Riksdagen beslutade under eftermiddagen att införa ett nytt brott: grovt djurplågeri. Det ska straffas med fängelse i minst sex månader och max fyra år. Lagändringen träder i kraft den 1 juli i år.
Under riksdagsdebatten inför beslutet av förslaget Brott mot djur – skärpta straff och ett mer effektivt sanktionssystem som hölls i eftermiddags var samtliga av de sju partier som deltog positiva till att en skärpt lagstiftning nu fanns på plats som förslag, även om vissa hade önskat se ännu skarpare ändringar.
– Ett gott djurskydd är viktigt. Skärpta lagar är bra. Men de måste implementeras lika i hela landet. Effekterna måste följas upp om två år och utvärderas om fem år. Vi behöver se att den skyddar djuren som utsätts och inte minst skyddar de hundar som smugglas in på bekostnad av djurens välbefinnande, sa Marléne Lund Kopparklint (M).
– Vanskötta djur. Utekatter som kommer hem brännskadade. Negligerade djur i lantbruket. Skadeskjutna fåglar. Skurna hästar. Djur skadade i transporter. Djurtortyr på slakterier. Brotten mot djur är många och varierande. Det de har gemensamt är att djuren är oskyddade. Det är upp till oss människor att visa att det inte är så vi behandlar djur. Trots en gedigen djurskyddslagstiftning begås ändå så många brott mot djur. Det är inte acceptabelt att plåga djur i Sverige, de som gör det ska få kännbara straff. Jag förstår inte varför övriga partier nöjer sig med ett straff på sex månader, vi hade velat se ett minimistraff på ett år. I mina ögon ter det sig väldigt märkligt, sa Yasmine Eriksson (SD).
– Hundar föds upp i valpfabriker, illegalt insmugglade valpar säljs via sociala medier, de här hundarna är många och i dåligt skick. Här måste regeringen vara mer aktiv och verka för en strängare lagstiftning, sa Magnus Oscarsson (KD).
Malin Larsson (S) sa att brott mot djur är ett ämne som berör.
– Att värna djurskyddet är alltid en prioriterad fråga för oss socialdemokrater. När någon inte tar sitt ansvar behöver samhället reagera och agera. I de fall djurhållare inte lever upp till kraven behöver vi rycka in. Flera exempel på brott mot djur visar att vi måste agera hårdare. Nu vässar vi systemet och stärker djurskyddet och inför ett nytt grovt djurplågeribrott för att ge mer proportionerliga straff, sa hon och fortsatte:
– Angående uppföljningen så ligger det på länsstyrelserna, de är regeringens förlängda arm med djurskyddskontrollen. Normalt följer man inte upp alla lagar som tas men här kommer regeringen att kunna följa upp på nära håll. Hundsmugglingen är en viktigt del i brott mot djur, men det finns också andra brott mot djur, och det är det lagförslaget i dag handlar om, betonade Malin Larsson (S).
Ulrika Heie (C) tog vid och underströk hur otroligt viktigt det är att ”vi som politiker får fram en lagstiftning som beivrar brott mot djur och som gör att man också kan dömas på det här sättet som förslaget ger en förutsättning för”.
– Med det här förslaget stärks lagstiftningen och skyddet eftersom det handlar om höjda straff för de allvarligaste fallen av djurplågeri. De skrivningar som finns i propositionen, både vad gäller det bakåtsyftande sanktionerandet och det framåtsyftande beivrandet, där tycker jag att regeringen landat i en klok balans. Men det är klart att alla partier kommer att följa upp vilket genomslag den här lagstiftningen får i praktiken, sa Ulrika Heie (C).
Samhället behöver visa i handling att brott mot djur tas på allvar och även prioriteras av rättsväsendet, underströk Jakob Olofsgård (L).
– Brott mot djur bör omfatta uppsåtliga och grovt oaktsamma gärningar. I förslaget som nu ligger innebär det att straffskalan för grovt djurplågeri ska vara fängelse i lägst sex månader och max fyra år, därmed hamnar vi på samma straffskala som grovt jaktbrott. Risken att få fyra års fängelse visar på allvaret i att skada eller döda ett djur. Det här är bra, för djurens skull, sa han och påpekade att kontrollmyndigheterna kommer att få mer auktoritet genom den nya lagstiftningen.
– Det är också bra, för djurens skull.
Anförandet som avslutade debatten hölls av Elisabet Falkhaven (MP).
– Det här lagförslaget är välkommet och till allra största delen bra. Det är efterlängtat med en lag som är tydligare differentierad mellan exempelvis underlåtelse att föra olika journaler, som i och för sig är viktiga på sikt, men som oftast inte utsätter något djur för direkt lidande, och just de händelser där människor utsätter djur för lidande.
– Det är viktigt att vi markerar mot alla som medvetet gör det, men också mot de som låter bli att sköta sina djur så att djuren blir vanvårdade och till sist kanske dör av svält i sin egen avföring. Anledningarna är, som vi vet, ibland inte medvetna, men för djuret gör det ingen skillnad, de dör av svält ändå. Om en lagskärpning kan hindra detta från att hända är det enbart av godo, sa Falkhaven och betonade att dagens straffskala inte alls speglar den kunskap vi har om djur i dag.
