Varje dag anländer flyende människor från Ukraina till Sverige tillsammans med sina älskade djur. De har tagit sig genom förödelsen ända hit. Nu söker länsstyrelserna efter fler anläggningar som kan fungera som isolering för de hundar och katter vars smittskyddsstatus är oklar.
När Olha, dottern Lika och katten Yasya når Nynäshamn med båt från Polen är de lika trötta alla tre. De har flytt från sitt hem i Charkov i nordöstra Ukraina. Det var en tuff flykt. Yasya reser i en rödvit transportbur. Hon sitter väldigt stilla därinne.
– När vi körde från Charkov till Polen varken åt hon eller gick på toaletten på två dagar. Hon var rädd, berättar Olha innan hon träffar den väntande veterinären vid färjeterminalen.
Tidningen Djurskyddet kommer att följa Yasyas och Olhas liv i Sverige och återvänder till dem i kommande artiklar. Men medan Yasya undersöks av veterinär och beskedet blir att hon ska hållas i isolering under tre veckor, så ringer vi Jordbruksverket för att höra hur djuren som följt med sina ägare på flykt från Ukraina tas emot i Sverige.
Jordbruksverket har upphandlat ett femtiotal platser på en anläggning i Örkelljunga i Skåne för de hundar och katter som kommer från Ukraina som behöver sitta i karantän eller vara i Isolering under officiell tillsyn, som den korrekta benämningen är.
– I förmiddags fick jag de senaste siffrorna över hur många djur som är i isolering under officiell tillsyn i Örkelljunga: Det är 24 hundar och katter, säger Jordbruksverkets smittskyddschef Katharina Gielen, när vi talas vid i mitten av förra veckan.
En plats där kostar cirka 500 kronor/dygn och den kostnaden står Jordbruksverket för. Av smittskyddsskäl och för att personalen på anläggningen ska kunna ägna sig åt djuren är det inte möjligt för ägaren att hälsa på sitt djur under isoleringen, som maximalt kan bli fyra månader.
– Vi förstår verkligen att det kan kännas svårt för ägaren men tyvärr går det inte att göra på annat sätt just nu men vi tittar på möjligheten framåt, säger Katharina Gielen.
För närvarande är det fler katter än hundar i isoleringen i Örkelljunga. Men Jordbruksverket arbetar med att anpassa sina regler och rutiner så att kanske färre katter kommer att sättas i karantän där.
– Vi lär oss nya saker dag för dag och försöker hela tiden anpassa oss för att uppfylla våra två huvudfokus: att garantera ett gott smittskydd och se till de humanitära behoven. Det är en verklig balansgång och vi förstår att många av djurägarna som flytt med sina djur från Ukraina har varit med om ett trauma och vi vill göra allt i vår makt för att inte skapa ytterligare trauma när de kommer till Sverige. Vi förstår verkligen att det kan bli som ett nytt trauma att behöva skiljas från sitt djur – även om det endast gäller för några veckor eller månader – och här arbetar vi hårt för att skruva till våra rutiner så att djurägarna från Ukraina i så liten utsträckning som möjligt ska behöva skiljas från sitt husdjur, säger Katharina Gielen, och ger ett exempel som gäller katterna som anlänt till Sverige:
– Det finns ett vaccinationskrav i Ukraina. Men eftersom djurägarna fått fly så är det inte säkert att de fått med sig alla intyg, så därför får man komma in med sin katt i landet även utan intyg. Men för att ha en säker hantering och minska risken att vi får in rabies så säger vår matris för hantering att om katten inte har intyg på att den är vaccinerad och djurägaren säger att den inte är vaccinerad då ska den hållas i isolering under officiell tillsyn en viss tid. Det vi nu genom vår veterinär i Nynäshamn fått veta är att majoriteten av de katter som kommer tillsammans med sin ägare från Ukraina är raskatter som hållits inne under hela sina liv. De är alltså lågriskdjur. Det är egentligen inte de som behöver sitta i isolering under officiell tillsyn, utan nu tittar vi i stället på möjligheten till hemisolering för dessa katter, förklarar Katharina Gielen.
