Länsstyrelsernas djurskyddskontrollverksamhet minskade förra året. Färre fysiska kontroller och fler administrativt handlagda ärenden blev en av pandemins konsekvenser.
19 450 kontrollinsatser, varav 8 185 fysiska kontroller, genomfördes av länsstyrelsens djurskyddskontrollanter under 2020. En minskning med 12 procent jämfört med 2019. Det visar Djurskyddskontrollen 2020 – En redovisning av kontrollmyndigheternas arbete, som publicerades i dag.
9 471 kontroller handlades administrativt, vilket innebär att djuren inte fick ett fysiskt besök. I kontrollinsatserna ingår även 1 794 tillståndsprövningar och besiktningar av transporter.
– Resultaten visar att pandemin har påverkat länsstyrelsernas kontrollarbete. Påverkan har skett på olika sätt och i varierande grad. Merparten av länen har svarat att de har gjort färre fysiska kontroller under 2020 jämfört med tidigare år, säger Alexandre Barchiesi på Jordbruksverket i ett pressuttalande.
– Det är förståeligt att dom fysiska kontrollerna minskat under pandemin. Men tyvärr innebär det med allra största sannolikhet att fler djur far illa och att allvarliga fall av djurplågeri inte upptäcks i tid. Därför är det oerhört viktigt att länsstyrelserna prioriterar fysiska kontroller så snart smittläget gör det möjligt och regeringen bör även skjuta till resurser för detta, säger Åsa Hagelstedt, generalsekreterare Djurskyddet Sverige.
Under 2020 tog länsstyrelserna emot 13 705 anmälningar om brister i djurskyddet, som gällde både för sällskapsdjur och för lantbrukets djur. 1 928 informationsärenden kom från officiella veterinärer på slakterier. De vanligaste bristerna för lantbrukets djur rörde skötsel och för nötkreatur var den vanligaste bristen att djuren är smutsiga, enligt Jordbruksverket.
Under året upptäcktes också ett ökat antal brister inom grishållningen överlag, både vid länsstyrelsens djurskyddskontroller och vid Livsmedelsverkets kontroller på slakteri. Det handlar om att sjuka och skadade djur inte fått nödvändig vård eller utrymme för denna vård.
Även bristerna kring vattentillgång var fortfarande för många. Det kan röra sig om att nipplarna som grisarna ska dricka från är trasiga eller att vattenhinkar ute i hagarna sparkats omkull. Också bristerna kring utformningen av dränerande golv hade ökat.
Det gjordes 359 kontroller av grishållningar under 2020, en minskning med 43 kontroller jämfört med 2019. Rena liggytor, rena grisar, rengöring och utgödsling av stallutrymmen och krav på ströets kvalitet har försämrats avsevärt, slår rapporten Djurskyddskontrollen 2020 fast.
Kontrollerna av slakterier visar också flera brister. En hög andel rör kravet på kompetensbevis och krav på djurskyddsansvarig. Några rör de mest kritiska momenten vid bedövning och avlivning, skriver Jordbruksverket, och ett exempel är brister kring underhåll och funktionstest av fixerings- och bedövningsutrustning.
Även ”kontrollerna av slakteriernas standardrutiner som ska garantera att avlivning och därmed sammanhängande verksamhet utförs i enlighet med lagstiftningen visar att innehållet i dessa brister i mycket stor utsträckning” konstaterar rapporten.
Text Katarina Hörlin
Foto iStock
Läs hela rapporten här: Djurskyddskontrollen 2020
