Alldeles nyss kom domen från tingsrätten i Hudiksvall i målet om Arlagården. Den friar den omskrivna djurhållaren, både för djurplågeri och brott mot djurskyddslagen.
SVT:s Uppdrag granskning har i programmen om Arlagården uppmärksammat flera allvarliga brister i djurhållningen. Kor med gödselpansar. Magra och smutsiga kor i överfulla stall med avföring långt upp på benen. Kor som fått gå med så svåra benskador att de borde ha avlivats.
Fallet gick till åtal gällande djurplågeri och brott mot djurskyddslagen. Domen har skjutits upp flera gånger men i dag kom den från Hudiksvalls tingsrätt och den friar lantbrukaren för både djurplågeri och brott mot djurskyddslagen. Skälen:
”Tingsrätten finner att den dokumentation som föreligger i målet avseende distriktsveterinärens iakttagelser inte innefattar dokumentation om iakttagelser, utöver enklare kryssförfarande utifrån schabloner.
Någon utredning har inte gjorts om respektive djur och dess historia, som såvitt har framkommit har funnits tillgänglig. Det föreligger ingen dokumentation om iakttagelserna till grund för respektive kryss. Inte heller har veterinären företagit någon närmare inspektion av respektive djur. Den utredning som föreligger motsvarar således ett sållningsförfarande, som kunnat ligga till grund för fortsatt utredning. Någon sådan utredning har dock inte företagits.”
Vidare skriver tingsrätten att:
”Inte heller föreligger annan utredning, som påvisar annat än antagande om några brott.
Bilder finns på kor med nedsmutsning, men inte på kor med någon pälsavlossning.
Att kor har avlivats under avveckling av djurbesättningen vid företagsrekonstruktion
kan inte utan dokumentation föranleda till bedömningen att dessa kor har vanvårdats.
Att distriktsveterinären är en erfaren veterinär och van att bedöma djur,
medför inte att rätten kan lägga hans bedömning till grund för bedömning om skuld.
Detta i avsaknad av dokumentation och utredning om djuren motsvarande vad som
gäller i andra brottmål”, resonerar Hudiksvalls tingsrätt och fortsätter:
”Tingsrätten måste ha tillräckligt underlag för att göra en självständig
bedömning. Ofullständigt underlag kan inte läggas till grund för fällande dom.
Det föreligger sålunda inte betryggande utredning utvisande att brott skett enligt åtalet.
Åtalet för djurplågeri och, i andra hand, för brott mot djurskyddslagen skall därför ogillas.”
– Vad jag kan utläsa av domen så har tingsrätten inte tagit hänsyn till annan bevisning än veterinärens skriftliga dokumentation, trots att det finns flera kontrollrapporter och bilder från Länsstyrelsens djurskyddskontroller, samt att två djurskyddshandläggare och veterinären även vittnat. Att inte väga in sakkunnigas vittnesmål och kontrollmyndighetens rapporter och beslut ter sig mycket märkligt, säger Anna Lundvall, sakkunnig hos Djurskyddet Sverige, som hoppas att domen överklagas.
Den 9 juni gick åklagaren ut med en skriftlig kommentar där hon förklarar att hon varken är tillgänglig för media eller tänker överklaga.
”Jag delar inte tingsrättens slutsatser om vilket underlag som krävs för att tingsrätten ska kunna konstatera att djurplågeri har förelegat men jag förväntar mig dock ingen ändring vid en hovrättsprövning. Jag accepterar därför utgången och har inte för avsikt att klaga på domen” skriver kammaråklagare Birgitta Fernlund i texten som är publicerad på Åklagarmyndighetens hemsida.
”I målet har en erfaren distriktsveterinär besiktat ett antal djur på gården och utifrån det redovisat och påtalat brister till Länsstyrelsen som tillsammans med veterinärens vittnesmål inför tingsrätten borde ha varit tillräckligt. Veterinären var dock anlitad av företrädare för lantbrukaren och har därför inte utformat sitt utlåtande på samma sätt som han skulle gjort om han haft sitt uppdrag från Länsstyrelsen. Min uppfattning har varit att detta underlag tillsammans med veterinärens vittnesmål i tingsrätten ändå har varit tillräckligt för att utgöra underlag för tingsrättens prövning gällande brister i djurhållningen.
Förhållandena på gården har varit bristfälliga och har lett till förelägganden från Länsstyrelsen. Inte vid något av Länsstyrelsens oanmälda besök har dock förhållandena varit så som filmerna visar. Lantbrukarens uppgifter under förundersökningen om att en gödselanordning vid tidpunkten för filmernas tillkomst havererat har därför godtagits och filmerna har inte utgjort underlag för åtalet. Förhållandena på gården har förtjänat kritik men det är min uppfattning att allmänheten också bör få kännedom om att filmerna som uppmärksammats i media visar situationen vid ett enstaka tillfälle och inte något förhållande över en längre period.
Det övriga material som privatpersoner bidragit med under förundersökningen har inte heller tagits med som bevisning och det är min uppfattning att ett annat ställningstagande från min sida gällande detta inte heller skulle ha bidragit till en fällande dom. När tingsrätten inte godtar uppgifter från en erfaren veterinär är det heller inte rimligt att anta att den skulle ha accepterat material från privatpersoner till grund för sitt ställningstagande i målet” förklarar kammaråklagare Birgitta Fernlund i den skriftliga kommentaren.
Text Katarina Hörlin
Foto SVT Uppdrag Granskning Arlagården