Hur många beslut om hemisolering har Jordbruksverket fattat?
– Just nu har vi runt 200 aktiva ärenden. Det är en rörlig siffra och jag kan inte se hur många som rör hundar respektive katter.
Eftersom det inte alltid finns ett boende för flyktingarna från Ukraina kan djuren behöva tas omhand till dess att boende är ordnat. I skrivande stund är anläggningen i Örkelljunga den enda som Jordbruksverket upphandlat för hundar och katter som ska vara i isolering under officiell tillsyn.
– Vi har bett alla länsstyrelser att inventera anläggningar i sina län som skulle kunna fungera. Särskilt bra vore det att få en i Stockholm eftersom många av de som flytt med sina husdjur kommer in till Sverige via Nynäshamn. Länsstyrelsen i Stockholm letar med ljus och lykta, säger Katharina Gielen.
Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket.
Länsstyrelsen i Halland efterlyser via sin hemsida lämpliga anläggningar.
– Hur många anläggningar som finns i Halland där den här typen av verksamhet kan bedrivas – ja, det är svårt att säga säkert. Det kan finnas uppbyggda kennlar som mycket väl skulle kunna fungera, förutsatt att det inte pågår kennelverksamhet där just nu. Anläggningarna måste inte vara stora, utan det viktigaste är att de är säkra, berättar länsveterinär Marie Baaz, vid länsstyrelsen i Halland.
– Till dags dato har vi inte fått in några ansökningar från någon framtida isoleringsanläggning under officiell tillsyn här i Halland. Vi var tidigt väldigt tydliga med att det är höga krav på den här typen av anläggning, vilket vi även påtalar vid vårt intresseformulär på vår hemsida, förklarar hon.
De grundläggande kraven för att ens bli aktuell för vidare utredning är att det ska finnas ”separata inomhusboxar med godkända mått, dörren ska ha fönster eller nät så att man kan se in och varje box ska ha en egen rastgård med platta eller grusbädd och nättak.”
Jordbruksverket har just nu inga andra avtal än det med anläggningen i Örkelljunga.
– Men vi söker vidare, säger Katharina Gielen.
Enligt Migrationsverkets uppskattning kan 76 000 flyktingar från Ukraina ha kommit till Sverige vid halvårsskiftet. Omkring 5–10 procent av dem beräknas ha sina sällskapsdjur med sig. Mer än 24 000 flyktingar har kommit till Sverige när detta skrivs.
– Baserat på vad vår veterinär i Nynäshamn observerat så är det närmare 5 procent än 10 av de som kommer från Ukraina som har husdjur med sig, säger Katharina Gielen.
Fem procent av 76 000 flyende från Ukraina innebär att det uppskattningsvis har kommit 3 800 hundar och katter från Ukraina i sommar. Känner ni en stress över att få fram fler platser?
– Ja, naturligtvis, vi vill ju inte stå utan isoleringsplatser om det behövs. Alla länsstyrelser är i gång och inventerar nu, samtidigt är det också här viktigt att vi uppfyller de smittskyddskrav som finns.
Ungefär 100 fall av rabies rapporteras årligen i Ukraina, enligt Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Smittan kan drabba räv, hund, katt, häst och andra djurslag. Även människor har drabbats. Enligt SVA:s egen uppskattning är risken för att en ovaccinerad hund eller katt som passerar gränsen från Ukraina skulle vara smittad utan att ännu visa symtom cirka 1 per 300 000 individer. Ännu har inget av de djur som kommit till Sverige och undersökts av veterinär bedömts varit smittat.
– SVA gör generellt bedömningen att de sällskapsdjur som följer med sina ukrainska ägare utgör en förhöjd risk men att sannolikheten att de bär på rabies är låg. Men samtidigt är naturligtvis rabies en smitta vi absolut inte vill få in i Sverige, säger Katharina Gielen.
Djurägare som kommer från Ukraina med sitt djur ska direkt kontakta tullen och berätta att de har ett djur med sig. Tullpersonalen kontaktar Jordbruksverket vars veterinär gör en bedömning av vad som ska hända med djuret.
