare reglera djurskyddet för gräsänder, fasaner, rapphöns och laxfiskar som sätts ut för jakt- och fiskeändamål

Angående ytterligare reglera djurskyddet för gräsänder, fasaner, rapphöns och laxfiskar som sätts ut för jakt- och fiskeändamål (dnr 5.2.17-10963/2019)

Här sätts flest fiskar och fåglar ut

Flest laxungar sattes ut i Lule älv, Indalsälven och Dalälven 2018. Vanligaste fiskar är lax, öring, regnbåge och röding, samt – i mindre antal – gös och ål. Länsstyrelserna ger tillstånd.
Fåglarna hålls i voljärer och det beräknas finnas cirka 100 anläggningar i Sverige. De i sin tur kan ha alltifrån 10 till 100 000 fåglar. Ingen vet exakt hur många fåglar som sätts ut, men rapporten gör en uppskattning på cirka 400 000 gräsänder (SJV skriver att samrådsinstanserna gör uppskattningar på mellan 200 000 och 750 000 fåglar/år), cirka 250 000 fasaner och cirka 75 000 rapphöns. De sätts främst ut i Skåne, Halland och Södermanland.
Källa: Jordbruksverket

Bakgrund till utredningen

I betänkandet inför den nya djurskyddslagen (SOU 2011:75) föreslog utredaren Eva Eriksson att en ny paragraf i djurskyddslagen införs där villkor för utsättning av djur av viltart sattes upp.
Regeringen skrev i sin proposition till ny djurskyddslag (2017/18:147) att det kan finnas behov av att stärka djurskyddet för djur som sätts ut för jakt- och fiskeändamål, men att behov och konsekvenser av ny reglering måste utredas ytterligare, skriver SJV.
Uppdraget är nu slutfört av Jordbruksverket och här kan hela deras rapport läsas: Djurskydd vid utsättning av djur för jakt- och fiskeändamål
Källa: Jordbruksverket

Text Katarina Hörlin