– Så vi välkomnar alltså denna proposition. Men vi ser att två viktiga delar saknas!
Den ena delen var den grund som utredaren föreslagit skulle vara med bland de omständigheter som skulle ingå för att djurplågeriet skulle kunna bedömas som grovt, nämligen ekonomiska fördelar.
– Den hade kunnat omformulerats till ”om gärningen inneburit betydande ekonomiska fördelar för gärningspersonen” men att istället ta bort den helt gör att domstolarna inte kan använda sig av denna grund alls i bedömningarna av brottet, vilket vi ser som mycket olyckligt. Den borde funnits kvar, underströk Elisabet Falkhaven.
Den andra delen rör systematiskt våld mot djur i familjer där kvinnor och barn utsätts för våld.
– Det är mycket olyckligt att man inte inkluderar systematiskt våld mot familjedjur som ofta är en del av våld i nära relation. Många har påtalat behovet av att det införs, helt enkelt eftersom forskning länge har påvisat att det finns en koppling mellan våld mot djur och våld mot kvinnor och barn i nära relation. I relationer kan djur hållas som gisslan och bli utsatt för fysiskt och psykiskt lidande i syfte skada, skrämma eller hota den person mot vilket våldet är riktat. Det händer oftare än vi ser. I Sverige har vi inte tagit detta problem på allvar. Om våld mot djur i syfte att skada, skrämma och hota någon hade hade inkluderats som kvalifikationsgrund för grovt djurplågeri hade de länsstyrelser som arbetar med frågan fått ytterligare ett viktigt verktyg. Därför anser vi att propositionen också skulle ha innehållit en kvalifikationsgrund för grovt djurplågeri där det ska beaktas om syftet med gärningen varit avsedd att skada, skrämma eller hota någon annan. Med detta sagt vill jag yrka bifall till utskottets betänkande, sa Elisabet Falkhaven (MP).
Nuvarande straff för djurplågeri är böter eller fängelse i max två år. Efter riksdagens omröstning i dag står det klart att straffen för brott mot djur skärps. Ändringarna införs både i brottsbalken och i djurskyddslagen och börjar gälla den 1 juli i år. Grovt djurplågeri kommer att införas som ett eget brott i brottsbalken med straffskalan minst sex månaders fängelse och max fyra års fängelse.
– Polis och åklagare kommer nu att få prioritera brott mot djur. I dag läggs många utredningar ner, men det går inte längre att göra så. Samhället sänder genom lagändringen en skarp signal till rättsväsendet att prioritera arbetet mot djurplågeri. Det är den stora vinsten med den nya lagstiftningen, säger Djurskyddet Sveriges generalsekreterare Åsa Hagelstedt.
Andra nyheter som klubbades igenom i dag är att mindre allvarliga överträdelser av djurskyddslagstiftningen ska kunna leda till en sanktionsavgift istället för böter. Skillnaden är att sanktionsavgiften kan hanteras av länsstyrelserna medan böter utdöms av en domstol. Sanktionsavgifterna ska vara minst 1 000 kronor och högst 100 000 kronor.
Hela riksdagsdebatten kan ses här: Brott mot djur -skärpta straff och ett mer effektivt sanktionssystem
Text Katarina Hörlin
Foto Frida Ekman
Om det nya djurplågeribrottet
16 kap. 13 § brottsbalken innehåller djurplågeribestämmelsen som säger:
Om någon uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, genom misshandel,
överansträngning eller vanvård eller på annat sätt, otillbörligen
utsätter djur för lidande, dömes för djurplågeri till böter eller
fängelse i högst två år.
Straffbestämmelsen om djurplågeri kommer nu att kompletteras med en
särskild straffskala och en egen beteckning för grovt brott: grovt
djurplågeri.
Grovt djurplågeri omfattar uppsåtliga och grovt oaktsamma gärningar.
Vid bedömningen om ett brott är grovt ska det särskilt beaktas
om gärningen har inneburit allvarligt lidande för djuret eller
djuren, har omfattat ett större antal djur eller annars har varit av särskilt
hänsynslös eller farlig art.
Straffskalan för grovt djurplågeri ska vara fängelse i lägst sex månader
och högst fyra år. Straffskalan för djurplågeri av normalgraden ändras inte.
Källa: Prop 2021/22:18
Läs mer!
Kritik har framförts mot att viktiga omständigheter saknas för vad som ska räknas in för att djurplågeriet ska ses som grovt. Två omständigheter som saknas är: ekonomiska fördelar och våld mot djur som ett medel att kontrollera kvinnor och barn. Läs mer om detta i artiklarna nedan:
”Ekonomiska fördelar bör föras in som grund för grovt djurplågeri”
Grovt djurplågeri bör inkludera det våld förövare utsätter djur för med syftet att skada kvinnor och barn
Lagändringen bygger på den särskilde utredaren Lars Wallinders förslag som presenterades 2020. En längre intervju med Lars Wallinder finns här: Här tar regeringen emot förslaget att införa brottet grovt djurplågeri