– Här bedöms om katten eller hunden behöver id-märkas, blodprov tas och om den inte är vaccinerad så behöver den sitta isolerad den tid inkubationstiden är.
De djurägare som inte kommer in i landet via en gräns där tullen finns ska så snart som möjligt kontakta en veterinär, vilken som helst, och boka en tid för bedömning. Jordbruksverket står för besökskostnaden, blodprov med antikroppsanalys, eventuell id-märkning och för andra åtgärder som de beslutar om.
– Det är endast de åtgärder som vi beslutar om för att få vara i Sverige som vi ersätter. Men inga andra behandlingar, säger Katharina Gielen.
Hur många små sällskapsdjur, som marsvin och hamstrar, som kommit från Ukraina har Jordbruksverket inga uppgifter om. Hur ser ni på risken att personer som anländer med sina djur vid gränser där varken tullen eller någon veterinär finns på plats missar att gå till veterinären för att få sitt djur undersökt?
– Ja, troligen finns det djur från Ukraina här som inte kommit till veterinär än. Det finns ju inget säkert sätt att ta reda på hur många de är. Men vi lägger mest krut av allt i vårt informationsmaterial, som sprids på ryska, ukrainska och engelska, på att uppmana alla djurägare från Ukraina att direkt uppsöka veterinär. Det är den viktigaste uppmaningen vi kan ge alla som kommer så att de inser vikten av att besöka veterinär, få djuret id-märkt, så att vi har en identitet på djuret och hos veterinären få en bedömning och hjälp, säger Katharina Gielen.
Text Katarina Hörlin & Ida Svartveden
Foto Ida Svartveden & Jordbruksverket
Veterinären i Nynäshamn: ”Mötena med djurägarna från Ukraina och deras djur blir i regel fina”
Distriktsveterinär Vanja Hårdemark har bemannat Jordbruksverkets kontrollmottagning i Nynäshamn sedan den startade för två veckor sedan.
Hur många katter och hundar från Ukraina kommer med färjan till Nynäshamn i snitt per dag?
– Det kommer ungefär tiotalet djur per dag. Det varierar om det är flest hundar eller katter. På tisdagar kommer det flest djur, uppåt tjugotalet, det går ingen färja på måndagar så det brukar vara extra många på tisdagar. Hittills har ett tiotal djur behövt åka till isoleringen i Skåne.
Hur länge brukar katterna respektive hundarna få stanna där?
– Det varierar, enligt de senaste riskbedömningarna från Jordbruksverket blir det nog i de flesta fall kortare isoleringstider, tills det att djurägaren har fått en mer permanent hemadress på vilken man kan uppfylla kriterier för hemisolering.
Vad är den vanligaste åtgärden för dessa djur?
– Endast något enstaka djur har uppfyllt de införselkrav som vi normalt kräver (id-märkning, rabiesvaccinering med väntetid, titerkontroll och officiellt hälsointyg för tredje land) så alla kräver någon form av åtgärd. Många katter saknar id-märkning och får då ett chip, nästan samtliga får ett beslut om hemisolering, ägare till vaccinerade djur kan få detta beslut hävt efter att man gått till veterinär och tagit blodprov för rabiesantikroppskontroll, ett så kallat titertest.
Är det något som förvånat dig i mötet med alla dessa djur och ägare på flykt?
– Kanske inte förvånat men jag kan bara konstatera att de är väldigt rara och välhållna djur det rör sig om. Jag har reflekterat lite över att det verkar vara lite andra raser som är ”inne” i Ukraina jämfört här. Fler raskatter av brittisk korthår, scottish fold-typ, färre trubbnoshundar, ganska många taxar.
Hur är det att som veterinär ta emot dessa djur och deras ägare, som flytt för sina liv och äntligen kommit till en trygg hamn, du blir ju deras första kontakt med Sverige?
– Det känns i regel bara positivt för mig. Mötena blir i regel fina och de känns förtroendeskapande för myndighetssverige, svarar Vanja Hårdemark.
Text Ida Svartveden
Information på ukrainska och ryska
Här är Jordbruksverkets information på ryska, ukrainska och engelska: Hundar, katter och andra sällskapsdjur från Ukraina
